2. Samarbete

Företagshälsovård är till sin karaktär multiprofessionell. Dessutom ska företagshälsovården enligt lagen om företagshälsovård och statsrådets förordning 708/2013 bedriva ett omfattande samarbete med olika aktörer för att främja och upprätthålla hälsan och funktionsförmågan hos personer i arbetsför ålder. Samarbetsförmåga är en betydelsefull egenskap hos de som arbetar inom företagshälsovården. Företagsfysioterapeuterna och företagspsykologerna samarbetar planmässigt med andra yrkesgrupper inom företagshälsovården samt med primärvården, den specialiserade sjukvården och rehabiliteringen för kundarbetsplatsernas och enskilda klienters räkning.

2.1 Multiprofessionalitet ger mer expertkunskap

Företagshälsovård är till sin karaktär starkt multiprofessionell. Ett smidigt multiprofessionellt samarbete gynnar alltid kunden: både klienter och kundarbetsplatser får därmed en så högklassig och effektiv service som möjligt i rätt tid.

Företagshälsovårdens nuvarande verksamhetsmiljö och de krav som ställs förutsätter ett samarbete mellan experter på olika områden för att kundens behov ska kunna tillgodoses. Det multiprofessionella samarbetet grundar sig också på statsrådets förordning 708/2013, enligt vilken ett multiprofessionellt förhållningssätt förutsätts inom företagshälsovårdsverksamheten. Multiprofessionellt samarbete med tanke på arbetets kvalitet betonas också i handboken God företagshälsovårdspraxis.

Multiprofessionell verksamhet grundar sig på sakkunskap hos olika yrkesgrupper och kännedom om olika verksamhetsmetoder. Genom att förena olika experters synpunkter kan man hitta mer motiverade lösningar för kunden och arbetsplatsen. De skillnader i uppgifterna och rollerna för yrkespersoner och sakkunniga som regleras i lagen om företagshälsovård får inte utgöra ett hinder för samarbetet med kunderna. Det multiprofessionella verksamhetssättet inleds redan vid upprättandet av avtalet om företagshälsovården och det grundar sig på kundarbetsplatsens behov.

Man kan lära sig och utveckla ett multiprofessionellt verksamhetssätt. Respekt för andra yrkesgrupper och motivation till samarbete är en bra utgångspunkt. Därtill behövs strukturer och rutiner som ger möjligheter till gemensam planering, diskussioner och bedömningar mellan företrädare för olika yrkesgrupper. Naturliga forum för utveckling av samarbetsrutinerna är till exempel multiprofessionell planering av processen för arbetsplatsutredning eller möten om verksamhetsplanen. De multiprofessionella verksamhetsmetoderna kan finslipas ytterligare till exempel i olika grupper för information, rådgivning och vägledning eller på gemensamma mottagningar för frågor om viktkontroll, förändringssituationer i organisationen eller arbetet.

En multiprofessionell verksamhetsmetod är alltid effektivast när den grundar sig på arbetsplatsens behov och nyttan för kunden. Den skapas genom långsiktig och målinriktad utveckling av samarbetsrutinerna.

Mer information:
Jalonen, P. & Laaksonen, M. (2016). Multidisciplinärt arbetssätt. I publikationen Uitti, J. (Red.) God företagshälsovårdspraxis. Helsingfors: Arbetshälsoinstitutet.

2.2 Företagshälsovårdssamarbete – en kärnfråga för verkningsfullheten

Med företagshälsovårdssamarbete avses planmässigt och målinriktat samarbete mellan arbetsplatsen och företagshälsovården. Ett verkningsfullt företagshälsovårdssamarbete innebär konkret samarbete som är synligt i arbetsplatsens vardag på alla nivåer inom organisationen och i olika funktioner. Företagshälsovårdssamarbete är nyckelordet vid utveckling av företagshälsovårdsverksamhetens kvalitet och verkningsfullhet.

