Vid distansarbete är sömnen bättre och alkoholkonsumtionen mindre

Hur har distansarbete inverkat på arbetstagarnas sömn, näring, motion och alkoholkonsumtion? Sömnen har blivit bättre och alkoholkonsumtionen har minskat. Vad gäller kost- och motionsvanor kan man se två ytterligheter: för en del har ändringen gått i en positiv riktning och för en del i en negativ riktning. Resultaten härrörs från en enkät i Arbetshälsoinstitutets projekt Distansarbete och arbetsförmåga, där förändringarna utvärderades av 750 experter från sex olika organisationer.
Jaana Laitinen
Jaana Laitinen

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 25.10.2021

Nästan alla som utför expertarbete sov bättre eller lika bra efter att ha övergått till distansarbete. 42 procent av alla som svarade på Arbetshälsoinstitutets enkät bedömde att deras sömn hade blivit bättre under tiden med distansarbete. Kvinnorna upplevde oftare än männen att sömnen hade förbättrats. Över hälften upplevde att sömnen blivit oförändrad.

– Distansarbete kan göra morgnarna mer flexibla och lugnare. När man arbetar hemma behöver man inte använda tid på arbetsresor, man har kunnat sova längre och enligt sin egen naturliga dygnsrytm, berättar forskningsprofessor Jaana Laitinen från Arbetshälsoinstitutet.

– Även pauser under arbetsdagen och återhämtningen från arbetet inverkar på sömnkvaliteten. Man bör fästa särskild uppmärksamhet vid detta när man arbetar på distans, påminner Jaana Laitinen.

Diagram: förändringar i sömnen efter övergång till distansarbete

Nästan var femte minskade sin alkoholkonsumtion

När experterna övergick till distansarbete förblev även alkoholkonsumtionen oförändrad eller minskade. En femtedel av alla som svarade, det vill säga 21 procent, bedömde att deras alkoholkonsumtion hade minskat under tiden med distansarbete. Bland personer under 50 år minskade ännu fler sin alkoholkonsumtion, det vill säga var fjärde.

Bland alla som svarade berättade tre av fyra att alkoholkonsumtionen hade blivit oförändrad.

– Det är bra att alkoholkonsumtionen har minskat under tiden för distansarbete, eftersom även en liten mängd alkohol försämrar sömnkvaliteten och gör det svårare att återhämta sig från den föregående dagens belastningar. När man minskar sin alkoholkonsumtion kan många själva lägga märke till att de orkar bättre, berättar specialforskaren Leena Kaila-Kangas från Arbetshälsoinstitutet.

– Enkätens resultat var intressant. Jag antar att resultaten återspeglar en megatrend inom hälsa och välbefinnande som har pågått redan länge. Människorna är allt mer intresserade av sitt eget välbefinnande och de val som stödjer det. Under tiden med distansarbete har man kanske övervägt sina val på nytt, som till exempel alkoholkonsumtionen och situationer som hör samman med alkoholkonsumtion, säger ansvarschefen Marja Aho från Alko.

Alko är en samarbetspartner i projektet Distansarbete och arbetsförmåga, tillsammans med Elo, Ilmarinen, Keva och Varma.  Alko var också en av de organisationer som deltog i enkäten.

Diagram: Alkoholkonsumtion efter övergång till distansarbete

Kost och motion delar människorna

Övergången till distansarbete hade både positiva och negativa effekter på hur expertarbetare rör på sig och äter.

Nästan 60 procent av alla som svarade på enkäten bedömde att deras kost hade blivit oförändrad. 24 procent upplevde att kosten hade förbättrats och 18 procent att den hade försämrats.

33 procent av alla som svarade motionerade mer och 25 procent mindre. 40 procent bedömde att deras motionerande var oförändrat.

– En stor del av människorna upplever att deras vanor har förbättrats. Är det kanske så att när livet blev lugnare till följd av distansarbete och corona har detta lett till att man har mer tid att motionera och satsa på till exempel matlagning?, funderar Jaana Laitinen.

– Samtidigt har situationen vänt i en negativ riktning för ett betydande antal personer. Dessa resultat visar att arbete på arbetsplatsen hjälper dem ta bättre hand om sig själva och stödjer hälsosamma vanor: man äter i personalmatsalen och motion på vägen till och från arbetet utgör en del av vardagsrutinerna, säger Jaana Laitinen.

Enligt henne är det viktigt att man undersöker allt som inverkar på kost- och motionsvanor vid distansarbete.  På så sätt kan man utveckla rätta former av stöd och lösningar som kan utnyttjas inom verksamheten på både arbetsplatsen och inom företagshälsovården.

Diagram: Näring och motion efter övergång till distansarbete

Forskningsprojektet Distansarbete och arbetsförmåga

  • 750 personer från sex olika expertorganisationer deltog i enkäten för projektet Distansarbete och arbetsförmåga: Alko, Ilmarinen, LokalTapiola, Monetra Uleåborg, Sanoma Markkinointi Routa och SOK deltog.
  • Bland alla som svarade var 75 procent kvinnor och 25 procent män.
  • Genomsnittsåldern bland respondenterna var 47 år.
  • Utöver intervjuerna pågår även utvecklingsworkshoppar i organisationerna, där man försöker hitta metoder för bäst praxis vad gäller att stödja arbetsförmågan och ett positivt hälsobeteende vid distansarbete.
  • Arbetarskyddsfonden är huvudfinansiär för projektet.
  • Du hittar mer information om projektet Distansarbete och arbetsförmåga (Nya arbetsformer och ombesörjandet av arbetsförmågan – Hälsobeteende vid distansarbete) (på finska):
  • Työn uudet muodot ja työkyvystä huolehtiminen – terveyskäyttäytyminen etätyössä (2020-2023) - Työterveyslaitos (ttl.fi)

Ytterligare information

  • Jaana Laitinen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, jaana.laitinen [at] ttl.fi (jaana[dot]laitinen[at]ttl[dot]fi), tfn 046 851 4426
  • Leena Kaila-Kangas, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, leena.kaila-kangas [at] ttl.fi (leena[dot]kaila-kangas[at]ttl[dot]fi) p. 043 826 6204

Dela innehåll på sociala medier!