7. Rådgivning och vägledning

Information, rådgivning och vägledning ingår i all verksamhet inom företagshälsovården. Det är företagsfysioterapeutens och företagspsykologens viktigaste metod att påverka kundarbetsplatsens arbetsförhållanden och personkundernas arbetsförmåga. Rådgivnings- och vägledningsverksamheten fungerar när den grundar sig på kunskap om arbetet och arbetsförhållandena, planeras väl och genomförs på ett multiprofessionellt sätt.

Företagshälsovården ger bred information och vägledning för alla på arbetsplatsen verksamma grupper: arbetstagarna, arbetsgivaren, chefen och företrädaren för arbetarskyddsorganisationen. Företagshälsovårdens innehåll anges i statsrådets förordning (708/2013). Information, rådgivning och vägledning är en i lagen och förordningen angiven helhet utifrån vilken kunden erbjudes ett innehåll som motsvarar kundens behov och som genomförs med olika metoder.

7.1 Informations-, rådgivnings- och vägledningsverksamheten är metodisk

Rådgivnings- och vägledningsverksamheten utgör alltid en planenlig helhet. För planeringen svarar ett multiprofessionellt företagshälsovårdsteam i samarbete med kundarbetsplatsen. Rådgivnings- och vägledningsverksamheten baserar sig på kundarbetsplatsens och klienternas behov samt på kunskapen om arbetet och arbetsförhållandena på kundarbetsplatsen. I samband med planeringen fastställs behoven, gemensamma konkreta mål, målgrupper, innehåll, ansvarsfördelning, tidtabell och uppföljningsmetoder. I planeringsskedet kan rådgivnings- och vägledningsmatrisen vara till hjälp. Den ingår i handledningen God företagshälsovårdspraxis. Även företagspsykologens och företagsfysioterapeutens andel av rådgivnings- och vägledningsverksamheten ska vara synbar i kundarbetsplatsens verksamhetsplan för företagshälsovården.

Information, rådgivning och vägledning behövs typiskt i situationer när en kund återvänder till arbetet efter en lång sjukledighet, i samband med planering av förändringar på arbetsplatsen och i samband med en arbetsplatsutredning. Information, rådgivning och vägledning är alltid nära sammankopplat med en arbetsplatsutredning och utnyttjas både under utredningen och därefter. Företagsfysioterapeuterna och företagspsykologerna ger information, råd och vägledning på ett mångsidigt sätt efter behov, personligen och allt oftare digitalt till både enskilda individer och grupper.

Genom att delta i planeringen och genomförandet av rådgivnings- och vägledningsverksamheten deltar företagsfysioterapeuterna och företagspsykologerna i att påverka kundarbetsplatsens arbetsförhållanden och sina personkunders arbetsförmåga.

7.2 Distanstjänsterna stödjer åtkomsten av tjänster

Genom distanstjänster eftersträvar man att svara på kundernas behov och förbättra tillgängligheten av tjänster på ett sådant sätt att den inte är bunden vid tid och rum. Företagsfysioterapeuterna och företagspsykologerna bedömer alltid från fall till fall och i samförstånd med kunden vilken tjänst som lämpar sig som distanstjänst.

Rådgivnings- och vägledningsverksamheten kan utföras digitalt till exempel per telefon eller videokontakt eller genom att utnyttja teknologi för distanshandledning. Det är även möjligt att via kundarbetsplatsens interna nät (intranät) ge information och råd gällande arbetet på kundarbetsplatsen och gällande de anställdas hälsa som relaterar till arbetsmiljön och faktorer som påverkar arbetsförmågan. Med hjälp av teknologin är det möjligt att som en distanstjänst ordna gruppsammankomster. På så sätt kan de även sparas för att i ett senare skede ses av dem som inte kan delta.

En distanstjänst kan utföras som sådan eller som en del av en bredare företagshälsovårdshelhet där personliga möten och distanstjänster kompletterar varandra. Eftersom den första individuella mottagningen ofta innebär undersökning av kunden lämpar sig distanstjänsterna bättre för uppföljning efter det första besöket. På så sätt kan kundens framsteg och uppnående av mål med hjälp av en digital tjänst följas upp ofta mycket noggrant och kostnadseffektivt och kunden kan uppmuntras till att vara aktiv och responsen kan ges i rätt tid. Distanstjänsten lämpar sig även väl för att nå en sådan kundkrets som inte har en stationär fysisk arbetsplats, till exempel personer som utför monteringsarbeten, städning och vård hemma hos klienterna. Även de som reser i arbetet, till exempel inom transport samt skiftarbetare nås ofta enklare med hjälp av distanstjänsten.

Genom att dra nytta av olika teknologiska lösningar kan företagsfysioterapeuten och företagspsykologen nå en bredare kundkrets och även följa upp och på ett mycket personligt plan stödja en enskild klients framsteg. De möjligheter distanstjänsterna erbjuder kommer att öka i framtiden och därför blir de allt vanligare att använda dem. I samband med användningen av distanstjänster och i synnerhet i det skede de börjar användas måste fokus ligga på hanteringen av teknologi och förmågan att använda nätkommunikation.

7.3 Information, rådgivning och vägledning av företagsfysioterapeuten

Det är viktigt att företagsfysioterapeuten deltar i arbetsplatsutredningarna och känner till kundarbetsplatsens arbetsförhållanden och arbetets resurs- och belastningsfaktorer för att informationen, rådgivningen och vägledningen ska ha effekt.