Företagshälsovårdssamarbetet kan granskas med perspektiv på tre principer:

  • Medvetenhetsprincipen: Företagshälsovårdssamarbetet ska grunda sig på kännedom om personalens situation, risker gällande arbetsförmågan och hälsan, arbetets belastning samt kostnaderna för arbetsoförmåga. När företagsfysioterapeuten och företagspsykologen planerar sin verksamhet är det viktigt att de beaktar de uppgifter som finns tillgängliga inom företagshälsovården. De uppgifter som behövs kan ha samlats med olika statistiska metoder och enkäter eller genom rapporter. Därmed kan man säkerställa att företagspsykologens och företagsfysioterapeutens tjänster riktas rätt och att resurser inte slösas på kartläggning av uppgifter som redan finns.
  • Beredskapsprincipen: Parterna i företagshälsovårdssamarbetet ska ha beredskap för hantering av personalrisker, tidigt ingripande och förebyggande åtgärder. I företagspsykologens och företagsfysioterapeutens arbete innebär detta ett tätt samarbete med kundarbetsplatsen. Då kan man till exempel i god tid vid kommande förändringar i organisationen hos kundarbetsplatsen både förbereda sitt tjänsteutbud och göra behövliga resursreservationer.
  • Delaktighetsprincipen: Inom kundarbetsplatsens organisation kan många aktörer arbeta mot samma mål. Det här bör man vara medveten om inom företagshälsovården för att man ska hitta möjligheter till samarbete och den nytta det kan ge. Det är bra om företagspsykologen och företagsfysioterapeuten kan samarbeta till exempel med arbetarskyddet så att alla aktörers insatser kan utnyttjas fullt ut.

För ett fördjupat företagshälsovårdssamarbete krävs aktiva satsningar av både företagshälsovården och arbetsplatsen. Företagshälsovården ska kunna beskriva verksamhetsprocessen med perspektiv på arbetsplatsens behov. Förutsättningen för att detta ska kunna genomföras i praktiken är att aktörerna inom företagshälsovården bekantar sig med särdragen i olika branscher. Dessutom ska de mål som man har fastställt utifrån arbetsplatsens behov bedömas planmässigt tillsammans med arbetsplatsen.

Företagshälsovårdssamarbetet är en dynamisk process som i bästa fall utvecklas till ett kompanjonskap. Utvecklingsprocessen för samarbetet kan ses som ett småskaligt samarbete fördelat på olika nivåer som utvecklas till ett fastare samarbete. På den lägsta samarbetsnivån sker utbyte av information. På följande nivå är verksamheten koordinerad, samarbetsparterna har gemensamma uppgifter och kompatibla mål. På den därpå följande nivån har samarbetsparterna en gemensamt överenskommen strategi och ett gemensamt mål. I ett fast samarbete finns det samverkan och parterna har en stark tilltro till varandra och gemensamma mål. Exempel på god praxis för företagshälsovårdssamarbete finns på Arbetshälsoinstitutets webbplats.

Mer information:

Hakulinen H., Laaksonen M., Pesonen S. (2014). BotniaSEITTI –kunnallinen työterveyshuolto kehittyy verkostoissa. Helsingfors: Arbetshälsoinstitutet.
Företagshälsovård och stödjande av arbetsförmågan i samarbete med företagshälsovården. Arbetsgruppens slutrapport Social- och hälsovårdsministeriets utredningar 2011:6.
Uitti, J. (red.). 2014. God företagshälsovårdspraxis. Arbetshälsoinstitutet.
Vaikuttavuutta työterveysyhteistyöllä – vaikuttavan työterveysyhteistyön indikaattorit ja hyvät käytännöt. Arbetshälsoinstitutet.

2.3 Samarbete med den övriga hälso- och sjukvården

Ett välfungerande samarbete mellan företagsfysioterapeuterna och företagspsykologerna och den övriga hälso- och sjukvården ger ett effektivare stöd av arbetsförmågan för kunden.

