Ämnen som medför olycksrisk: KOLMONOXID - sammanfattning


 Kolmonoxids säkerhetsanvisning (på finska)

Kolmonoxid kan användas som bränsle

Kolmonoxid används i Finland främst för produktion av energi, som syntesgas vid ammoniaktillverkning och för framställning av myrsyra. Kolmonoxid kan också användas som bränsle, som reduktionsmedel inom metallurgin, för tillverkning av metallkarbonyler, för syntetisering av metanol, ättiksyra och fosgen och som syntesgas.

Kolmonoxid uppstår vid ofullständig förbränning

Kolmonoxid är en luktfri, färglös gas som är litet tyngre än luft. Den är svårlöslig i vatten och mycket lättantändlig. Kolmonoxid uppstår vid ofullständig förbränning av organiskt material. Kolmonoxid bildar tillsammans med luft en mycket lättantändlig gasblandning. När kolmonoxid reagerar med oxidationsmedel uppstår risk för antändning.

Kolmonoxid förorenar luften

Kolmonoxidens livslängd i atmosfären är ungefär fyra månader. Den betraktas som en luftförorening. Kolmonoxid reagerar med hydroxylradikaler, varvid koldioxid bildas. Från atmosfären kan kolmonoxiden följa med regn ner på marken. Kolmonoxid är skadligt för vattenorganismer redan i mycket små koncentrationer. Ingen bioackumulering av kolmonoxid har påvisats.

Kolmonoxid orsakar syrebrist

Kolmonoxid binds vid hemoglobinet i de röda blodkropparna, varvid karboxyhemoglobin (COHb) bildas. Detta leder till att vävnaderna får mindre syre, eftersom kolmonoxid binds vid hemoglobin ungefär 200 gånger lättare än syre. De organ som lättast skadas av syrebrist är hjärnan och hjärtat. Om förgiftningen är allvarlig men inte leder till döden kan irreversibla hjärnskador uppstå. Lindriga störningar i hjärtats och nervsystemets funktion kan uppträda redan vid koncentrationer på 50 ppm (58 mg/m3). Kolmonoxid i koncentrationen 200 ppm (230 mg/m3) framkallar kraftig huvudvärk efter cirka en timme och koncentrationen 500 ppm (580 mg/m3) efter cirka 20 minuter. Koncentrationer på 1 000–10 000 ppm (1 160–11 600 mg/m3) orsakar huvudvärk, yrsel, andfåddhet och illamående efter ca 10 minuter. Den drabbade dör efter 10–45 minuter beroende på koncentrationen. Om en gravid kvinna kommer i kraftig kontakt med kolmonoxid kan fostret skadas eller dö. Stänk av kondenserad kolmonoxid på huden kan ge köldskador.

Upprepad kontakt med kolmonoxid kan förvärra symtomen av hjärtsjukdomar, såsom smärta i bröstet hos personer med kranskärlssjukdomar. Detta beror på att syretillförseln till hjärtat blir otillräcklig. Kolmonoxid kan efter en akut förgiftning medföra långvariga eller bestående störningar eller skador i nervsystemet. Kolmonoxid ackumuleras inte i kroppen, eftersom ämnet avgår rätt snabbt med utandningsluften; halveringstiden är 2 – 5 timmar. Kolmonoxiden försvinner vanligen helt ur kroppen inom ett par dagar. Ämnet försvinner snabbare om patienten får extra syre.

Åtgärder vid olycksfall

Uppskattning av riskområde: För att utsläpp av kolmonoxid, som är luktfri, skall kunna upptäckas behövs ett alarmsystem och bärbara alarmanordningar med vilka riskområdet kan detekteras.



VIKTIG ANMÄRKNING:

Säkerhetsanvisningarna har utarbetats av en expertgrupp, där representanter för expertinstanser, den kemiska industrin och myndigheter ingått. Informationen i säkerhetsanvisningarna och användarhandboken baserar sig på den kunskap som var tillgänglig och de bestämmelser som gällde när informationen sammanställdes eller uppdaterades. Anvisningarna får kopieras bara för eget bruk. De får inte utan modifikationer användas som varuinformation, säkerhetsdatablad eller liknande dokument. De får inte heller användas i stället för eller som bilaga till sådana dokument. Varken den expertgrupp som utarbetat dessa anvisningar eller Institutet för arbetshygien påtar sig något som helst ansvar för åtgärder som utförs på grundval av informationen i anvisningarna.



 Tillbaka

Uppdaterad 20.10.2006
Säkerhetsanvisningarna utvecklas ständigt och vi är tacksamma för feedback. Skicka feedback.
© Arbetshälsoinstitutet