Anvisningar för social- och hälsovården till stöd för riskbedömningen gällande covid-19

Anvisningen är uppdaterad 1.9.2021

Hur smittar coronaviruset?

Vanligtvis smittar coronaviruset via droppar, på nära håll av en smittad person. Smittorisken ökar när man hostar eller nyser eller när man pratar eller sjunger högt. Luftvägssmitta är möjlig inomhus där ventilationen är svag. Risken för en luftvägssmitta på mer än två meters avstånd tycks vara mindre än smittorisken vid när kontakt. Coronaviruset kan även smitta genom beröring, om den insjuknade till exempel har hostat i sina händer och därefter rört vid en annan människa. se Coronavirussmitta och inkubationstid (THL:s webbplats)

Riskbedömning som en del av riskhantering

• Arbetshälsoinstitutets instruktion för arbetsgivare för beredskap inför coronavirusepidemin gäller även arbetsgivarna inom social- och hälsovården, inklusive hemvården.
• Arbetsgivaren ska bedöma personalens risk för coronavirussmitta. se Arbetshälsoinstitutets anvisning för arbetsplatser om utförande av riskbedömning gällande COVID-19
• Vid riskbedömningen ska man utöver de risker som hör samman med arbetet även beakta andra situationer på arbetsplatsen, till exempel pauser.
• När man upprättar anvisningar för åtgärderför social- och hälsovården ska man beakta all personal som arbetar i lokalerna (t.ex. vikarier, studeranden, städpersonal, ambulerande personal, fastighetsservice) samt alla kunder och gäster.
• För de anställdas del som hör till riskgrupperna är det viktigt att utnyttja företagshälsovårdens expertis.
• Förlängningen av COVID-19-epidemin, förändringarna i smittosituationen och den eventuella risken för coronavirussmitta ökar arbetstagarnas och chefernas psykosociala belastning inom social- och hälsovården. Se Arbetshälsoinstitutets råd som stöder det mentala välbefinnandet.
• Att säkerställa att den interna kommunikationen fungerar på arbetsplatsen är av största vikt. Det är också bra att komma överens om tillvägagångssätten och en kommunikationskanal där varje anställd kan ställa frågor om situationen eller ge förslag på tillvägagångssätt.
• Riskbedömningen och de åtgärder som vidtas utgående från den ska regelbundet behandlas tillsammans med personalen och då situationen förändras.
• Vid inskolningen ska man beakta risk- och skadefaktorerna i anslutning till arbetet och arbetsplatsens åtgärdsanvisningar i syfte att ge skydd mot dessa. En bra inskolning möjliggör att man kan arbeta tryggt och effektivt och främjar välbefinnandet i arbetet.
• Det är viktigt att utnyttja expertisen hos samarbetspersonalen inom arbetarskyddet på arbetsplatsen när man åtgärderna för riskhantering planeras och meddelas.
• Vid genomförandet av riskhanteringsåtgärder som grundar sig på riskbedömningen ska den regionala epidemisituationen beaktas. THL Coronaepidemin: Regionernas situation, rekommendationer och begränsningar

Åtgärder inom social- och hälsovården

• Personalen ska instrueras att endast komma till arbetsplatsen om man är frisk (se symtombedömningen på THL:s webbplats). Utöver muntlig handledning är det bra att man använder affischer. se Arbetshälsoinstitutets affischer och anvisningstavlor för arbetsplatser för att förebygga coronasmitta se THL:s anvisningar för åtgärder vid misstanke om infektion orsakad av coronaviruset COVID-19
• Det är arbetsgivarens förpliktelse att utifrån riskbedömningen utvärdera vilka åtgärder eller vilken skyddsutrustning som tas i bruk på arbetsplatsen för att motverka COVID-19 samt att skaffa den behövda utrustningen och att instruera och övervaka användningen av utrustningen. Det är arbetstagarens lagstadgade förpliktelse att agera enligt arbetsgivarens säkerhetsanvisningar och använda skyddsutrustningen enligt anvisningarna. Arbetsgivaren ska övervaka att arbetarskyddsföreskrifterna som getts av denne följs i arbetet.

