Läkarnas arbetstider har ett samband med kort sjukfrånvaro

Arbetshälsoinstitutet undersökte sambandet mellan kort sjukfrånvaro och sjukhusläkarnas realiserade arbetstid och jourarbete. Risken för kort sjukfrånvaro ökade när läkaren hade jour ofta eller om turintervallerna ofta var korta. Sjukhusläkarnas totala arbetstid och veckoarbetstid var tämligen långa. I samband med undersökningen publicerades även rekommendationer med vilka hälsosäkerheten i läkarnas jourarrangemang kan ökas.

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 5.11.2021

Sjukhusläkarnas realiserade totala arbetstid och veckoarbetstid var tämligen långa, avslöjar Arbetshälsoinstitutets nya undersökning. Läkare som arbetar på heltid utför arbetsveckor med en genomsnittlig längd på 43 timmar, och fler än var fjärde läkare arbetade över 2 000 timmar per år trots att bisysslor inte beaktades. Arbetsplatsjourens andel av den totala arbetstiden uppgick till cirka 420 timmar per år för läkare som arbetar på heltid.

– Läkarnas realiserade arbetstider samlades nu in för första gången som registerdata. Tidigare enkätundersökningar har gett delvis liknande uppgifter. En stor del av jourerna utförs dessutom inom vissa specialområden, säger specialforskare Kati Karhula från Arbetshälsoinstitutet.

Den tydligaste arbetstidsrelaterade trenden var att jourskiften blev kortare: andelen jourskift som var kortare än 13 timmar ökade medan andelen jourskift på över 13 timmar minskade. Detta gällde särskilt läkare under 35 år. Samtidigt ökade antalet jourskift med cirka fyra skift per år.

I undersökningen granskades de realiserade arbetstimmarna och arbetstidstrenderna för sjukhusläkare inom 12 sjukvårdsdistrikt under 2014–2018. Dessutom utreddes arbetstidens och jourarbetets samband med kort sjukfrånvaro (1–3 dagar). Projektet finansieras av Arbetarskyddsfonden.

Korta turintervaller ökar risken för sjukfrånvaro

Risken för kort sjukfrånvaro ökade när sjukhusläkaren hade jour ofta eller om turintervallerna ofta var korta.

– I praktiken var risken för kort sjukfrånvaro desto större ju oftare läkaren hade korta turintervaller, säger specialforskare Kati Karhula.

Läkarens kön eller ålder hade ingen inverkan på resultaten.

Rekommendationer för planering av läkarnas jourabetstider

Arbetshälsoinstitutets slutrapport innehåller flera rekommendationer för hur hälsosäkerheten förknippad med läkarnas jourarrangemang kan förbättras. Med rekommendationerna eftersträvar man bättre välbefinnande i arbetet och färre sjukledigheter och arbetsolycksfall. Arbetstidslagen som trädde i kraft i början av 2020 kommer att sätta nya begränsningar särskilt vad gäller långa läkarjourer.

– Tyvärr finns det ingen enkel och snabb lösning som skulle minska hälsoriskerna förknippade med jourarrangemang, säger forskningsprofessor Mikko Härmä.

– Trots att det är tydligt motiverat att begränsa långa jourskift kan kortare enskilda jourer öka såväl deras mängd som arbetsbundenheten om mängden jourläkare inte på motsvarande sätt kan utökas, fortsätter Härmä.

Projektets rekommendationer har publicerats på finska på adressen Rekommendationer för arbetsskiftsplanering – Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi).

  1. Mycket långa arbetsveckor på över 48 timmar undviks.
  2. Antalet långa jourskift minimeras.
  3. En skälig mängd nattarbete eftersträvas.
  4. Inga återkommande skift med korta turintervaller på under 11 timmar utförs.
  5. Enhetliga viloperioder på tre timmar möjliggörs i långa jourskift.
  6. Läkarnas möjligheter att påverka sina egna jourarbetstider förbättras.

Ytterligare information

  • Specialforskare Kati Karhula, kati.karhula [at] ttl.fi (kati[dot]karhula[at]ttl[dot]fi), tfn 043 824 2267
  • Forskningsprofessor Mikko Härmä, mikko.harma [at] ttl.fi (mikko[dot]harma[at]ttl[dot]fi), tfn 040 544 2750

Se också

Dela innehåll på sociala medier!