5. Hälsoundersökningar

Vid hälsoundersökningar bedöms, uppföljs och stöds arbetsförmågan och hälsan, bedöms rehabiliteringsbehovet, främjas hälsosamma levnadsvanor, ges information om skydd mot risker i arbetet och samlas information om arbetet. Hälsoundersökningarna och genomförandet av dem planeras tillsammans med företrädare för arbetsplatsen. Hälsoundersökningarna ska grunda sig på behov som har konstaterats på arbetsplatsen. Syftet med hälsoundersökningar kan dels vara att främja hälsan och arbetsförmågan och dels att återställa arbetsförmågan och stöda återgången till arbetet.

5.1 Vid hälsoundersökningar stöds arbetstagarnas hälsa och möjligheter att klara sig i arbetet

Syftet med hälsoundersökningar är att hjälpa arbetstagaren att upprätthålla och förbättra arbets- och funktionsförmågan samt att bevara hälsan. Det finns många olika motiv till hälsoundersökningar och deras syften varierar.

Arbetsgivaren är enligt lagen skyldig att ordna regelbundna hälsoundersökningar för sina arbetstagare, om arbetet medför särskild fara för ohälsa eller arbetet ställer särskilda krav på hälsan (1485/2001). Arbetsgivaren kan dock erbjuda arbetstagaren mer omfattande företagshälsovårdstjänster och ordna hälsoundersökningar för placering i arbetet, riktade hälsoundersökningar och undersökning av åldersgrupper, trots att arbetet inte medför särskild fara för ohälsa.

Hälsoundersökningarna och genomförandet av dem planeras tillsammans med företrädare för arbetsplatsen. Hälsoundersökningarna ska grunda sig på en aktuell riskbedömning på arbetsplatsen och en arbetsplatsutredning. Målet, innehållet och rapporteringen avtalas redan i planeringsskedet av undersökningen, likaså den tid och de sakkunniga vars tjänster ingår. I företagshälsovårdens multiprofessionella team planerar man genomförandet av hälsoundersökningarna, innehållet och metoderna utifrån arbetsplatsens behov. Särskilt om det finns många psykosociala belastningsfaktorer på arbetsplatsen rekommenderas det att företagspsykologen deltar i planeringen av hälsoundersökningarna. Om det finns många fysiska belastningsfaktorer på arbetsplatsen är det bra om företagsfysioterapeuten deltar i planeringen av hälsoundersökningarna.

Vid hälsoundersökningarna utreds hälsotillståndet samt arbets- och funktionsförmågan med både kliniska undersökningar och andra ändamålsenliga metoder. När man gör en hälsoundersökning ska man beakta arbets- och funktionsförmågan i helhet och särskilt sambandet mellan arbete och hälsa.

Utifrån hälsoundersökningen bedöms behovet av vägledning och rådgivning samt utarbetas en personlig hälsoplan. Den görs för att stöda arbetsförmågan, i samarbete med arbetstagaren (708/2013, 7 §). Syftet med hälsoplanen är att hjälpa arbetstagaren att förstå sin egen situation och att hitta metoder för att främja sin arbetsförmåga och klara sig i arbetet samt att förebygga arbetsoförmåga. Utgångspunkten är arbetstagarens bedömning av sin egen situation och arbetstagarens behov. Den yrkesutbildade personen inom företagshälsovården hjälper arbetstagaren att identifiera viktiga faktorer som hotar eller främjar hälsan och arbetsförmågan. Föremål för granskningen är arbetet, levnadsvanorna och livssituationen. I planen antecknas de viktigaste målen med tanke på hälsan och arbetsförmågan och utarbetas en konkret plan för att de ska uppnås med hänsyn till arbetstagarens resurser. Hälsoplanen följs upp och genomförs under hela arbetskarriären. Planen anpassas och uppdateras särskilt när arbetet, arbetsarrangemangen och anställningen förändras.

5.2 Företagsfysioterapeutens uppgifter vid hälsoundersökningar

Den hälsoundersökning som företagsfysioterapeuten utför är vanligen en del av en mer omfattande hälsoundersökning som utförs av företagsläkare eller företagshälsovårdare. Företagsfysioterapeutens kompetens utnyttjas vid hälsoundersökningar särskilt när arbetet belastar andnings- och blodcirkulationssystemet, arbetet innefattar repetitivt arbete, hantering av bördor, statiska eller dåliga arbetsställningar, vibration, arbete i varma eller kalla förhållanden och symtom i rörelseapparaten relaterade till dessa.

Även förändringar i funktionsförmågan till följd av åldrande och begränsningar i arbets- och funktionsförmågan till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning är motiv för att utnyttja företagsfysioterapeutens sakkunskap i planeringen och genomförandet av hälsoundersökningar. För att företagsfysioterapeuten ska kunna delta i planeringen av hälsoundersökningarna måste han eller hon känna arbetstagarnas arbete och arbetsförhållanden. Syftet med företagsfysioterapeutens hälsoundersökning är att stöda arbetsförmågan och hälsan, återställandet av arbetsförmågan och återgången till arbetet.

