16.12.2020

Uppdaterad 19.8.2021

Innehållet i denna anvisning fokuserar på förebyggande av arbetstagarnas exponering och ger instruktioner för arbetsgivarna. Även Institutet för hälsa och välfärd (THL) och undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen har utarbetat rekommendationer och listor med vanliga frågor.

Se THL:s och UKM:s rekommendation till anordnare av utbildning och småbarnspedagogik under coronavirusepidemin (5.8.2021)
Se Vanliga frågor om Coronaviruset inom undervisnings- och kulturministeriets verksamhetsområde (UKM)
Se Vanliga frågor (Utbildningsstyrelsen)

Hur smittar coronaviruset?

COVID-19 smittar främst via droppsmitta då den insjuknade personen hostar, nyser, talar eller sjunger. Viruset kan även smitta genom beröring, om den insjuknade till exempel har hostat i sina händer och därefter rört vid en annan människa.

Ytors andel i spridningen av viruset är inte betydande enligt den information vi har idag. Inga smittor via varor har konstaterats. Enligt befintlig kunskap smittar COVID-19 inte via livsmedel.  En luftburen smitta är möjlig i inomhusutrymmen med dålig ventilation. Risken för denna luftburna smitta anses vara mindre än risken för smitta orsakad av närkontakt.

Riskbedömning gällande coronainfektioner är arbetsgivarens uppgift

Verksamhet vid småbarnspedagogikens verksamhetsställen och i skolor för att undvika infektioner

Kom bara till jobbet frisk

Håll säkerhetsavstånd

  • Vid småbarnspedagogiken håll ett säkerhetsavstånd  över 2 meter till andra vuxna alltid när det är möjligt.
  • I skolan håll ett säkerhetsavstånd över 2 meter till andra vuxna och elever alltid när det är möjligt. Om du måste jobba i närkontakt (under 2 m), försök att hålla dessa stunder så korta som möjligt.
  • Säkerhetsavstånd måste beaktas även under arbetstagarnas pauser. Arbetstagarna ska hålla pauser vid olika tidpunkter om det för att hålla säkerhetsavstånd är nödvändigt och möjligt.
  • Om det inte är möjligt att hålla säkerhetsavstånd är det arbetsgivarens skyldighet att utvärdera om arbetstagarna behöver använda ansiktsmasker i sitt arbete. Då ska arbetsgivaren skaffa skyddsutrustningen och övervaka dess användning. En arbetstagare å sin sida har skyldighet att använda den skyddsutrustning som arbetsgivaren angett.

Undervisningsmetoder, anordningar, ventilation

  • I mån av möjlighet ska skolor favorisera undervisningsmetoder där man inte behöver vara nära andra under långa tidsperioder, där man kan hålla säkerhetsavstånd och där man inte ropar. Undvik undervisningsmetoder där ett föremål går från hand till hand eller där man viskar i någons öra.
  • Undvik att röra vid andra än era egna saker under dagen vid småbarnspedagogiken eller i skolan. När man följer god handhygien är det tryggt att behandla föremål, till exempel papper, även om någon annan hade rört dem.
  • Anordningarna i gemensamt bruk ska rengöras efter varje gång de används och de ska endast vidröras med rena händer. Anordningen eller dess tangentbord kan möjligen skyddas med engångsplast eller plastpåse. Beakta anordningens säkerhetsföreskrifter, ventilationshål får inte övertäckas.
  • Personalmöten genomförs huvudsakligen via nätet.
  • Det ska säkerställas att ventilationen i arbetslokalerna fungerar och vid behov ska lokalerna för småbarnspedagogik och undervisning ventileras under pauserna.

Grupper och familjer vid småbarnspedagogik

  • Andra än barn eller skolans och småbarnspedagogikens personal ska undvika att vistas på skolområdet eller på området för småbarnspedagogik. Varje enhet måste definiera sin egen praxis som är lämplig för situationen och ge familjer anvisningar för att handla enligt den. Undantaget är barn och familjer som bekantar sig med verksamheten. Möjligheten för barn och familj att bekanta sig med verksamheten i skolan eller småbarnspedagogiken organiseras med säkerhetsavstånd och hygien i beaktande.
  • Personalen ska arbeta med samma barngrupp.
  • För att förhindra spridningen av infektioner ska beaktas att personalen huvudsakligen inte flyttar från en enhet till annan. Terapi, rehabilitering eller motsvarande stöd kan organiseras i lokalerna för småbarnspedagogik när hygienanvisningar beaktas.
  • Det skulle vara bra att verksamheten i barngrupper delas upp i smågrupper och fördelas under dagen. I smågrupper kan man ha verksamhet, leka och äta tillsammans och, om möjligt, ska verksamheten organiseras i ett eget utrymme. Med detta eftersträvas att det i ett utrymme ska finnas så få personer som möjligt samtidigt.
  • Vid verksamheten kan antalet kontakter minimeras genom att organisera verksamheten utomhus så mycket som möjligt och att vara ute under dagen. Verksamheten som organiseras ute ska fördelas i mån av möjlighet och samling av grupper ska undvikas.