Förutsättningen för att rådgivnings- och vägledningsverksamheten ska ha effekt är att man känner till kundernas arbetsförhållanden

Tillsammans med det övriga företagshälsovårdsteamet planerar företagsfysioterapeuten innehållet och metoderna i rådgivnings- och vägledningsverksamheten alltid utifrån kunskapen om arbetet och arbetsförhållandena och utifrån de anställdas hälsa och arbets- och funktionsförmåga. Syftet är att förebygga, minska och få slut på arbetsrelaterade skadliga belastningar. Därutöver har företagsfysioterapeuten som mål att stödja utvecklingen av arbetsprocessen, rörelseorganens och cirkulationsorganens hälsa hos de anställda, den fysiska arbetsförmågan och arbetsförmågan på ett mer övergripligt sätt, till exempel höja humöret och uppmärksamheten med hjälp av den positiva effekt en bättre fysisk prestationsförmåga har.

Företagsfysioterapeuterna förbättrar kunskapen om arbetshälsan på kundarbetsplatsen. Kunskapen om arbetshälsan gäller stöd- och rörelseorganens funktionsförmåga på arbetet, fysisk prestationsförmåga och ergonomi som anknyter till och är nödvändig i arbetet. Företagsfysioterapeuterna informerar även om motionens betydelse för det fysiska och psykiska välbefinnandet och om tillräcklig återhämtning mellan arbetspassen. Förutom ämnesområdena information, rådgivning och vägledning och metoderna för dessa planerar det multiprofessionella företagshälsovårdsteamet hur samarbetet ska genomföras, till exempel hur vägledningen om ergonomi i dataarbete ska utföras som pararbete mellan företagsfysioterapeuten och företagspsykologen som behärskar den kognitiva ergonomin.

Information, rådgivning och vägledning som gäller arbetsplatsen ges till cheferna, arbetstagargrupper och andra personalgrupper som påverkar arbetsförhållandena

Företagsfysioterapeuten ger för hela arbetsplatsen eller för en viss uppgift eller för ett team information och råd om förhållandet mellan arbetskraven och den fysiska arbetsförmågan samt om ergonomin. Rådgivningen och vägledningen sker antingen personligen eller i form av en distanstjänst.

I fråga om innehållet, antalet deltagare och varaktighet utgör verksamheten alltid en planerad, bestämd och begränsad helhet. En grupps behov av vägledning sker i samband med arbetsplatsutredningen, hälsoundersökningarna och på mottagningen. Den vanligaste gruppvägledningen som företagsfysioterapeuten deltar i är de facto den vägledning och information om hantering av arbetets fysiska belastning som sker efter arbetsplatsutredningen. Tillsammans med företrädaren för kundarbetsplatsen och/eller de anställda görs då en genomgång av resultaten från resultaten och av åtgärder som rekommenderas och tidtabellen för dem samt uppföljningen. En sådan vägledning och information för en arbetstagargrupp ordnas både efter en grundläggande och efter en riktad utredning.

Gruppvägledning ges i sådana situationer när det är en fördel att informera flera personer samtidigt. Ett exempel på en sådan situation är när flera medarbetare i sitt arbete berörs av samma belastningsfaktorer, såsom hantering av en börda för hand eller repetitivt arbete. Gruppvägledning är i dessa fall kostnadseffektivt. Samtidigt kan det även leda till kamratstöd som hjälper gruppens medlemmar att förändra sitt arbetssätt. Beroende på målsättningen är dessa tillfällen antingen av engångsnatur eller en serie av flera tillfällen. Vägledningen sker alltid i ett multidisciplinärt samarbete då företagsfysioterapeutens information, råd och vägledning fokuserar på den fysiska arbetsförmågan.

Gruppernas behov varierar stort, och vägledningen skräddarsys alltid efter deltagarnas behov samt uppställda mål. Innehållet anknyter till de krav arbetet ställer på kundarbetsplatsen. Exempel på en grupp för vilken det gäller att upprätthålla och förbättra den fysiska arbetsförmågan och förebygga sjukdomar är skiftarbetare i risk att drabbas av typ 2-diabetes.

De vanligaste ämneshelheterna för en grupp som företagsfysioterapeuten ger vägledning i, är ergonomi, återhämtning samt upprätthållande och förbättring av den fysiska arbetsförmågan. Ämnena tangerar ofta varandra när målen ställs upp och vägledningen skräddarsys enligt kundens behov.


Vägledning i ergonomi påverkar arbetsförhållandena

Genom råd och vägledning i ergonomi påverkar företagsfysioterapeuten arbetsförhållandena både i förebyggande och i korrigerande syfte.

Företagsfysioterapeuten ger vägledning i ergonomi i flera av företagshälsovårdens processer, självständigt och i samarbete med det övriga företagshälsovårdsteamet. Efter arbetsplatsutredningen är det viktigt att med både cheferna och arbetstagarna behandla vad de givna åtgärdsförslagen betyder och varför de har givits. Ofta är en del av de åtgärder som föreslagits i arbetsplatsutredningen sådana att för att de ska kunna genomföras behövs information, rådgivning och vägledning till olika målgrupper och samarbete med representanten för arbetsgivaren, arbetstagarna och arbetarskyddet. De vanligaste situationerna gäller vägledning relaterad till belastningsfaktorer och hantering av belastningsfaktorer som upptäckts vid arbetsplatsutredningen, till exempel vägledning hur hantering av en börda för hand ska utföras. Vägledningen kan genomföras i grupp där man efter ett kort meddelande styr deltagarnas diskussion, försök med olika metoder och hjälpmedel samt lösningar för utmanande situationer. Om åtgärdsförslagen innehåller förslag om anskaffningar, krävs också vägledning, råd och samarbete för att anskaffningarna ska bli av.

