Ämnen som medför olycksrisk: GASOL - sammanfattning


Gasols säkerhetsanvisning (på finska)

Gasol används som bränsle och som drivgas<

Gasol används som bränsle i industrin, i hushålls- och friluftsutrustning och som drivgas i aerosolförpackningar. I Finland består gasolen i allmänhet av propan, eftersom propan förångas lättare än butan. Blandningar av propan och butan används som drivgas och när man önskar justera gasolens egenskaper med hjälp av blandningsförhållandet.

Gasol är mycket lättantändligt

Gasol står för blandningar av gasformiga kolväten, vilka lagras och transporteras i kondenserad form i gasflaskor eller gasbehållare. I den propan och butan som hanteras kommersiellt är huvudkomponenten propan resp. n-butan. Gasol är mycket lättantändligt. Den blandning av gasol och luft som uppstår vid läckage är tyngre än luft och sjunker därför ner mot golvet eller marken, där den samlas i gropar, källare osv. Gasolen är nästan luktfri, och därför tillsätts ett ämne med distinkt lukt för att eventuella läckage lättare skall upptäckas. Gasol som saknar detta märkämne får användas och transporteras med tillstånd från Säkerhetsteknikcentralen. Gasol utan märkämne kan i luften detekteras pålitligt bara med en mätare för antändningsrisk. Gasol kan reagera med starka oxidationsmedel. Läckage av gasol utomhus kan medföra antändningsrisk, medan läckage inomhus dessutom kan leda till explosionsrisk. En antändbar blandning av gasol och luft kan antändas av vilken tändkälla som helst. Blandningen flammar upp vid antändning. En liter gasol i vätskeform kan när den förångats och blandats med luft bilda 3–12 m3 antändbar gasblandning. Gasolens förbränningsprodukter är vatten och koldioxid. Vid ofullständig förbränning bildas också kolmonoxid.

Gasol höjer ozonhalten i de nedre skikten av atmosfären

Gasol som läcker ut i naturen hamnar i atmosfären. I den nedre delen av atmosfären bidrar gasolens beståndsdelar propan och butan till att höja bakgrundshalterna av ozon och andra fotokemiska oxidanter. I luften bryts propan och butan ner av hydroxylradikaler. För propan har man uppmätt en halveringstid på ca 13 dygn och för butan ca 6 dygn.

Gasol orsakar syrebrist i kroppen

Propan och butan i stora koncentrationer (10–30 % i luften) förlamar det centrala nervsystemet (vilket likväl kan föregås av stimulering) och höjer riken för störningar i hjärtrytmen. När koncentrationen i luften är över 25 % uppstår syrebrist. Detta tar sig först uttryck i en ökad andningstakt och kan till och med leda till medvetslöshet och död på grund av syrebrist. Doppar av flytande gasol kan vid stänk på huden medföra köldskador. Ett flammande gasmoln kan leda till svåra brännskador hos personer som inte hinner undan.

Om gasol bränns inomhus med otillräcklig syretillförsel, kan så mycket kolmonoxid (kolos) bildas att det leder till förgiftning. Skadliga produkter vid förbränning av gasol är koldioxid och kolmonoxid.

Vid upprepad kontakt med gasol i mycket stora koncentrationer har påverkan på det centrala nervsystemet och skador på hjärt-, lever- och njurvävnaden observerats.

Åtgärder vid olycksfall

Brandskydds- och räddningspersonal: TOKEVA Instruktion T2g

Uppskattning av riskområde: Om gasolbehållare hettas upp av lågor, är den första åtgärden att evakuera och isolera området kring olycksplatsen. Området isoleras 400 meter radiellt. Om behållarnas volym är under 10 m3 räcker det att isolera ett cirkulärt område med radien 200 meter och, om det är fråga om flaskor, ett område med radien 50 meter. Om lågorna når den övre ytan av en behållare finns det risk för att den rämnar. I sådana fall skall brandkårens resurser användas till att isolera riskområdet. Om farosituationen blir långvarig, kan radien på det område som isolerats ökas, vid stora behållare t.ex. till 600 meter.

Vid utsläpp av kondenserad gas utomhus bildas ett gasmoln som rör sig i vindriktningen. Om utsläppet är omfattande kan gasmolnet vara antändbart upp till 100–200 meter från läckaget. Gränserna för det antändbara molnet måste rekognosceras med en mätare för antändningsrisk. Ifall molnet bildas genom gasläckage eller avdunstning från en pöl sträcker sig det antändbara molnet inte särskilt långt, men det är osynligt och mätningar är därför nödvändiga. Även vid gasläckage inomhus, måste mätningar göras för att möjliggöra en bedömning av explosionsrisken.



VIKTIG ANMÄRKNING:

Säkerhetsanvisningarna har utarbetats av en expertgrupp, där representanter för expertinstanser, den kemiska industrin och myndigheter ingått. Informationen i säkerhetsanvisningarna och användarhandboken baserar sig på den kunskap som var tillgänglig och de bestämmelser som gällde när informationen sammanställdes eller uppdaterades. Anvisningarna får kopieras bara för eget bruk. De får inte utan modifikationer användas som varuinformation, säkerhetsdatablad eller liknande dokument. De får inte heller användas i stället för eller som bilaga till sådana dokument. Varken den expertgrupp som utarbetat dessa anvisningar eller Institutet för arbetshygien påtar sig något som helst ansvar för åtgärder som utförs på grundval av informationen i anvisningarna.



 Tillbaka

Uppdaterad 20.10.2006
Säkerhetsanvisningarna utvecklas ständigt och vi är tacksamma för feedback. Skicka feedback.
© Arbetshälsoinstitutet