Arbeten som medför särskild fara för ohälsa

Vid arbetsplatsutredningen drar företagshälsovården slutsatser om den hälsomässiga betydelsen av risk- och belastningsfaktorer och fastställer behovet av hälsoundersökningar.
I arbeten som medför särskild fara för ohälsa är hälsoundersökningar (första undersökning, periodisk undersökning och hälsoundersökning och hälsoundersökning när anställningsförhållandet upphör) lagstadgade och inriktade på tidig upptäckt och förebyggande av risk- och belastningsfaktorer som har observerats i arbetsplatsutredningen.

I hälsoundersökningen ingår en klinisk läkarundersökning och undersökningar som kompletterar den, undersökningar eller delar av undersökningar under övervakning av läkare, funktionsprov och exponeringsmätningar. Om en sjukdom eller risk för ohälsa orsakade av arbetsförhållandena konstateras hos arbetstagaren vid hälsoundersökningen, är den primära rekommendationen att arbetstagarens arbetsförhållanden ska ändras, så att sjukdom eller risk för ohälsa framöver kan förhindras.

Företagsfysioterapeutens kompetens utnyttjas om arbetsuppgiften ställer särskilda krav på arbetstagarens fysiska funktionsförmåga. Detta gäller till exempel inom brand- och räddningsbranschen, där hälsoundersökningar och mätning av prestationsförmågan är en väsentlig del i uppföljningen av hur arbetstagarna klarar sig i arbetet. Med hjälp av undersökningarna säkerställer man att arbetstagaren kan utföra sina arbetsuppgifter utan att äventyra sin egen, olycksoffrets eller arbetskamraternas hälsa och säkerhet. Även inom säkerhetsbranschen och till exempel bland mastarbetare är bedömning av den fysiska funktionsförmågan en väsentlig del i hälsoundersökningen.

Hälsoundersökning för placering i arbetet

Vid en hälsoundersökning inför anställning bedöms arbetstagarens lämplighet för arbeten som inte medför särskild fara för ohälsa. Vid undersökningen bedöms även arbetsförmågan och arbetstagarens möjligheter att klara sig i arbetet.

Företagsfysioterapeutens kompetens utnyttjas vid hälsoundersökningar inför anställning särskilt när arbetet belastar andnings- och blodcirkulationssystemet, arbetet innefattar repetitivt arbete, hantering av bördor, statiska eller dåliga arbetsställningar, vibration, arbete i varma eller kalla förhållanden och symtom relaterade till dessa. Det är bra om företagsfysioterapeuten kan delta i arbetsplatsutredningen så att han eller hon kan planera utredningar vid hälsoundersökningar utifrån den information som fås vid utredningen.

Hälsoundersökningar som utförs av företagsfysioterapeuten inleds ofta med en fysioterapeutisk undersökning. Vid undersökningen utreds klientens hälsotillstånd och arbetsförmåga med intervjuer, observationer och olika undersökningar. I företagsfysioterapeutens hälsoundersökningar ingår ofta även ergonomisk rådgivning och vägledning för förbättring av den fysiska funktionsförmågan genom egen aktivitet.

Vid undersökningen har företagsfysioterapeuten till uppgift att bedöma arbetstagarens fysiska funktionsförmåga i relation till arbetets fysiska krav. Om man vid undersökningen konstaterar att arbetstagarens fysiska funktionsförmåga och hälsa inte motsvarar arbetets krav, ska man i företagshälsovårdens multiprofessionella team och tillsammans med arbetsplatsen och arbetstagaren diskutera vilka ändringar i arbetet man kunde genomföra. Ändringarna kan gälla till exempel arbetet, arbetsarrangemangen eller arbetstiderna. Ibland kan detta resultera i en tidsbunden anställning eller ett utlåtande om att arbetstagaren är lämplig för arbetet under vissa förutsättningar och med vissa villkor. Därefter följer man enligt överenskommelse upp hur arbetstagaren klarar sig i arbetet.

Hälsoundersökning som utgår från hälsotillståndet och arbetsförmågan

Hälsoundersökning som utgår från hälsotillståndet och arbetsförmågan, såsom vid en bestämd ålder (åldersrelaterade hälsoundersökningar) eller undersökningar som genomförs utifrån en enkät, inriktas på främjande av arbetstagarens resurser och kontrollen över arbetet, tidigt konstaterande av risk för arbetsoförmåga och förebyggande av sjukdomar som påverkar arbetsförmågan och minskning av riskfaktorerna. Med undersökningarna utreder man också hur sjukdomar och symtom påverkar arbetet.