Förebyggande och korrigerande vägledning i ergonomi gäller hantering av en belastningsfaktor som identifierats i arbetet. Företagsfysioterapeuten berättar då om faktorer som gör arbetet smidigare, tryggare och mindre belastande. Företagsfysioterapeuten ger råd om hur man kan göra arbetet lättare genom att använda hjälpmedel och om användning och justering av olika arbetsredskap och apparater för olika arbetsuppgifter.

Vägledning om återhämtning ökar arbetstagarens resurser

Till vägledningen för återhämtning hör återhämtning både på arbetet och utanför arbetstiden, vilket utgör en helhet. Vägledning för återhämtning på jobbet tar fasta på pauser, aktiviteter och rörelser som förbättrar återhämtningen samt avslappning och vad det innebär. Helheten kan till exempel bestå av att man under arbetsdagen uppmuntrar arbetstagarna att gå i trappor genom tydligt uppsatta skyltar till trapporna, utrusta personalrum så att de stöder stående och aktivitet under pauser från stillasittande arbete eller ger möjlighet till ryggavslappning genom att hänga.

Vägledningen för återhämtning utanför arbetstid gäller tillräckligt lång tid att återhämta sig mellan arbetspassen, aktiviteter som balanserar arbetsbelastningen, sömnens och motionens betydelse för både den fysiska och psykiska återhämtningen samt avslappning. Man har nytta av att samarbeta med företagspsykologen i fråga om vägledning för återhämtning.

Fysisk kondition stöder arbetsförmågan

Den fysiska konditionen påverkar både den fysiska och psykiska arbetsförmågan och kroppens återhämtning. Det är skäl att ge råd och vägledning i förebyggande syfte till sådana arbetstagare och yrkesgrupper som i sitt arbete utsätts för avsevärda fysiska och psykiska belastningsfaktorer. Företagsfysioterapeuten ska i synnerhet uppmärksamma de arbetstagargrupper vars arbete består av både fysisk och psykisk belastning. Exempel på dessa är flera arbeten inom vård och jordbruk.

Vägledning för att förbättra och upprätthålla arbetsförmågan ges till arbetstagargrupper vars arbetsförmåga är hotad. Vägledningen grundar sig på kännedom om de fysiska belastningsfaktorerna.

Information, råd och vägledning som påverkar en individs arbetsförmåga ges på arbetsplatsen, mottagningen samt digitalt

Syftet med företagsfysioterapeutens individuella råd och vägledning är i huvudsak att främja kundens fysiska arbets- och funktionsförmåga och förebygga en försämring.

Arbetet på mottagningen anknyter till hälsoundersökningar och mottagningsbesök för att stödja kundens arbetsförmåga eller på grund av besvär i stöd- och rörelseorganen. Företagsfysioterapeuten undersöker alltid kunden och gör utifrån den en bedömning och kundens fysiska arbetsförmåga. Därefter sätter företagsfysioterapeuten gemensamt med kunden upp målen för vägledningen. Målen grundar sig på kundens behov. Efter undersökningen kan råd och vägledning ges på mottagningen, kundens arbetsplats eller i form av distanstjänst med hjälp av teknologi. Företagsfysioterapeuten vägleder och tränar kunden att förebygga symptom eller hantera och minska funktionsbegränsningar eller smärta.

Ofta vägleder företagsfysioterapeuten sin kund på arbetsplatsen i att förändra sina arbetssätt och arbetsmetoder eller att skaffa hjälpmedel så att arbetstagaren kan fortsätta arbeta heltid eller deltid. Råden fokuserar på förändringar av arbetsarrangemang och arbetslokaler, arbetsställningar, arbetsrörelser och arbetssätt, pauser i arbetet samt justeringar av arbetspunkten.

Kännetecken på god praxis i rådgivnings- och vägledningsverksamheten

  • En förutsättning för en högklassig och inflytelserik rådgivnings- och vägledningsverksamhet är att den grundar sig på behov och mål som fastställts med kundarbetsplatsen.
  • Företagsfysioterapeuten deltar i planeringen av hela rådgivnings- och vägledningsverksamheten i enlighet med kundarbetsplatsens och den individuella kundens behov.
  • Företagsfysioterapeuten ställer upp målen för rådgivnings- och vägledningsverksamheten och planerar hur man följer upp och bedömer hur väl verksamheten lyckats.
  • Den information, de råd och den vägledning som företagsfysioterapeuten givit, antecknas i kundarbetsplatsens verksamhetsplan.
  • Hur målen uppnås uppföljs tillsammans med kunden eller kundarbetsplatsen och multidisciplinärt inom företagshälsovården.
  • Företagsfysioterapeuten fastställer målen för respektive kund- och gruppvägledning och väljer självständigt metoderna för vägledning och uppföljning utifrån sin yrkeskompetens.

Ytterligare litteratur:

Palmgren, H., Ahola, M., Kauppinen, U., Kauhanen, T., Koroma, J. & Ylä-Outinen, A. (2016). Utlämnande av uppgifter, rådgivning och vägledning inom företagshälsovården. I verket Uitti, J. (Red.) God företagshälsovårdspraxis. Helsingfors: Arbetshälsoinstitutet.

7.4 Deltagande i planeringen av förändringar i arbetsförhållandena

Genom att delta i planeringen av förändringarna kan företagsfysioterapeuten genom att tillämpa kunskaper, ge råd och vägledning främja arbetstagarens arbetsförmåga och ha en kostnadseffektiv inverkan på arbetsförhållandena. Företagsfysioterapeuten hjälper kundarbetsplatsen i att efter utvecklingsprojektet undvika besvärliga förändringsarbeten och anskaffningar som leder till extra kostnader. När företagsfysioterapeuten fokuserar på förebyggande verksamhet i sitt arbete, strävar hen efter att även kunna delta i planeringen av förändringsarbeten på sina kundarbetsplatser.