Säkerhetsavstånd och arbetsarrangemang

• Håll ett säkerhetsavstånd på mer än två meter till andra personer alltid då det är möjligt. När man arbetar i när kontakt (mindre än 1 m) ska man försöka hålla kontaktsituationen så kort som möjligt.
• Man ska inte skaka hand när man hälsar.
• Om möjligt, ska man föredra sådana arbetssätt där man inte tillbringar lång tid nära andra personer och där man kan hålla säkerhetsavstånd.
• Anordningarna i gemensamt bruk ska rengöras efter varje gång de används och de ska endast vidröras med rena händer.
• Man ska undvika ambulerande arbete i det mån det går. Det är bra att dela upp personalen i grupper om det är möjligt. Grupperna ska undvika att hamna i fysisk kontakt så gott det går.
• När god handhygien iakttas är det tryggt att hantera föremål, t.ex. pappersark, även om någon annan har rört dem.
• Säkerställ att ventilationen fungerar i arbetslokalerna, se THL:s anvisning.
• Se till att man håller säkerhetsavstånd och använder ansiktsmasker eller kirurgiska mun- och nässkydd även under pauserna. Om det annars inte är möjligt att hålla säkerhetsavstånd, ska pauserna ordnas stegvis.
• Personalmöten och utbildningar ska så vitt möjligt genomföras via nätet.

Hemvårdsbesök

• Under hemvårdsbesök följs samma principer för säkerhetsavstånd, hygien och skydd som i arbetsplatsens lokaler. Se Arbetshälsoinstitutets anvisning för att skydda personal inom hemvården.

Kunder och besökare

• Besökstiderna och de nödvändiga säkerhetsarrangemangen på social- och hälsovårdens verksamhetsställen och i kundutrymmen avtalas och meddelas separat, se THL:s anvisning Besök på sjukhus under coronavirustider
• Personalen ska försöka identifiera coronasmittade kunder och kunder med misstänkt coronasmitta. Dessa personer kan isoleras från andra genom schemaplanering eller med hjälp av utrymmeslösningar.
• Placeringen av möbler samt markeringen och skyltningen av passager och gångriktningar ska genomföras på så sätt att det är möjligt att hålla säkerhetsavstånd (inkl. väntrum).
• Besökstiderna och de nödvändiga säkerhetsarrangemangen vid långtidsvårdens och -omsorgens verksamhetsenheter avtalas och meddelas på förhand (se THL:s anvisning Besök vid långtidsvårdens och -omsorgens verksamhetsenheter under coronavirustider).

God handhygien

• Arbetsgivaren måste se till att handsprit finns tillgänglig och att den har placerats på ett sakenligt sätt.
• De anställda ska instrueras att använda handsprit
  • innan man rör vid patienten
  • precis före en aseptisk åtgärd
  • alltid efter att sekret hanterats eller skyddshandskarna har tagits av
  • efter att man rört vid patienten eller dennes näromgivning
  • efter att man rört vid ett föremål eller en möbel i patientens närhet

• De anställda ska instrueras att använda handsprit genom att ta ungefär en matsked av handspriten i handflatan och först gnugga fingertopparna och tummarna i handspriten. Till sist gnids medlet in överallt på händerna. Man ska också rengöra händerna med handsprit efter att man tagit av skyddshandskarna. se Institutet för hälsa och välfärd THL:s Allmänna hygienregler se Institutet för hälsa och välfärd THL:s Handhygieninstruktioner för yrkesverksamma se Institutet för hälsa och välfärd THL:s minnesregler för god handhygien i serviceboende och institutionsvård (på finska)
• Effektivisering av handtvätten kan orsaka hudsymptom, såsom torr hud. För att förebygga hudsymptom rekommenderas användningen av doft- och konserveringsmedelsfri hudkräm. Handsprit är skonsammare mot händerna än handtvätt om handspriten innehåller glycerol (glycerin). Den minskar alkoholens (etanol eller propanol) uttorkande effekt. se Arbetshälsoinstitutets anvisningar för förebyggande av handeksem (på finska)

Användning av mun- och nässkydd, andningsskydd och personlig skyddsutrustning utifrån riskbedömningen