Enligt statsrådets förordning 708/2013 ska företagshälsovården utgående från arbetsplatsens behov samarbeta planmässigt med primärvården, den specialiserade sjukvården och rehabiliteringen. Inom samarbetet följs och främjas arbetsförmågan hos arbetstagarna i olika skeden av arbetslivet. För att företagsfysioterapeuterna och företagspsykologerna ska lyckas med detta samarbetar de multiprofessionellt inom företagshälsovården och utnyttjar den kunskap som finns i olika yrkesgrupper samt samarbetar med den övriga hälso- och sjukvården. Målet är en fungerande vårdkedja där företagshälsovårdens kompetensområde är kännedom om kraven i klientens arbete och anpassningsmöjligheter i arbetet i förhållande till begränsningar i klientens arbetsförmåga.

Företagsfysioterapeuternas kompetens utnyttjas i dessa situationer särskilt vid utredningar av förhållandet mellan arbetets krav och den fysiska funktionsförmågan, för stöd av arbetstagarens motivation samt för vägledning och rådgivning. Förändringar i levnadsvanor och aktiviteter sker långsamt och stegvis. En fysioterapeut inom primärvården, den specialiserade sjukvården eller rehabiliteringen och en fysioterapeut som arbetar på klientens arbetsplats kan stöda den gemensamma klientens arbetsförmåga och återgången till arbetet genom att kombinera aktiv fysioterapi med företagsfysioterapeutens åtgärder på arbetsplatsen. För fysioterapeuter, oberoende av specialitet, är det uppenbart att det oberoende av begränsningar i funktions- och arbetsförmågan är möjligt att arbeta och återgå till arbetet genom att lätta upp arbetet, förkorta arbetstiden tillfälligt eller permanent, använda olika personliga hjälpmedel eller arbetsredskap eller lära sig nya arbetssätt eller -metoder.

Företagspsykologens kompetens kan utnyttjas för stöd av den psykiska hälsan. Den psykiska hälsan innefattar olika resurser och färdigheter som är förknippade med sinnesstämningen, känslorna, tankarna och förmågan att fungera i olika sociala situationer. Psykiska störningar har inte ett direkt samband med arbets- och funktionsförmågan, utan arbetstagarens individuella egenskaper och arbetsplatsens stödmöjligheter har en betydande inverkan. Det är viktigt att samarbeta med den övriga företagshälsovården och utnyttja företagspsykologens kompetens för att klienten ska få ett så bra stöd som möjligt vid återgången till arbetet.

Vid många långvariga sjukdomar eller besvärliga problem som påverkar arbetsförmågan finns det behov av samarbete mellan företagshälsovården och den övriga hälso- och sjukvården. Först måste man fastställa vad som ska skötas inom företagshälsovården och vad som ska skötas inom den övriga hälso- och sjukvården. Därefter beslutar man vem som ska koordinera helheten. Inom företagshälsovården kan den yrkesperson som bäst känner klientens begränsningar i arbetsförmågan och de lämpligaste metoderna koordinera genomförandet av behövliga åtgärder för stöd av arbetsförmågan på arbetsplatsen, inom primärvården, den specialiserade sjukvården och rehabiliteringen. Till exempel kan en fysioterapeut fungera som koordinator i fråga om problem i rörelseapparaten. I egenskap av företrädare för företagshälsovården fungerar fysioterapeuten då som en länk som säkerställer kommunikationen mellan olika aktörer.

Mer information:
Mattila-Holappa, P. Selinheimo, S., Valtanen, E., Vilén, J., Sauni, R. & Vastamäki, J. 2018). Työn muokkauksen keinot mielenterveyshäiriöissä –opas.
Sauni, R. (2016). Lagstiftning. I publikationen Uitti, J. (Red.) God företagshälsovårdspraxis. Helsingfors: Arbetshälsoinstitutet.