Kundorienterad, multidisciplinär och kostnadseffektiv planering

Deltagande i planeringen utgör en central del av förebyggande företagshälsovård och är ett utmärkt sätt att delta i utvecklingen av kundorganisationens verksamhet. Det är en delområde av företagshälsovården som gäller information, rådgivning och vägledning. Planerings- och utvecklingsarbetet är alltid kundorienterat och multidisciplinärt. Kundorienteringen baserar sig på förtrogenhet med kundarbetsplatsens arbete, arbetsförhållandena och arbetstagarna. Informationen från arbetsplatsutredningen och givna åtgärdsförslag stöttar planeringen. Företagsfysioterapeuten tillämpar olika metoder för information, rådgivning och vägledning i planeringsprocessens olika skeden.

Det multidisciplinära arbetssättet är inte begränsat enbart till företagshälsovårdens interna verksamhet, utan i planeringsskedet samarbetar företagsfysioterapeuten med yrkesutbildade personer inom olika områden. Användarna tas även med i planeringen. Det ger en möjlighet att dra nytta av deras kunskap, erfarenheter och intryck. Fördelen med denna form av planering är att det under processen uppstår en information som leder till bättre lösningar, ibruktagandet av dem och förbättrar deltagarnas engagemang för förändringar som ska göras. Företagsfysioterapeuten kan för planeringen även få hjälp av sakkunniga inom andra områden. Till exempel organisationer inom tredje sektorn har mycket kunskap om lösningar som gäller tillgänglighet.

Kundarbetsplatsen kan göra inbesparingar då resultatet av planeringen gör det möjligt att främja verksamhetens produktivitet och effektivitet och arbetstagarnas arbetsförmåga och hälsa. Under planeringsskedet kan olika lösningar och idéer testas till mindre kostnader. Samtidigt kan kundarbetsplatsen undvika förändringsarbeten efter ett utvecklingsprojekt som leder till extra utgifter, ofta fördröjer ibruktagandet av lösningar och försvårar att arbetet löper smidigt.

Olika stora projekt har olika utmaningar

På arbetsplatserna sker kontinuerligt planering och utveckling på verksamhetens olika delområden. De relaterar vanligtvis till förändringar av verksamheten. Företagsfysioterapeuten kan utföra planerings- och utvecklingsarbete i mycket olika situationer och olika stora projekt. Dessa kan till exempel vara att avpassa arbetets fysiska belastning för arbetstagaren, planera nya arbetslokaler, planera och skaffa nya arbetsredskap, ta i bruk nya anordningar, möbler och lokaler samt utveckla och ta i bruk nya arbetsmetoder.

Företagsfysioterapeuten är i planerings- och utvecklingsarbetet sakkunnig i kontakten mellan arbetet och den fysiska arbets- och funktionsförmågan. Syftet är att i förväg förhindra lösningar som är skadliga för arbetstagarnas fysiska arbets- och funktionsförmåga och informera om bra och fungerande ergonomiska lösningar. Den vanligaste situationen för planeringssamarbete uppstår då företagsfysioterapeuten deltar i planeringen av förändringar av arbetet och arbetsmiljön när en arbetstagares arbetsförmåga försämrats. Då är målet att arbetstagaren kan fortsätta arbeta antingen hel- eller deltid. Företagsfysioterapeuten utvärderar tillsammans med arbetstagaren behovet av förändringar av arbetet, arbetsredskap och arbetsmiljön samt behovet av hjälpmedel. Utifrån utvärderingen ger hen förslag om åtgärder.

Deltagande i planeringen är planmässigt

Samarbetet kring planeringen ingår i företagshälsovårdens verksamhetsplan. Det är rådgivning och vägledning som riktar sig till de målgrupper som deltar i planeringen. Samarbetet utgår ifrån att man först kommer överens om gemensamma mål och tillvägagångssätt. Därefter klargörs respektive aktörs roller och deltagande. Det är skäl att först bedöma om företagsfysioterapeuten har eller om hen kan få sådana uppgifter som kan tillämpas på arbetslokaler som ska planeras, processer, arbetsmoment eller arbetsredskap som ska skaffas så att de motsvarar kraven på hälsa, säkerhet och tillgänglighet.

Planeringsarbetet och genomförandet av förändringar är projektarbete som till sin natur är väldigt olikt det företagshälsovårdsarbete som rätt ofta är schemalagt långt fram i tiden. Karaktäristiskt för projektarbetet är bland annat olika arbetsmoment då det uppstår mycket intensiva och oförutsägbara skeden som kräver att man snabbt reagerar. När företagsfysioterapeuten deltar i planeringsprojekt ska hen vara beredd på dessa situationer och även reservera tid i sin kalender för planeringsarbetet.

Lösningar med hjälp av ergonomin

Företagsfysioterapeuten strävar efter att lösa problem relaterade till arbetet och arbetsförhållandena genom att tillämpa ergonomikunskap. Lösningarna kan anknyta till avpassning av arbetets fysiska belastning, tillgänglighet i arbetslokalerna eller arbetsredskapens och arbetsanordningarnas brukbarhet. Ergonomi grundar sig bland annat på forskningsdata om anatomi, fysiologi, psykologi och antropometri. Definitionen av ergonomi är omfattande då den förutom fysisk ergonomi inkluderar kognitiv och organisatorisk ergonomi. I företagsfysioterapeutens arbete framhävs tillämpning av fysisk ergonomi samt faktorer som relaterar till uppmärksammande av den kognitiva ergonomins delområden. Företagsfysioterapeuten uppnår bästa resultat genom att samarbeta med sakkunniga inom olika områden och genom att vittgående betrakta arbetet och uppmärksamma ergonomins alla tre synvinklar.