• Arbetsgivaren ska utifrån riskbedömningen bestämma den nödvändiga skyddsnivån i arbetet. Vid riskbedömningen ska bland annat beaktas om patienten som undersöks är en person med misstänkt eller konstaterad coronasmitta eller om det är frågan om annan person.
• Om arbetsgivaren utifrån riskbedömningen kräver att mun- och nässkydd, andningsskydd eller annan skyddsutrustning eller annan personlig skyddsutrustning används i arbetet, måste arbetsgivaren skaffa dessa och förplikta arbetstagarna att använda dessa. Denna förpliktelse baserar sig på arbetarskyddslagen.
• Mun- och nässkydd tillhör inte sådan personlig skyddsutrustning som avses i lagstiftningen om personlig skyddsutrustning, men arbetsgivaren kan förplikta arbetstagarna att använda dessa i situationer där antalet smittor effektivt kan minskas med hjälp av mun- och nässkydd. Information om mun- och nässkydd och andningsskydd
• Om arbetet innebär att man arbetar i offentliga lokaler eller rör sig med fordon där mun- och nässkydd ska användas, ska arbetsgivaren skaffa dem.
• Regionförvaltningsmyndigheterna kan ge närmare anvisningar  för användningen av ansiktsmasker eller annan skyddsutrustning i arbetet: www.avi.fi.
• Enligt de nationella och regionala rekommendationerna och beroende på epidemisituationen rekommenderas medborgarna att alltid använda ansiktsmask i offentliga lokaler. Arbetsgivaren ska bedöma situationen ur arbetstagarnas perspektiv med hjälp av riskbedömningen, och ifall läget förändras ska arbetsgivaren se till att skyddsnivån är tillräcklig.

Vård av patient och THL:s åtgärdsanvisning

• Vid vård av patient med COVID-19 kan arbetsgivarna tillämpa THL:s åtgärdsanvisning. Dessutom kan det vara ändamålsenligt att arbetstagarna förses med FFP2-andningsskydd ifall den coronasmittade patienten hostar kraftigt och utsöndrar slem eller annars eventuellt sprider viruset i hög grad. se THL:s anvisningar för åtgärder vid misstanke om infektion orsakad av coronaviruset COVID-19 se THL:s anvisningar för enheter inom munhälsovården under COVID-19-epidemin se THL:s anvisning Testning för covid-19 och skydd vid operationer och andra ingrepp se THL:s anvisning Bekämpning av coronavirussmitta i långtidsvårdens och -omsorgens verksamhetsenheter se THL:s anvisning Bekämpning av coronavirussmitta inom hemservicen se THL:s rekommendation för medborgare om att använda ansiktsmasker se THL:s övriga anvisningar till social- och hälsovårdspersonal

Rätt användning av mun- och nässkydd

• Mun- och nässkydd ska användas med pauser så att den anställda orkar arbeta väl och så att denne får möjlighet dricka och äta.
• Det måste finnas tillräckligt många mun- och nässkydd så att den anställda alltid kan byta skydd, till exempel när skyddet behöver tas av för tiden av ätandet eller drickandet eller för att skyddet blivit blött.
• Det rekommenderas att engångsansiktsmaskerna eller mun- och nässkydden läggs bland blandavfall varje gång man tar paus.
• Ansiktsskydd, dvs skyddsvisirerna skyddar ansiktet mot direkta stänk och droppar. När man försöker undvika coronasmitta kan dessa endast ha betydelse i när kontakt. Om man inte kan använda mun- och nässkydd, kan skyddsvisirerna tas i bruk på basis av arbetsgivarens riskbedömning. Användningen kan vara nödvändig i situationer där man måste se användarens ansikte. Om skyddsvisir inte används som engångsskydd, ska deras yttersida och ställen där de vidrörs desinfekteras före varje paus, och visiret måste även tvättas med tvål och vatten, sköljas och låta torka minst en gång om dagen. se THL:s anvisning Rengöring och desinficering av visir
• Alla arbetstagare ska få anvisningar för användning av skyddsutrustning och mun- och nässkydd även om de endast rör sig i lokalerna då och då (t.ex. vikarier och personer som ansvarar för skötsel och underhåll av fastigheten och lösöret).
• Vid riskbedömningen ska man iaktta eventuella nackdelar som orsakas för arbetstagaren av skyddsutrustningen. Om arbetstagaren har hälsosymptom som för det svårt att använda skyddsutrustningen, ska arbetstagaren hänvisas till företagshälsovården. På företagshälsovården kan orsakerna till symptomen utredas och symptomen lindras eller arbetsgivaren rekommenderas att flytta arbetstagaren till andra uppgifter.

