Covid-19 och övergången till välfärdsområden är en utmaning för anställda inom social- och hälsovården

Pandemin liksom oron för övergången till välfärdsområden belastar hårt de anställda inom social- och hälsovården. Resultaten från enkäten om arbetshälsa "Mitä kuuluu?" tyder på att coronaviruspandemin tär på krafterna på många sätt i ett flertal yrkesgrupper. Gedigen yrkeskompetens, arbetsgemenskapens stöd och ett vägledande ledarskap stödjer för sin del arbetshälsan.
Hoitaja ottaa käsipuhdistetta.
Jaana Laitinen

Jaana Laitinen

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 14.1. 2022

Den utdragna coronaviruspandemin har ökat arbetsbördan för anställda inom social- och hälsovården ännu mer visar arbetshälsoenkäten "Mitä kuuluu?" för år 2021. Enligt de 11 925 social- och hälsovårdsanställda som svarade på enkäten ökade arbetsmängden i fjol med 47 procent till följd av covid-19. För ett år sedan var motsvarande siffra 37 procent. På grund av covid-19 har arbetsmängden ökat mest för över- och avdelningsskötare, röntgenskötare, sjukskötare, hälsovårdare och barnmorskor. Nästan en tredjedel av respondenterna hade på grund av pandemin även varit oroliga för sin egen hälsa. 

Överordnades ledarskap upplevs vara rättvist och vägledande. Beslutsfattande på organisationsnivå upplevs däremot mer sällan vara rättvist och det kunde förbättras till exempel med en organisationskommunikation som bättre riktas till personalgrupperna. 

Även social- och hälsovårdsreformen är en utmaning för välbefinnandet 

Förutom covid-19 kommer övergången till välfärdsområden att vara en utmaning för de anställdas krafter och det kan oroa de anställda redan nu. Till följd av coronavirussituationen, omorganiseringar och övrigt arbete är behandling av negativa känslor i arbetsgemenskapen nu ännu viktigare. Drygt en tredjedel av respondenterna av enkäten "Mitä kuuluu?" berättade att negativa känslor regelbundet tas upp i arbetsgemenskapen. 

Regelbunden och professionell behandling av känslor är viktig så att känslorna inte blir en belastning och stör till exempel nattsömnen och återhämtningen från arbetet. Covid-19 har antagligen även minskat på inofficiella situationer så som gemensamma pauser, då man tidigare pratade om arbetsrelaterade känslor, påminner forskningsprofessor Jaana Laitinen. 

Goda möjligheter för personalen att delta i planeringen och genomförandet av arbetsrelaterade förändringar och ett interaktivt, handledande ledarskap är metoder som försäkrar att förändringarna lyckas i en svår situation. 

För att förändringarna ska löpa smidigt är det i mån av möjlighet viktigt att delaktiggöra personalen i genomförandet av förändringarna för att de ska engagera sig i dem, betonar Laitinen. 

I denna aspekt tyder enkätresultaten på en positiv utveckling: exempelvis situationen för vägledande ledarskap utvecklades positivt i fjol i jämförelse med året innan. Det är även positivt att flera än fyra av fem anställda anser sin kompetens väl motsvara kraven för arbetsuppgifterna, vilket stärker individuella resurser. Dessa viktiga delfaktorer för arbetshälsan stödjer de anställda att orka i utmanande situationer. 

Resultaten grundar sig på enkäten om arbetshälsa "Mitä kuuluu?" som genomfördes i november 2021. På enkäten svarade 11 925 anställda inom social- och hälsovården (svarsprocenten var 62).

Bekanta dig med undersökningen (på finska)

https://www.ttl.fi/file/mita-kuuluu-esityskalvotpdf

Ytterligare information 

Jaana Laitinen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 4426, [email protected]