Syftet med fysisk ergonomi är att utveckla den fysiska verksamheten på arbetet som en helhet så att den med tanke på människans prestationsförmåga är anpassad till arbetstakten, antalet upprepningar och kraftbehov. Till företagsfysioterapeutens uppgift hör att ge information och råd till dem som deltar i planeringen för att stötta utveckling av arbetet så att arbetstagarens fysiska resurser och arbets- och funktionsförmåga upprätthålls så länge som möjligt och för att arbetsmiljön ska vara så tillgänglig som möjligt. Det är möjligt att utveckla arbetet till exempel genom att ersätta eller gör tunga arbetsmoment lättare med hjälp av tekniska hjälpmedel, såsom maskiner och anordningar. Genom att tillämpa ergonomikunskap kan företagsfysioterapeuten var med och dimensionera den fysiska arbetsmiljön och arbetsredskapen så att människans verksamhet och kraftproduktion är den bästa möjliga och att det är möjligt för alla att röra sig utan hinder på arbetsplatsen. Företagsfysioterapeuten kan ge råd om hur belastningen kan justeras genom att bestämma längden på arbetsmomenten och hur pauserna tas. Det är skäl att minnas att det till företagshälsovårdens roll emellertid inte någonsin hör att tänka ut och genomföra egentliga tekniska lösningar eller lösningar för arbetslokalerna.

Företagsfysioterapeuten har goda beredskaper att ge information, råd och vägledning när arbetsgivaren gör anpassningar i arbetet för att göra det möjligt för personer med funktionshinder att arbeta, klara sig i arbetet och avancera i karriären. Om arbetsgivarens skyldigheter att beakta arbetstagare med funktionshinder föreskrivs i både arbetarskyddslagen och diskrimineringslagen. Vilka anpassningar som är måttliga bedöms från fall till fall.

Efter förändringarna

När förändringarna har planerats och genomförts är det företagsfysioterapeutens uppgift att ge stöd så att förändringarna kommer i användning. Nästan alltid när nya förändrade arbetslokaler, nya anordningar och arbetsredskap ska tas i bruk behöver användarna information, råd och vägledning. Det kan ske på många väldigt olika sätt beroende på situationen: exempelvis anvisningar som skickas via e-post, diabilder eller video som visas i lokalerna, informationsmöten eller personliga möten med en enskild användare eller användargrupp. Ofta sker en kombination av alla dessa.

Efter förändringarna är det även viktigt att få respons på hur förändringarna lyckats och vid behov utföra eventuella nödvändiga extra förändringar och korrigeringar. I företagshälsovårdens multidisciplinära team behandlas förändringarna och mottagen respons. Den information och kunskap som framkommit kan företagsfysioterapeuten tillsammans med hela företagshälsovårdsteamet tillämpa på följande förändringsprojekt.

Kännetecken på deltagande i ett bra planeringsarbete:

  • Deltagande i planeringen hör till företagsfysioterapeutens sakkunnigarbete som grundar sig på information från arbetsplatsutredningen samt på kunskaper i fysioterapi och ergonomi.
  • Planeringen är en multidisciplinär och kundorienterad verksamhet.
  • Målsättningarna fastställas utifrån kundarbetsplatsens behov. Hur målen uppnås uppföljs gemensamt med kundarbetsplatsen och multidisciplinärt inom företagshälsovården.
  • Till arbetsplatsen förmedlar företagsfysioterapeuten aktivt sådan information som kan tillämpas i samband med planering och utveckling och även för förebyggande verksamhet.
  • Företagsfysioterapeutens deltagande i samarbetet kring planeringen ingår i företagshälsovårdens verksamhetsplan.

Ytterligare litteratur:

Koroma, J., Oksa, P., Mäkitalo, J., Jalonen, P., Latvala, J., Nyberg, M., Savinainen, M. & Österman, P. (2016). Medverkan när förändringar planeras. I verket Uitti, J. (Red.) God företagshälsovårdspraxis. Helsingfors: Arbetshälsoinstitutet.
Arbetarskyddslag (738/2002).
Lag om likabehandling (21/2004).

7.5 Information, rådgivning och vägledning av företagspsykologen

Förutsättningen för att rådgivnings- och vägledningsverksamheten ska ha effekt är att man känner till kundernas arbetsförhållanden. För att informationen, rådgivningen och vägledningen ska ha effekt är det viktigt att företagspsykologen deltar i arbetsplatsutredningarna och känner till kundarbetsplatsens arbetsförhållanden och arbetets resurs- och belastningsfaktorer.

Företagspsykologen planerar alltid innehållet och metoderna i rådgivnings- och vägledningsverksamheten utifrån kunskapen om kundarbetsplatsens arbetet och arbetsförhållanden samt arbetstagarnas hälsa och arbets- och funktionsförmåga. Syftet är att förebygga, minska och få slut på arbetsrelaterade skadliga belastningar och stödja resurserna i arbetet och arbetsgemenskapens funktion. En enskild arbetstagares möjlighet att klara sig i arbetet och arbetsförmåga stöds i samband med individuella mottagningsbesök.

Information, rådgivning och vägledning som gäller arbetsplatsen ges till cheferna, arbetstagargrupper och andra personalgrupper som påverkar arbetsförhållandena

Företagspsykologen ger information och vägledning som gäller hela arbetsplatsen eller en viss uppgift eller ett team om hantering av belastningsfaktorer och resurser och om stöd för psykisk arbetsförmåga. Rådgivnings- och vägledningsverksamheten som rör arbetsplatsen kan till exempel gälla stöd för cheferna och arbetsgemenskapen i samband med förändringssituationer eller konfliktsituationer inom arbetsgemenskapen då företagspsykologens synvinkel alltid är en förbindelse mellan arbetet och hälsan. Rådgivningen och vägledningen sker antingen personligen eller i form av en distanstjänst.