Se också:

• Myndighetsinformation om skyddsutrustning, corona och arbetarskydd kan fås i Arbetarskyddsförvaltningens webbtjänst.
• THL:s anvisning Besök vid långtidsvårdens och -omsorgens verksamhetsenheter under coronavirustider

Effektivisering av städning på social- och hälsovårdens arbetsplatser 

• Utifrån riskbedömningen som gjorts av arbetsgivaren ska man bestämma behovet av effektiviserad städning.
• Vid städningen av lokaler och ytor ska man också ta hänsyn till andra rengöringsanvisningar, till exempel i fråga om en apparat vad som står i tillverkarens manual om rengöring.
• Ytor som vidrörs (till exempel bordytor, dörrhandtag, räcken, möbler, pekskärmar och andra tangentbord samt WC- och tvättutrymmen) ska rengöras omsorgsfullt och så ofta som möjligt.
• Vid regelmässig städning ska man använda ett milt basiskt allrengöringsmedel. I sanitetsutrymmen och vid behov även i andra lokaler kan städningen (till exempel när kräkning eller andra sekret städas bort) effektiviseras med hjälp av desinfektionsmedel. se Arbetshälsoinstitutets städanvisningar se THL:s anvisning Skyddsåtgärder och skyddsklassificering med separata anvisningar för desinfektion av sekretfläckar
• Det rekommenderas att man använder engångsstäddukar för att rengöra ytor. Om man använder tvättbara dukar, ska de använda dukarna samlas i ett eget kärl. Städdukarna och övriga städredskap rengörs och torkas omsorgsfullt dagligen. Vid tvätt ska man använda en temperatur på minst +60 grader Celsius eller ett desinficerande tvättmedel.
• Det rekommenderas att skräpkorgar förses med läckagefria påsar som enkelt kan tas loss. Fyllningen av skräpkorgar ska kontrolleras och de får fyllas till högst tre fjärdedelar av sin volym. Skräpkorgar töms varje dag och det ska finnas tillräckligt många.

Bespisning

• Bespisningsprinciperna gäller utöver de anställdas bespisning även kundernas och patienternas bespisning.
• Matgästerna ska ha möjlighet att tvätta händerna eller använda alkoholhaltig handsprit när de kommer till matsalen.
• Det rekommenderas att det finns instruktioner om hand- och hosthygien och säkerhetsavstånd framme i matsalen.
• Vid planeringen av sittplatser och vid begränsningarna för antalet personer ska myndighetsanvisningarna för säkerhetsavstånd iakttas.
• Personalen och kunderna ska vid behov påminnas om hygienanvisningar.
• Händerna ska tvättas ofta med tvål och vatten. För att förebygga hudproblem som orsakas av kontinuerlig tvätt av händer kan man även använda alkoholhaltig handsprit när det inte finns någon synlig smuts på händerna.
• Det ska finnas tillräckligt många täta engångshandskar tillgängliga för användning i de situationer där de måste användas. Handtvätt och användning av alkoholhaltig handsprit utgör ett effektivare skydd mot coronaviruset än handskarna. Engångshandskar ska endast sättas på rena händer. Se Arbetshälsoinstitutets modellösning Avtagning av engångshandskar. Utöver användningen av handskar ska användningen av handsprit instrueras.
• När matsalen serverar livsmedel som matgästerna tar själva, ska det finnas bestick att ta maten med.
• Det rekommenderas att besticken i ett buffébord byts med jämna mellanrum under dagen. Tryckknappar och handtag som matgästerna använder när de portionerar mat och dryck åt sig själva ska rengöras ofta.
• I en gemensam matsal är det viktigt att matsalen används stegvis.