Om det finns risk för att arbetstagarens fysiska funktionsförmåga försämras eller arbetstagaren har symtom i rörelseapparaten och/eller i andnings- och blodcirkulationssystemet är det motiverat med en hälsoundersökning som utförs av en företagsfysioterapeut.

I de flesta yrken är test av den fysiska funktionsförmågan frivilliga och baserar sig på kundföretagets praxis för företagshälsovård. Företagshälsovården har dock en viktig roll som utvecklare av kundarbetsplatsens praxis. Mätningar av funktionsförmågan har stor betydelse om arbetet belastar andnings- och blodcirkulationssystemet, arbetet innefattar repetitivt arbete, hantering av bördor, statiska eller dåliga arbetsställningar, vibration, arbete i varma eller kalla förhållanden och symtom relaterade till dessa. Med tanke på arbetstagarens ork är det viktigt att funktionsförmågan motsvarar kraven i arbetet. Företagsfysioterapeuten är den bästa experten inom företagshälsovården när det gäller att utföra olika funktionella test med vilka diskrepans mellan arbetets krav och funktionsförmågan utreds.

Undersökning av arbetsgemenskapen

Med undersökning av arbetsgemenskapen avses hälsoundersökningar som utförs på en del av arbetsplatsens personal eller på en liten arbetsplats av hela personalen dvs. arbetsgemenskapen. Genom undersökningarna får man en övergripande bild av de aktuella arbetsförhållandena på arbetsplatsen, om såväl belastningsfaktorerna som resursfaktorerna i arbetet.
Företagsfysioterapeutens roll vid undersökningar av arbetsgemenskapen är utredning av de fysiska belastningsfaktorerna. testning av den fysiska prestationsförmågan samt vägledning och rådgivning särskilt om arbetsergonomi och den egna konditionen.

Efter undersökningen av arbetsgemenskapen kommer man överens om hur företagshälsovårdssamarbetet ska fortsätta. Vägledning i arbetsergonomi och motionsråd i grupp eller individuell rådgivning och vägledning för personer med symtom i rörelseorganen är exempel på fortsatta åtgärder.

Bedömning av den fysiska funktionsförmågan som en del av hälsoundersökningen

Den fysiska funktionsförmågan kan bedömas antingen med separata test av prestationsförmågan eller med enkäter och intervjuer. Testen av den fysiska prestationsförmågan är standardiserade objektiva mätningar. Test finns bland annat på databasen TOIMIA. I enkäter och intervjuer bedömer personen själv störningar i sin funktionsförmåga på en skala. Objektiva mätningar och den subjektiva bedömningen kompletterar varandra med information om funktionsförmågan och dess begränsningar.

Med resultaten från testen av den fysiska prestationsförmågan kan man inom företagshälsovården bland annat beskriva och följa arbetstagarnas förutsättningar för att klara av de krav som arbetet ställer samt beskriva arbetsförmågan och förutse förändringar i arbetsförmågan. Resultaten kan också användas vid planering av arbetshälsoprojekt och bedömningar av resultaten, som stöd vid motionsrådgivning och motivering av motionsutövning samt vid bedömning av rehabiliteringseffekter.

Bedömning i relation till arbetets krav

För att företagsfysioterapeuten ska kunna bedöma funktionsförmågan i relation till arbetets krav måste han eller hon känna till de fysiska belastningsfaktorerna och den fysiska belastningen i arbetet. De fysiska belastningsfaktorerna i arbetet bedöms ofta i samband med arbetsplatsutredningen och/eller en riktad arbetsplatsutredning som utförs av en fysioterapeut.

Gällande arbetsuppgiften eller dess krav utreder man

  • hurudana uppgifter
  • vilka uppgifter betonas tidsmässigt och/eller är fysiskt mest belastande
  • hurudan muskelkraft kräver uppgifterna
  • förekommer repetitivt arbete
  • finns det tunga lyft
  • finns det besvärliga arbetsställningar
  • vilka delområden i funktionsförmågan betonas.

Dessutom gör företagsfysioterapeuten vid behov belastningsmätningar av arbetet på arbetsplatsen, bland annat mätning av pulsfrekvensen, pulsvariationen, syreförbrukningen, EMG och observation. Man ställer också frågor om arbetstagarens upplevelse av arbetets belastning.

Utifrån denna information väljer man för varje arbetstagare och varje arbete lämpliga test för prestations- och funktionsförmågan. Vid valet av test bör man dessutom beakta

  • att testet är tillräckligt, men inte för, utmanande
  • testresultatens samband och prognosvärde för variabler som beskriver arbetsförmågan
  • att resultaten kan upprepas
  • att testet kan beskriva det fenomen som mäts
  • att det är lätt att genomföra testet (användbarhet, säkerhet)
  • kunskap om tolkningen av resultaten
  • hållbara jämförelse- och referensvärden
  • testets känslighet för betydande förändringar med tanke på syftet.