I fråga om innehållet, antalet deltagare och varaktighet utgör verksamheten alltid en planerad, bestämd och begränsad helhet. Om vägledning ges en grupp ska behovet vara utrett till exempel i arbetsplatsutredningen. Gruppvägledning är kostnadseffektivt. Samtidigt kan det även leda till kamratstöd som hjälper gruppens medlemmar att förändra sitt arbetssätt.

Företagshälsovården ger stöd när arbetslöshet hotar samt i samband med permitteringar och uppsägningar

Anpassning av företagets verksamhet och nedskärningar av personalen är vardag. I dessa situationer är väglednings- och rådgivningsverksamheten en stödtjänst för ledningen, cheferna, personalrepresentanterna och andra nyckelaktörer samt arbetsgemenskapen och arbetstagarna. Syftet med tjänsten är att stödja personalens arbetshälsa och främja en smidig verksamhet på företagen när arbetslöshet hotar samt i samband med permitteringar och uppsägningar.

Informationen, vägledningen och rådgivningen utgår (person eller företag) alltid från individuella behov på vilka tjänstens precisa innehåll och genomförande grundar sig. Det hör till väglednings- och rådgivningsverksamheten att ge sakinformation om betydande faktorer som med tanke på hälsan anknyter till hot om arbetslöshet, permitteringar och uppsägningar samt råd och vägledning, individuellt och i grupp, för att bevara arbetsförmågan. Både arbetstagare och arbetsgivaren representanter ska få information, väglednings- och rådgivning. Tjänstens huvudsakliga innehåll beskrivs i SHM:s brev till företagshälsovårdsenheterna, SHM 22.4.2009.

Stöd för individen och arbetsgemenskapen i samband med en omändringar

Även andra omändringar på arbetsplatsen än uppsägningar eller permitteringar belastar arbetstagarna, till exempel, ny företagsägare, fusion, kraftig expandering av verksamheten eller omorganisering. I dessa fall är det bra att företagspsykologen ger råd och vägledning för enskilda individer, arbetsgemenskapen och cheferna om effekterna av omändringen och om hur man under denna belastande situation kan sköta om det egna välbefinnandet.

Olyckor, våldssituationer eller dödsfall i arbetsgemenskapen

Genom att utarbeta anvisningar och vid behov ge utbildning, förbereder man sig på allvarliga hot om våld och kraftigt belastande kundsituationer på arbetsplatsen. Dessutom utarbetas för alla arbetsplatser instruktioner om hur man ska behandla exceptionellt upprörande och oförväntade situationer. Dessa kan till exempel vara plötsliga dödsfall, självmord, olyckor och katastrofer på arbetsplatsen. Instruktionerna utarbetas inom företagshälsovårdssamarbetet och genom att ta del av företagspsykologens sakkunskap.

Till åtgärderna för att upprätthålla arbetsförmågan i samband med allvarliga olyckor och förluster hör den psykologiska första hjälpen och eftervård vars syfte är att förebygga traumarelaterat stressyndrom och identifiera dem som behöver extra stöd och vård. Vårdresultaten av symptom och störningar som beror på en nyss inträffad traumatisk situation är bättre än vårdresultaten av utdragna stressyndrom som blivit komplicerade, och såvida är det motiverat att vidta förebyggande åtgärder direkt i inledningsskedet.

En gruppdiskussion är eftervård som riktas till arbetsgemenskapen och som leds av en person som fått utbildning i att ordna psykisk eftervård. Denna person är ofta företagspsykologen, men enbart företagspsykologens utbildning ger inte tillräcklig beredskap att ge psykisk eftervård i samband med traumatiska händelser. Syftet med gruppdiskussionen är att forma en gemensam uppfattning om det som skett, bearbeta och normalisera reaktioner, lugna medarbetarna och hjälpa arbetsgemenskapen att återvända till arbetet och se realistiskt på det som skett, ge psykoedukation om eventuella symptom och reaktioner uppstår samt identifiera de personer som behöver extra hjälp. Behovet av psykisk eftervård grundar sig på den lägessituation som görs gemensamt med arbetsplatsen. Vården ges vanligtvis 2–4 dagar efter händelsen. Det kan gälla vård av engångsnatur eller en serie av två till tre sessioner.

I fråga om en enskild arbetstagare bedöms i ett multidisciplinärt samarbete inom företagshälsovården hur allvarligt det traumarelaterade stressyndromet är och fortsatt vård planeras.

Främjande av en fungerande arbetsgemenskap

Inom företagshälsovården grundar sig stödjandet av en fungerande arbetsgemenskap alltid på arbetsplatsutredningen. En högklassig arbetsplatsutredning fäster vikt vid sådana faktorer som påverkar att arbetet löper smidigt och som även hotar arbetsgemenskapens verksamhet, till exempel oklara syften med arbetet och otydlig arbetsfördelningen eller brister i ledarskapet. Arbetsgivaren har ansvaret för uppföljningen och främjandet av att arbetsgemenskapen fungerar. En vis arbetsgivare utnyttjar företagshälsovården, i synnerhet företagspsykologen.