Om coronavirusexponering eller -smitta konstateras på social- och hälsovårdens arbetsplats

Att man exponerats för coronavirus i arbetet kan bero på att man haft när kontakt med en coronasmittad person (patient/kund/anställd) eller på att man hanterat en källa som innehåller viruset (virusprov, avfall, tvätt) utan lämplig skyddsutrustning. Den läkare som i kommunen eller sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar ansvarar för arbetet för utreda smittkedjorna tillsammans med smittspårarna och försätter de personer som exponerats för coronaviruset i karantän, med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar. Se THL:s anvisning Kontakter och karantän för anställda inom social- och hälsovården Arbetsplatsen ska gärna ha upprättat anvisningar för att inleda spårningen av exponerade personer på arbetsplatsen. Vid misstanke om exponering på en arbetsplats inom social- och hälsovården ska frågorna om detta riktas till den lokala eller regionala myndigheten för smittsamma sjukdomar. Arbetsgivaren ska anteckna de arbetstagare som i sitt arbete har exponerats för en biologisk faktor som orsakar allvarlig fara eller en allvarlig sjukdom för människan (t.ex. SARS-coronavirus) i en förteckning över biologiska faktorer. I webbtjänsten Tyosuojelu.fi har arbetarskyddsmyndigheten samlat  .

• Bekanta er också med Dataombudsmannens anvisningar där det finns information om bl.a. behandlingen av hälsouppgifter vid sjukfall.

Arbetet för en arbetstagare inom social- och hälsovården under obligatorisk karantän

När en arbetstagare av officiell smittskyddsmyndighet har försatts i karantän är han eller hon berättigad till dagpenning vid smittsam sjukdom.  En anställd inom social- och hälsovården kan inte förpliktas att arbeta under den tid han eller hon är försatt i karantän. En karantän som beslutats en smittskyddsmyndighet genomförs i personens lägenhet eller i annan lokal som godkänts eller hänvisats av beslutsfattaren. I vissa situationer, till exempel när man väntar på resultatet av ett coronatest, rekommenderar myndigheterna frivillig karantän (se THL:s anvisning Karantän och isolering) för att förebygga nya smittor. En person som håller sig i frivillig karantän har ingen rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom. Det är arbetsgivarens sak att fundera över om denne betalar lön till arbetstagaren för tiden i frivillig karantän. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att arbetstagaren arbetar under den frivilliga karantänen. I fråga om de arbetstagare som redan varit insjuknade i COVID-19 och exponerats på nytt samt de arbetstagare som redan vaccinerats ska man följa myndighetsanvisningarna. se FPA Dagpenning till arbetsgivaren vid smittsam sjukdom

Covid-19 som yrkessjukdom

Om en arbetstagare har exponerats för coronaviruset i samband med sitt arbete eller i det område där arbetet utförs, kan den sjukdom som coronaviruset orsakar ersättas som yrkessjukdom. Förutsättningen för att ersättningen ska beviljas är att alla krav enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar har uppfyllts. Om en arbetstagare insjuknar i en sjukdom som orsakas av coronaviruset ska han eller hon kontakta läkaren. Om läkaren konstaterar att arbetstagaren har fått coronavirussmitta kan arbetstagaren kontakta företagshälsovården, och då deltar företagshälsovården i utredningen av yrkessjukdomsärendet. Om läkaren misstänker en yrkessjukdom eller en annan arbetsrelaterad sjukdom så som avses i yrkessjukdomslagen, ska han eller hon utan dröjsmål och utan hinder av sekretessbestämmelserna anmäla fallet till ansvarsområdet för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverket. Arbetsgivaren ska anmäla skadefallet till försäkringsbolaget. Mer information på Olycksfallsförsäkringscentralens webbplats.

Anvisningarna har utarbetats tillsammans med organisationer inom social- och hälsovården

Arbetshälsoinstitutets experter har utarbetat anvisningarna tillsammans med följande organisationer inom social- och hälsovården: Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer, Tehy, Välmåendebranschen Hali, Läkarförbundet, Kommunarbetsgivarna samt social- och hälsovårdsministeriet. Även Institutet för hälsa och välfärd THL har deltagit genom att kommentera anvisningarna. På THL:s webbplats finns fortfarande anvisningar som gäller behandling av patienter och skydd av personalen inom social- och hälsovården.

Mer information med e-post [email protected].

Arbetshälsoinstitutets anvisningar har uppgjorts tillsammans med Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) och Institutet för hälsa och välfärd (THL). Vi följer också publikationerna av den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) och Världshälsoorganisationen (WHO). Den europeiska smittskyddsmyndighetens (ECDC) COVID-19-webbplats Världshälsoorganisationens (WHO) coronavirus disease webbplats