I databasen TOIMIA finns en sammanställning av de test som används för testning av personer i arbetsför ålder. För dessa test finns vetenskapliga bevis för samband mellan arbetsförmågan och förändringar i den.
Följande test av prestationsförmågan ingår i TOIMIA-rekommendationen:

  • rörlighet: sidoböjning av ryggen och böjning framåt i sittande ställning
  • muskelkraft och uthållighet: stiga upp från sittande ställning, dynamisk lyfttest för övre extremiteterna, huksittande, kompressionskraft
  • balans: funktionell balans, upplevd balans
  • BMI
  • test av andnings- och blodcirkulationssystemet: UKK-gångtest, indirekt cykelergometritest, kliniskt belastningsprov, lungfunktionsmätningar, bedömning av den energetiska belastningen i arbetet, pulsvariation.

Test av den fysiska funktionsförmågan som har utvecklats för olika yrkesgrupper och branscher
För personal inom brand- och räddningsbranschen finns det noggranna anvisningar om testens innehåll. I anvisningar för räddningsdykare finns anvisningar för bedömning av den fysiska funktionsförmågan hos räddningsdykare och yträddare. Test för livräddare finns bland annat i följande publikationer: FireFit – Pelastajien hyvä fyysisen toimintakyvyn arviointikäytäntö Kehittämishanke, Pelastajien motorinen toimintakyky ja liikkuvuus, Pelastajien fyysisen toimintakyvyn arviointijärjestelmän käytettävyys ja FireFit- järjestelmän kehittäminen.
Även i hälsoundersökningar för mastarbetare ingår konditionstest. Mastarbete belastar andnings- och blodcirkulationssystemet samt rörelseapparaten eftersom det innefattar belastande arbetsställningar som kräver god balans och arbete i utmanande temperaturförhållanden. För dem som utför mastarbete finns separata test och även för dem som utför arbete på höga höjder finns separata test.
I publikationen från utvecklingsprojektet Poliisien fyysisen toimintakyvyn arviointi ja kuntotestauskäytännöt presenteras testanvisningar, resultat för ålders- och könsgrupper samt referensvärden för normalbefolkningen.
MilFit har utvecklats för försvarsmakten och SeaFit-testistö för sjöfarten. Test riktade till andra yrkesgrupper planeras också inom Fit-produktfamiljen.

Fysiska belastningsfaktorer

Mångsidigt fysiskt arbete upprätthåller och främjar hälsan. Till fysiska belastningsfaktorer i arbetet hör kroppsligt tungt arbete, hantering av bördor, repetitivt arbete, arbetsställningar, temperaturförhållanden och vibration. Typiskt för fysiska belastningsfaktorer är att de olägenheter som de orsakar ofta uppkommer med lång fördröjning, men även en tillfällig belastning kan orsaka skador i rörelseapparaten. Vid bedömningen ska man beakta den totala belastningen, var belastningsfaktorerna hopas och påverkar varandra och därmed ökar eller minskar belastningen.

Exempel på förebyggande av belastningssjukdomar

Företagsfysioterapeuten har en viktig roll i förebyggandet av belastningssjukdomar, eftersom fysioterapeuter har stor kunskap om rörelseapparatens funktioner och problem. Företagsfysioterapeuten är också en central aktör när det gäller att identifiera problem vid arbetsplatsbesök, planera åtgärder gällande arbete och arbetsmetoder, följa upp utvecklingsåtgärder och bedöma åtgärdernas effekter.

Risken för belastningssjukdomar i övre extremiteterna ökar vid användning av stor muskelkraft, återkommande arbetsrörelser, avvikande ställning i handleden, kompressions- eller pincettgrepp, vibration och kyla riktad mot handen samt tryckeffekt av vassa kanter och särskilt vid en kombination av dessa.

Det är viktigt att arbetsrörelserna beskrivs noggrant när man misstänker att det är frågan om en belastningsskada. Om repetitivt arbete ingår i arbetsuppgifterna är det motiverat att företagsfysioterapeuten deltar i arbetsplatsutredningen eller utför en separat riktad utredning, eftersom företagsfysioterapeuten har den bästa kunskapen inom företagshälsovården för att bedöma arbetsrörelser. I samband med hälsoundersökningen bör man också genom intervju bedöma belastningen vid repetitivt arbete och med hjälp av en fysioterapeutisk undersökning bedöma situationen i övre extremiteterna.

Företagshälsovårdens verksamhetsformer i förebyggandet av belastningssjukdomar är

  • aktivt ingripande i ett tidigt skede när arbetsförmågan försämras, dvs. att snabbt kontakta chefen för att komma överens om ändringar i arbetet och arbetsarrangemang
  • arbetsplatsutredningar och åtgärdsförslag utifrån dem
  • bedömning av lämplig arbetsbelastning och behov av direkta åtgärder
  • uppföljning av arbetstagarnas hälsa.