I samband med en uppskattning av arbetsgemenskapen funktion är det viktig att känna till sin egen referensram. Det finns ett flertal teorier om faktorer som påverkar arbetsgemenskapens funktion och som betonar olika frågor. Vald teori bestämmer vad som undersöks och observeras i arbetsgemenskapen verksamhet. Vald teorigrund styr även valet av arbetsmetoder och arbetsredskap. Inom företagshälsovården är det effektivare att följa sådana teorier som betonar faktorer som påverkar hur smidigt arbetet fungerar än teorier om personkemi eller personlighetsdrag. Ett exempel på en sådan referensram är Pekka Järvinens husmodell (se bilden), som utgår från den tanken att när de grundläggande faktorerna i arbetet fungerar, uppstår en tillräckligt väl fungerande arbetsgemenskap vid sidan om. Genom att säkerställa att arbetet fungerar stödjer man sålunda arbetsgemenskapens funktion.


Bild 8. Grundpelare i en fungerande arbetsgemenskap (Järvinen 2008)

Företagspsykologen roll i samband med konfliktsituationer i arbetsgemenskapen
Ibland får företagshälsovården inte höra om en konflikt förrän i det skede när situationen pågått en längre tid och är inflammerad. Situationen framgår till exempel i samband med ett sjukbesök på mottagningen eller en hälsoundersökning. I synnerhet i ett sådant fall ska man passa upp så att ansvaret för utredningen av situationen inte överförs på företagshälsovården. Det är även bra att minnas att innan slutsatserna dras, ska alla parter höras. Så även till exempel i en situation när en kund på mottagningen berättar att hen är föremål för mobbning på arbetsplatsen. Företagshälsovården eller företagspsykologen är alltid opartisk och kan sålunda inte verka i en kunds intresse eller sköta ett ärende på kundens vägnar.

När företagspsykologen börjar utreda konfliktsituationen på arbetsplatsen sker det i allmänhet genom iakttagande av principerna i arbetsplatsutredningen. Den som utreder konflikten kan dras in i den så att helhetsbilden blir svår att se och objektiviteten äventyras. En tydlig teoretisk modell om arbetsgemenskapens funktion hjälper att hålla sig som utomstående. Så som tidigare nämndes styr vald teorigrund även valet av arbetsmetoder och arbetsredskap. Det finns många teorier om hur arbetsgemenskaperna fungerar. Inom företagshälsovården fungerar sådana teorier bäst där konflikterna i arbetsgemenskapen undersöks mer ur ett perspektiv som betonar själva utförandet av arbetet än individuella personlighetsdrag. Att arbeta i par till exempel med företagshälsovårdaren eller en annan psykolog är nödvändigt i synnerhet i svåra konfliktsituationer. Det säkerställer kvaliteten och är även ett instrument för det egna arbetarskyddet genom att minska belastningen som utredningen av konflikten skapar.


Bild 9. Faser i arbetsgemenskapens problemspiral (Järvinen 1998)

Företagspsykologens syn på arbetsplatsens problem med inomhusklimatet

Problem med inomhusklimatet avser ett inomhusförhållande som avviker från det normala eller en faktor som påverkar förhållandet och som för dem som använder lokalerna orsakar besvär. Inomhusklimatet kan i vissa fall vara hälsofarligt. Problem med inomhusklimatet kan till exempel bero på fukt- och mögelskador, vattenskador, kemiska föreningar som byggnadsmaterialet avger, organiskt damm, byggnadsfel eller fel till följd av användning eller felaktigt underhåll. Problemen med inomhusklimatet är ofta en riktig härva, och för att lösa det behövs ett multidisciplinärt kunnande, till exempel företagspsykologens kunskaper i arbetsgemenskap och kommunikation samt individuell vägledning när långvariga symptom påverkar arbets- och funktionsförmågan. Detta problem har många beröringspunkter med en utredning av konflikter i arbetsgemenskapen.

Företagshälsovården ska med sin verksamhet stödja ett lösningscentrerat beslutsfattande och kommunikationen gällande problem med inomhusklimatet på arbetsplatsen. Företagshälsovården representerar i sin uppgift på arbetsplatsen sakkunskap inom hälso- och sjukvård. Företagshälsovården ska kunna samarbeta med arbetsplatsen och sakkunniga som utreder och söker lösningar på problemet samt med myndigheterna. I det här arbetet är det viktigt att företagshälsovården framförallt känner sitt eget uppgiftsområde, metoderna och möjligheterna. Företagshälsovårdens uppgift är inte begränsad till enbart inspektion och bedömning av förhållandena på arbetsplatsen och arbetsgemenskapen. Företagshälsovården har till uppgift att stödja och vid behov bedöma, undersöka och sköta hälsan, arbetsförmågan och arbetstagarens möjligheter att klara sig i arbetet även på individnivå. Detta är synnerligen viktigt när arbetsförmågan hotar att försämras på grund av att symptomen fortgår en längre tid och blir värre. Företagshälsovården kan med sin sakkunskap minska rädslan och oron samt öka förtroendet mellan olika aktörer.

När problemen med inomhusklimatet på arbetsplatsen blir långdragna och komplicerade kopplas, från de arbetstagare som har observerat problemet, ett allt större antal människor till andra aktörer, i skolor till exempel till elevernas föräldrar. Arbetsgemenskapen tröttnar och andra problem kan anknyta till problemet med inomhusklimatet och leda till komplicerade konflikter och fler symptom. Både den interna och den externa kommunikationens betydelse ökar. Genom att planera kommunikationen omsorgsfullt kan man med större säkerhet slippa rädslor, ryktesspridning och en upprörd stämning i arbetsgemenskapen. Det är skäl att minnas att när känslorna svallar når informationen nödvändigtvis inte fram. När människor upplever att de blir hörda och deras problem förstådda, är de mer benägna att lyssna på ny information och även ta hänsyn till andra synpunkter om situationen. Företagshälsovården kan delta i kommunikationen som en producent av den hälsomässiga synpunkten.

