Ämnen som medför olycksrisk: ÄTTIKSYRAANHYDRID - sammanfattning


Ättiksyraanhydrids säkerhetsanvisning (på finska)



Ättiksyraanhydrid används i den kemiska industrin

Ättiksyraanhydrid används vid framställningen av acetatestrar, såsom cellullosaacetat, råvaror för läkemedel, syntetfibrer, plaster, sprängmedel och parfymer. Dessutom används ättiksyraanhydrid vid modifiering av stärkelse och som reagens i laboratorier.

Ättiksyraanhydrid är en vätska med ättikslukt

Ättiksyraanhydrid är en klar, lättrörlig, färglös vätska med en stark lukt av ättika. Lukten varnar effektivt för hälsorisker. Ånga av ättiksyraanhydrid är tyngre än luft. Ämnet fräter bl.a. på rostfritt stål och på nickel- och aluminiumlegeringar. Oxidationsmedel och syror kan reagera med ättiksyraanhydrid med temperatur- och tryckökning och t.o.m. explosion som följd. Vatten reagerar med ättiksyraanhydrid och bildar ättiksyra, som katalyserar reaktionen med vatten, vilket leder till kokning. Baser, aminer och alkoholer kan reagera häftigt med ättiksyraanhydrid.

Ättiksyraanhydrid sprids lätt i marken. Ämnet hydrolyseras till ättiksyra

Om ättiksyraanhydrid hamnar i luften kan ämnet nedbrytas av hydroxylradikaler. Ättiksyraanhydrid som hamnat i marken avdunstar inte nämnvärt. Den bryts ner av mikroorganismer i marken i aerobisk miljö. I fuktig mark hydrolyseras den till ättiksyra. Ättiksyraanhydrid sprider sig lätt i marken, varför den kan hamna i grundvattnet. Ättiksyraanhydrid och dess hydrolysprodukt ättiksyra bryts snabbt ner av mikroorganismer i vattenmiljö. Ättiksyraanhydrid skadar vattenorganismerna. Ättiksyraanhydrid ackumuleras inte i näringskedjorna. Utifrån gällande kriterier klassificeras ättiksyraanhydrid inte som ett miljöfarligt ämne.

Ättiksyraanhydrid är ett frätande ämne

Irritation i näsan, halsen och ögonen kan förekomma vid koncentrationer av ättiksyraanhydrid som överskrider 5 ppm (20 mg/m3). Vid stora koncentrationer av ämnet är det mycket irriterande och orsakar hostning, pipande andning, en känsla av kvävning och allvarliga skador på ögonens horn- och bindhinnor. Långvarig kontakt med ämnet kan vid stora koncentrationer orsaka skador på slemhinnorna i luftvägarna och lungödem, som kan ha dödlig utgång.  Den svullnad på tungan och i struphuvudet som uppträder kan orsaka kvävning. Vid stänk i ögonen tränger sig ättiksyraanhydriden snabbt genom hornhinnan och orsakar irisinflammation. Vid förtäring orsakar ättiksyraanhydrid frätning i matsmältningskanalen, magsmärtor, illamående och kräkning. Kontakt med huden orsakar rodnad och frätskador, men framkallar inte nödvändigtvis någon stark smärta. Senare blir de rodnade ställena ljusa och rynkiga (kallbrand).

Upprepad kontakt med ånga av ättiksyraanhydrid i stora koncentrationer kan orsaka kronisk inflammation i andningsorganen, huden och ögonens bindhinnor. Vid kontakt med ämnet kan huden sensibiliseras.

Åtgärder vid olycksfall

Brandskydds- och räddningspersonal: TOKEVA Instruktion T8c

Uppskattning av riskområde: Vid små utsläpp skall området runt utsläppsplatsen isoleras 25 meter radiellt. Vid stora utsläpp skall området isoleras 50 meter radiellt och 100 meter i vindriktningen.


VIKTIG ANMÄRKNING:

Säkerhetsanvisningarna har utarbetats av en expertgrupp, där representanter för expertinstanser, den kemiska industrin och myndigheter ingått. Informationen i säkerhetsanvisningarna och användarhandboken baserar sig på den kunskap som var tillgänglig och de bestämmelser som gällde när informationen sammanställdes eller uppdaterades. Anvisningarna får kopieras bara för eget bruk. De får inte utan modifikationer användas som varuinformation, säkerhetsdatablad eller liknande dokument. De får inte heller användas i stället för eller som bilaga till sådana dokument. Varken den expertgrupp som utarbetat dessa anvisningar eller Institutet för arbetshygien påtar sig något som helst ansvar för åtgärder som utförs på grundval av informationen i anvisningarna.



 Tillbaka

Uppdaterad 22.10.2014
Säkerhetsanvisningarna utvecklas ständigt och vi är tacksamma för feedback. Skicka feedback.
© Arbetshälsoinstitutet