Vid en hälsoundersökning inför anställning kan företagshälsovården rekommendera att en person som tidigare drabbats av en belastningsskada inte placeras i uppgifter som belastar armarna och händerna, vilket kan leda till att besväret återkommer. Till exempel bör en person som har haft senskideinflammationer placeras i uppgifter som kräver stor muskelkraft och repetitiva rörelser endast efter noggrant övervägande. Nya arbetstagare får vänja sig vid repetitivt arbete småningom om det är möjligt. Viktiga metoder i förebyggandet av belastningsskador är att välja och använda ändamålsenliga handverktyg, hålla tillräckliga pauser i arbetet, pausgymnastik och motrörelser, arbetsrotation och möjlighet att variera arbetstakten.

God praxis för företagsfysioterapeutens deltagande i hälsoundersökningar

  • Företagsfysioterapeuten känner kraven i klientens arbete och arbetsförhållandena samt syftet med hälsoundersökningarna.
  • Företagsfysioterapeutens kompetens utnyttjas vid planering av innehållet för hälsoundersökningar när den fysiska belastningen är stor i branschen.
  • Arbetstagare hänvisas efter hälsoundersökning av företagshälsovårdare eller företagsläkare till företagsfysioterapeutens mottagning enligt gemensamt överenskomna kriterier.
  • Företagsfysioterapeuten undersöker klienten med tillförlitliga metoder (fysioterapeutisk undersökning) och drar slutsatser utifrån dessa med hänsyn till kraven i klientens arbete.
  • Utifrån undersökningen får klienten råd och vägledning för att upprätthålla och förbättra funktions- och arbetsförmågan.
  • Företagsfysioterapeuten känner kraven i klientens arbete och arbetsförhållandena samt vilka prestations-, konditions- och funktionstest som är ändamålsenliga för varje arbetstagare eller arbetstagargrupp.
  • Klienten får råd och vägledning gällande testresultaten och deras betydelse för hälsan och arbetsförmågan samt förbättring av prestations- och funktionsförmågan.
  • Företagsfysioterapeuten antecknar uppgifter om klientbesöket och testresultaten systematiskt och tydligt så att de vid behov kan användas som stöd vid bedömning av klientens funktions- och arbetsförmåga, planering och uppföljning av fortsatta åtgärder eller rehabilitering.

Mer information:

Liira, J., Rautio, M., Leino, T. (2016) Hälsoundersökningar. I publikationen Uitti, J. (Red.) God företagshälsovårdspraxis. Helsingfors: Arbetshälsoinstitutet.

5.3 Företagspsykologens uppgifter vid hälsoundersökningar

Företagspsykologen deltar i planeringen av hälsoundersökningar när det finns betydande psykosocial belastning på arbetsplatsen och symtom relaterade till den, våldshot eller arbetstagaren har mycket frånvaro. Förutsättningen för en lyckad planering är att företagspsykologen känner arbetstagarnas arbetsförhållanden.

Arbeten som medför särskild fara för ohälsa och specifika krav som arbetet ställer
I statsrådets förordning (1485/2001) ges en exempelförteckning över sådana arbeten som medför särskild fara för ohälsa. Till företagspsykologens kompetensområde hör våldshot och nattarbete samt bedömning av kognitiva symtom av lösningsmedel hos personer som i betydande grad exponeras för lösningsmedel eller andra ämnen som är skadliga för nervsystemet. Även om arbetet medför särskild fara för ohälsa är hälsoundersökningar inte alltid en tillräckligt bra metod. Då är det inte motiverat att utföra hälsoundersökningar, utan man bör istället koncentrera resurserna på andra förebyggande åtgärder, såsom att ge information, råd och vägledning. Å andra sidan kan det finnas behov av undersökningar även vid andra arbeten som medför särskild fara för ohälsa, trots att de inte omnämns i exempelförteckningen.

Vid arbeten som medför särskild fara för ohälsa är hälsoundersökningar (första undersökning, periodisk hälsoundersökning och hälsoundersökning när anställningsförhållandet upphör) lagstadgade, dvs. arbetsgivaren är skyldig att ordna dem och arbetstagaren är skyldig att delta i dem. Lagstadgade hälsoundersökningar är inriktade på tidig upptäckt och förebyggande av risk- och belastningsfaktorer som har observerats i arbetsplatsutredningen.

Hot om våld
Det är inte möjligt att förhindra våldssituationer eller våldshot med hjälp av hälsoundersökningar. Hälsoundersökningarna är dock viktiga med tanke på beredskapen för hotfulla situationer och våldssituationer. Företagspsykologens kunskap kan utnyttjas vid första undersökning inför placering i arbetet och de periodiska hälsoundersökningarna i arbeten där våldshot ingår. Företagspsykologen kan hjälpa till vid planeringen av undersökningarnas innehåll och metoder samt vid planeringen av innehållet för vägledningen och dess genomförande. I samband med hälsoundersökningarna berättar man om våldshoten och deras inverkan på arbetet, om företagets egen handlingsmodell i våldssituationer och efterbehandlingen av våldssituationer.