Det är skäl att utnyttja företagshälsovårdens multidisciplinära kompetens även när det gäller vård av en enskild individ som får symptom av inomhusluften. Oberoende av symptom och sjukdom, inverkar psykologiska och sociala miljöfaktorer på vårdbalansen och patientens resurser att sköta sin sjukdom och upprätthålla sin hälsa. När en belastande situation fortgår kan individerna minska på den verksamhet som upprätthåller deras hälsa för att på så sätt minska på helhetsbelastningen.

En del av symptomen hos patienterna som lider av inomhusluften kan förklaras med funktionella mekanismer.

Planläggningen förutsätter en utredning om exponerade, utlösande och upprätthållande faktorer, dvs. en övergripande arbetsinsats. Hos personer som lider av inomhusluften förekommer även andra faktorer som försämrar livskvaliteten, såsom svårigheter att återhämta sig och depressionssymptom. Mycket av detta kan skötas genom psykosociala metoder hos företagspsykologen.

Information, råd och vägledning som påverkar en individs arbetsförmåga ges på arbetsplatsen, mottagningen samt digitalt med hjälp av teknologiska applikationer

Syftet med företagspsykologens individuella råd och vägledning är i huvudsak att främja kundens psykiska arbets- och funktionsförmåga och förebygga en försämring. Arbetet på mottagningen ansluter till hälsoundersökningar och besök på mottagningen som för det mesta beror på kundens stressymptom, frågor om krafter att orka i arbetet eller problem med den psykiska hälsan. Hur arbetstagarna klarar av sitt arbete och därtill anknytande stödåtgärder ska utvärderas i samband med varje besök på mottagningen. Företagspsykologens arbete på mottagningen är i huvudsak förebyggande verksamhet. Typiska teman som behandlas på mottagningen är underlättande av arbetsbelastningen, hantering av stressymptom och sätt att öka egna resurser.

Varje företagspsykolog har sitt eget individuella sätt att samspela i rådgivnings- och vägledningsarbetet. Utgångspunkten för ett framgångsrikt arbetet är att skapa en förtroendefull atmosfär. Transparens i arbetet är väsentligt för att bygga upp ett förtroende: med kunden diskuterar man vilka arbetets syften är, och med hjälp av vilka metoder strävar man efter att nå dem. I synnerhet när man diskuterar känsliga frågor kan det vara nödvändigt att förklara för kunden om tystnadsplikten inom företagshälsovården. Det är viktigt att förstå kundens helhetssituation så att man i samband med besöket på mottagningen kan koncentrera sig på frågor som är väsentliga med tanke på kundens arbets- och funktionsförmåga. För att få en helhetsbild räcker det ofta med en omfattande inledande intervju och utnyttjande av förhandsuppgifter. Därutöver kan det vara nödvändigt att utnyttja olika självbedömningsblanketter eller testmetoder. Ett framgångsrikt och högklassigt kundarbetet baserar sig även på att bearbeta en fråga eller ett problem som intresserar själva kunden.

Företagspsykologen har stor nytta av att känna till kundens arbete och arbetskraven. Ju bättre företagspsykologen känner till vilka krav som krävs av kunden i arbetet och kundens resurser och situationen på arbetsplatsen, desto mer heltäckande är det möjligt att i dem avspegla kundens egen erfarenhet av sin arbets- och funktionsförmåga.

Kännetecken på god praxis i rådgivnings- och vägledningsverksamheten

  • En förutsättning för en högklassig om lyckad verksamhet är att man i samband med planeringen av information, rådgivning och vägledning ställer upp målen utifrån kundarbetsplatsens behov.
  • Företagspsykologen ställer upp målen för rådgivnings- och vägledningsverksamheten som sakkunnig inom sitt eget område och i samarbete mellan kundarbetsplatsen och företagshälsovårdens multidisciplinära team.
  • I samband med att målen ställs upp överväger man hur man kan mäta hur de uppnås.
  • Hur målen uppnås uppföljs gemensamt med kundarbetsplatsen och multidisciplinärt inom företagshälsovården.
  • I samarbete med individuella besök som gäller information, rådgivning och vägledning fastställs målen för besöken i samarbete med kunden. Ändamålsenliga uppgifter om besöken antecknas och verksamheten utvärderas efter avslutade besök. Om möjligt ingår även uppföljning i samband med besöken.

Ytterligare information:

Aulankoski, S. (2016) Törmäyksistä työniloon. Företagshälsovården som stöd vid konflikter. Helsingfors: Duodecim.
Järvinen, P. Järvinen, P. Esimiestyö ongelmatilanteissa – konfliktien luomat haasteet työyhteisössä. Helsingfors: WSOY.
Järvinen, P. (2008) Menestyvän työyhteisön pelisäännöt. Helsingfors: WSOY.
Latvala, J., Karvala, K., Sainio, M., Selinheimo, S., Tähtinen, K., Lappalainen, S., Lahtinen, M. & Reijula, K. (2017). Anvisningar för företagshälsovården och patientmottagningar vid problem med inomhusklimatet på arbetsplatsen. Helsingfors: Arbetshälsoinstitutet.
Arbetshälsoinstitutet: Mobbning på arbetsplatsen. (på finska)
Arbetshälsoinstitutet: Omorganisering ur chefens synvinkel. (på finska)
Arbetshälsoinstitutet: Omorganisering ur personalförvaltningens synvinkel. (på finska)
Arbetshälsoinstitutet: Omorganisering ur arbetstagarens synvinkel. (på finska)
Arbetsavtalslag 55/2001.
Arbetarskyddslag 738/2002.