Vid första hälsoundersökningen fäster man uppmärksamhet vid om personen har lämpliga egenskaper för detta arbete. Personer som lämpar sig dåligt för arbeten där våldshot ingår är de som

  • lider av svåra och långvariga psykiska störningar
  • har missbruksproblem
  • lider av impulskontrollstörningar
  • är benägna att ta risker
  • är osäkra på sin förmåga att klara av arbetet
  • lider av traumarelaterat stressyndrom.

De periodiska undersökningarna kan genomföras i form av enkäter eller intervjuer där man kartlägger arbetstagarnas erfarenheter av våldshot samt hur de har klarat sig ur dessa situationer. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid symtom på posttraumatisk stress. Vid behov hänvisas arbetstagaren för utförligare bedömning och fortsatt vård hos företagspsykologen.

Nattarbete
Arbetet definieras som nattarbete om det innehåller nattskiften, där minst tre timmar är förlagda mellan klockan 23 och 6. Hälsoundersökningar utförs åtminstone om det i arbetet ingår minst 20 nattskiften per år. Av särskilda skäl relaterade till personen eller arbetsförhållandena kan undersökningar utföras även i arbeten där färre nattskiften ingår.

Företagspsykologens kompetens kan utnyttjas både vid den första hälsoundersökningen för arbeten där nattarbete ingår och vid planeringen av innehållet och metoderna för de periodiska undersökningarna. Företagspsykologens kompetens behövs särskilt vid planeringen av innehållet för vägledning och dess genomförande i samband med hälsoundersökningar. Till företagspsykologens kompetensområde gällande risker med nattarbete hör kognitiva symtom samt förvärrade sömnstörningar och försämrat tillstånd vid psykiatriska sjukdomar.

Bedömning av kognitiva symtom av lösningsmedel hos personer som i betydande grad exponeras för lösningsmedel eller andra ämnen som är skadliga för nervsystemet

Många kemikalier som används inom industrin, såsom organiska kolväten samt vissa gaser och metaller är giftiga för centrala nervsystemet. Neurologiska skador kan förutom vid en akut massiv engångsexponering, även uppkomma vid långvarig exponering för kemikalier som är skadliga för nervsystemet. Symtom orsakade av exponering för neurotoxiska kemikalier kan grovt delas in i akuta övergående symtom (såsom huvudvärk, yrsel, illamående) och egentliga kroniska skador i centrala nervsystemet (till exempel bestående nedsättning av minnet eller andra kognitiva funktioner). Tack vare utvecklingen av skyddsutrustning, kemikalier och regelverk har de arbetsrelaterade neurologiska sjukdomarna minskat betydligt och symtomen blivit mycket lindrigare. Numera är arbetsrelaterad toxisk hjärnsjukdom nästan utan undantag en följd av långvarig exponering för organiska lösningsmedel. Exponeringen för lösningsmedel sker vanligen till exempel vid målnings-, limnings- och ytbehandlingsarbeten inom byggnads- och båtindustrin.

De kliniska symtom som orsakas av lösningsmedelorsakad hjärnskada, dvs. kronisk toxisk encefalopati, är i viss mån ospecifika och till symtomen hör utöver kognitiva och psykiska symtom även balansproblem, nedsatt luktsinne och symtom i perifera nervsystemet. De vanligaste symtomen är problem med minnet och koncentrationsförmågan, och för tidig diagnostisering av dessa har man utvecklat symtomenkäten Euroquest.

Det har konstaterats att den validerade symtomenkäten är en primär och fungerande screeningmetod inom företagshälsovården för tidigt konstaterande av biverkningar i nervsystemet. Utan en strukturerad enkät är det svårt att konstatera biverkningar av lösningsmedel i centrala nervsystemet, eftersom de utvecklas långsamt och symtomen är allmänna symtom vid kognitiv belastning som kan orsakas av många olika faktorer.

Genom hälsoundersökningar försöker man utreda orsaken till symtomen och med differentialdiagnostik i det första skedet även beakta faktorer som inte är relaterade till arbetet. Vid misstanke om lösningsmedelsorsakad hjärnskada är det viktigt att komma ihåg att betydligt vanligare orsaker, såsom psykiska faktorer, sömnstörningar, missbruksproblem och utmattningssyndrom, kan ge liknande upplevelser av problem med minnet och koncentrationsförmågan. Vid den bedömning som utförs i första skedet inom företagshälsovården bör eventuella faktorer som påverkar kognitionen utredas i så omfattande grad som möjligt. Här har företagspsykologen en central roll. Å andra sidan är det viktigt att försäkra sig om att inte andra sjukdomar eller syndrom utesluter lösningsmedelorsakad hjärnskada.

Inom företagshälsovården används EQ-blanketten främst av företagsläkare och -hälsovårdare. Om den grundläggande kartläggningen ger ett avvikande resultat kan arbetstagaren hänvisas till företagspsykologen. Företagspsykologens primära roll är då att utifrån intervjuer och andra symtomenkäter göra en noggrannare bedömning av den kognitiva symtombildens karaktär och svårighetsgrad samt att kartlägga andra eventuella faktorer som påverkar kognitionen. Om exponeringen för lösningsmedel beskrivs som riklig och inga andra entydiga faktorer som förklarar symtombilden framkommer är det motiverat att hänvisa arbetstagaren direkt till Arbetshälsoinstitutets klinik för arbetsmedicin för noggrannare utredningar.

Vid misstanke om lösningsmedelsorsakad hjärnskada eller andra neurotoxiska biverkningar i centrala nervsystemet ska företagspsykologen inte inleda testningar av arbetstagarens kognition, eftersom detta kan försämra tillförlitligheten i de neuropsykologiska differentialdiagnostiska undersökningar som ska utföras senare. Screeningtest vid minnesproblem (Mini-Mental State Examination och CERAD-uppgiftsserien) kan vid behov användas för en grov kartläggning av kognitiva symtom hos äldre arbetstagare (vanligen personer över 60 år). Vid användning av screeningtest är det dock viktigt att komma ihåg att de är begränsade och i första hand avsedda för identifiering av framskridande hjärnsjukdomar, och att de därför inte är känsliga för lindrigare kognitiva störningar eller hos personer med högre utbildning. Å andra sidan är resultat för personer i arbetsför ålder som ligger under den fastställda gränsen så gott som alltid en indikation för fortsatta undersökningar inom den specialiserade sjukvården. Numera är symtombilden vid lösningsmedelsorsakad hjärnskada i regel relativt lindrig och gäller vanligen arbetsminnet, krävande uppmärksamhet och psykomotoriska området. Därmed kan prestationer som ligger betydligt under den fastställda gränsen tyda på någon annan primär etiologi.

Hälsoundersökning för placering i arbetet
Hälsoundersökning för placering i arbetet används också ofta i arbeten som inte medför särskild fara för ohälsa. Då bedöms även arbetets lämplighet för arbetstagaren vid hälsoundersökningen. Vid undersökningen bedöms även arbetsförmågan och arbetstagarens möjligheter att klara sig i arbetet. Företagspsykologens kompetens kan utnyttjas vid planering av hälsoundersökningar för placering i arbetet inom branscher med särskild psykosocial belastning.

Hälsoundersökning som utgår från hälsotillståndet och arbetsförmågan
Med hälsoundersökning som utgår från hälsotillståndet och arbetsförmågan avses undersökningar som görs utifrån åldern eller en enkät. Den är inriktad på främjande av både arbetstagarens resurser och kontrollen över arbetet, tidigt konstaterande av risk för arbetsoförmåga och riskfaktorer för långvarig sjukdom. Med undersökningarna utreder man också hur sjukdomar och symtom påverkar arbetet.

Företagspsykologens kompetens kan utnyttjas vid planeringen av undersökningarnas innehåll och metoder, särskilt vid planeringen av innehållet för vägledning och dess genomförande. Företagspsykologens kompetens bör särskilt utnyttjas vid planering av hälsoundersökningar i arbeten som innefattar stor psykosocial belastning. Arbetstagaren kan också hänvisas till företagspsykologen för noggrannare utredningar av stress- och utmattningssymtom samt sömnstörningar, som har framkommit vid hälsoundersökningar av företagshälsovårdare eller företagsläkare. Företagspsykologens viktigaste verktyg är en god intervju. Dessutom kan man använda strukturerade mätare och självbedömningsblanketter, till exempel för bedömning av utmattningssyndrom BBI-15 eller MBI-GS. Bra metoder finns på databasen Toimia.

Bedömning av den kognitiva funktionsförmågan inom företagshälsovården
En bedömning av den kognitiva funktionsförmågan inom företagshälsovården behövs när arbetstagaren upplever sig ha eller man hos arbetstagaren misstänker sådana problem med informationsbehandlingen, som påverkar hans eller hennes förmåga att klara av arbetet eller som tyder på någon sjukdom. Bedömningar av den kognitiva funktionsförmågan som utförs inom företagshälsovården ska vara vittomfattande och stegvis preciserande. I rekommendationen för bedömning av den kognitiva funktionsförmågan hos personer i arbetsför ålder ges praktiska exempel på detta.

Det finns flera olika nivåer för bedömning av den kognitiva funktionsförmågan. Vanligen baserar sig en grov bedömning på den första nivån på företagsläkarens intervju och den information som har erhållits från arbetsplatsen. Om misstankar väcks om en betydande sjukdomsrelaterad försämring av kognitionen, kan man hos äldre (främst personer över 60 år) arbetstagare även överväga att använda kognitiva screeningtest (t.ex. MMSE, Montrel Cognitive Assessment, CERAD-uppgiftsserie). Vid tolkningen av resultaten från screeningtest är det viktigt att komma ihåg att de främst ger information om huruvida prestationen är normal eller inte i förhållande till den fastställda gränsen. Screeningtesten visar däremot inte hur mycket eller av vilken orsak resultatet är avvikande. Dessutom är screeningtesten i första hand planerade för identifiering av begynnande minnessjukdom hos äldre personer och ett normalt resultat utesluter därför inte lindrigare störningar. För uppgiftsserien CERAD har noggrannare jämförelsevärden enligt ålder och utbildningsnivå publicerats, och dessa kan användas för äldre arbetstagare (normer för personer över 63 år).

Om arbetstagaren upplever betydligt mer kognitiva symtom än normalt eller arbetstagarens funktionsförmåga beskrivs som nedsatt, kan företagspsykologen konsulteras med frågor om den kognitiva arbetsförmågan. Företagspsykologerna använder intervjuer, symtomenkäter samt psykometriska test för att bedöma arbetstagarens psykiska och kognitiva funktionsförmåga i förhållande till arbetets krav. I praktiken innebär detta att företagspsykologen måste ha en god uppfattning om de kognitiva kraven i arbetet. De psykologiska individuella undersökningarna för bedömning av den kognitiva funktionsförmågan är krävande och för dessa behövs utöver god kännedom om arbetets krav, testmetoderna och tolkningen av resultaten även tillräcklig testrutin. Om det är möjligt lönar det sig att vid bedömning av den kognitiva funktionsförmågan konsultera en neuropsykolog, som genom sin utbildning har den bästa kompetensen för individuell bedömning, och dessutom möjlighet att göra en noggrannare bedömning av bakomliggande orsaksfaktorer till störningarna i informationshanteringen. Vid neuropsykologiska undersökningar försöker man utreda på vilket sätt och på vilken nivå de kognitiva funktionerna eller processerna är nedsatta, samt utifrån dessa dra slutsatser om eventuella etiologiska faktorer och bedöma symtombildens effekter i relation till arbetets krav. Företagspsykologen har en viktig roll som expert vid bedömning av arbetets psykiska och kognitiva krav, för att de resultat som erhålls i den individuella bedömningen så bra som möjligt ska kunna relateras till kundens arbete och så att arbetet vid behov också anpassas på rätt sätt.

Undersökning av arbetsgemenskapen

Med undersökning av arbetsgemenskapen avses hälsoundersökningar som utförs på en del av arbetsplatsens personal eller på en liten arbetsplats av hela personalen dvs. arbetsgemenskapen. Genom undersökningarna får man en övergripande bild av de aktuella arbetsförhållandena på arbetsplatsen; om belastnings- och resursfaktorer.

Företagspsykologens kompetens kan utnyttjas vid planeringen av undersökningarnas innehåll och metoder, särskilt vid planeringen av innehållet för vägledning och dess genomförande. Företagspsykologens kompetens bör särskilt utnyttjas vid planering av hälsoundersökningar i arbeten som innefattar stor psykosocial belastning. Arbetstagare kan också hänvisas till en företagspsykolog för noggrannare utredningar av stress- och utmattningssymtom samt sömnstörningar som har framkommit vid hälsoundersökningar av företagshälsovårdare eller företagsläkare.

God praxis för företagspsykologens deltagande i hälsoundersökningar

  • Företagspsykologen känner arbetsförhållandena och syftet med hälsoundersökningen.
  • Företagspsykologens kompetens utnyttjas vid planering av innehållet för första hälsoundersökningen och periodiska hälsoundersökningar samt information, rådgivning och vägledning, när den faktor som medför särskild fara för ohälsa är våldshot, nattarbete eller exponering för lösningsmedel.
  • Företagspsykologens kompetens utnyttjas vid planering av innehållet för hälsoundersökningar och information, rådgivning och vägledning när den psykosociala belastningen är stor i branschen.
  • Vid behov hänvisas arbetstagare till företagspsykologens mottagning efter hälsoundersökningar som har utförts av företagsläkare eller företagshälsovårdare.

Mer information:

Kuikka, P., Akila, R., Pulliainen, V., Salo, J. (2011) Miksi muisti pätkii. Arbetshälsoinstitutet.
Liira, J., Rautio, M., Leino, T. (2016) Hälsoundersökningar. I publikationen Uitti, J. (Red.) God företagshälsovårdspraxis. Helsingfors: Arbetshälsoinstitutet.
Arbetshälsoinstitutets webbplats: Kognitiivinen ergonomia.