Flitig handtvätt och användning av handsprit

  • När du vid småbarnspedagogiken har hjälpt barnet på toaletten, bytt blöja eller vidrört föremål, ytor eller utsöndringar, tvätta dina händer eller använd alkoholhaltig handsprit innan du rör vid andra föremål, ditt ansikte eller någon annan person.
  • Tvätta händerna eller använd alkoholhaltig handsprit både före och efter du rör någon eller något. Tvätta händerna eller använd alkoholhaltig handsprit även alltid när du rört till exempel ditt eget ansikte.
  • När du använder handsprit, häll ungefär ett matsked i din handflata och gnugga först dina fingertoppar och tummar mot den. Gnugga därefter ämnet över hela dina händer. Det rekommenderas att rengöra händerna med handsprit också efter att du tagit av handskarna. Kom ihåg att handsprit inte fungerar om händerna är synligt smutsiga.
    Se Institutet för hälsa och välfärd: Anvisningar för förebyggande och bekämpning av infektioner.
  • Effektivisering av handtvätten kan orsaka hudsymptom, såsom torr hud. För att förebygga hudsymptom rekommenderar vi användningen av doft- och konserveringsmedelsfri hudkräm. Handsprit är skonsammare mot händerna än handtvätt om handspriten innehåller glycerol (glycerin). Den minskar alkoholens (etanol eller propanol) uttorkande effekt.  Se Arbetshälsoinstitutets anvisningar för förebyggande av handeksem

Användning av ansiktsmask efter riskbedömning

  • Med ansiktsmasker avses i denna anvisning masker tillverkade av tyg eller fibermaterial som inte uppfyller kraven för andningsskydd och som är avsedda för att skydda andra mot användares luftvägsutsöndringar. De kan vara bland annat mun- och nässkydd avsedda för hälsovård.

När och varför kan ansiktsmasker behövas?

  • Med användning av masker försöker man minska antalet infektioner genom att minska antalet virus som sprider sig från den insjuknades luftvägar.
  • Om arbetsgivaren enligt riskbedömningen utvärderar att ansiktsmasker ska användas i arbetet, ska arbetsgivaren skaffa dem och han eller hon kan kräva att arbetstagarna ska använda dem. När arbetsgivaren väljer ansiktsmasker ska han eller hon beakta arbetsförhållanden, arbetstagarens hälsotillstånd och ergonomi.
  • THL:s rekommendation gäller inte arbetsplatser men den hänvisar till de situationer där arbetstagarna kan dra nytta av att använda ansiktsmask. I epidemins upptrappningsfas kan dessa situationer vara till exempel offentliga lokaler där arbetstagaren arbetar mitt bland andra personer, ett säkerhetsavstånd över  2 meter är svårt att hålla och arbetstagaren inte kan skyddas effektivt med en skärm och effektiv ventilation.
  • När epidemin är i spridningsfasen bör medborgarna alltid använda ansiktsmasker i offentliga lokaler. Arbetsgivaren utvärderar situationen för arbetstagarna enligt riskbedömningen. Vid utvärderingen måste arbetsgivaren beakta att när arbetstagarna använder ansiktsmask har detta en positiv inverkan på elevernas maskanvändning.
    Se THL:s rekommendation för medborgare om att använda ansiktsmasker
  • Vid riskbedömningen kan arbetsgivaren utnyttja informationen om hur man i motsvarande uppgifter har identifierat risker. Om arbetsgivaren vet att några infektioner inte har uppstått i vissa uppgifter, är det möjligt att ansiktsmasker inte behövs.
  • Om till arbetet hör att arbeta i offentliga lokaler eller röra sig i kollektivtrafiken där ansiktsmask ska användas måste arbetsgivaren skaffa maskerna.
  • Man kan rekommendera att barnens och elevernas vårdnadshavare använder masker i lokalerna för småbarnspedagogiken och skolan. Regionförvaltningsmyndigheter får bestämma närmare över användning av ansiktsmasker eller skyddsutrustning i arbetet: www.avi.fi.

Hur använder man en ansiktsmask på rätt sätt?

  • Om arbetsgivaren anser att ansiktsmasker behövs i arbetet, rekommenderas det att ansiktsmasker alltid kastas i blandavfallet när man tar en paus.
  • Engångsmasker är inte avsedda för återanvändning.
  • Ansiktsskärm, dvs. skyddsvisir, skyddar ansiktet mot direkta stänk och droppar. Användning av visir mot Covid-19-viruset har betydelse endast i närkontakter. Om man inte kan använda ansiktsmask kan man rekommendera att använda skyddsvisir. Användningen kan vara nödvändig i situationer där man måste se användarens ansikte. Arbetsgivaren utvärderar även ibruktagandet av skyddsvisir. Om skyddsvisir inte används som engångsskydd, ska deras yttersida och ställen där de vidrörs desinfekteras före varje paus, och visiret måste även tvättas med tvål och vatten, sköljas och låta torka minst en gång om dagen.
  • Det ska finnas tillräckligt med ansiktsmasker så att arbetstagaren kan byta mask varje gång den måste tas av, till exempel på grund av att äta och dricka eller när masken blir fuktig.
  • Kontinuerlig användning av ansiktsmasker rekommenderas inte. Det måste finnas pauser i användningen så att arbetstagaren orkar utföra sitt arbete väl och kan dricka och äta.
  • Arbetstagarna ska få anvisningar om användning av skyddsutrustning och ansiktsmasker, även de arbetstagare som vid sina arbetsuppgifter rör sig i skollokaler sporadiskt (till exempel ambulerande lärare, vikarier och personer som vårdar fastigheter eller lösöre).
  • Om arbetstagaren har ett hälsomässigt hinder att använda ansiktsmask är det skäl att utnyttja företagshälsovårdens sakkunskap.
  • Ansiktsmasker ökar användarnas värmebelastning.
  • Mer myndighetsinformation om skyddsutrustning, coronavirus och arbetarskydd fås hos Arbetarskyddsförvaltningens webbtjänst.

Effektiviserad städning vid småbarnspedagogikens verksamhetsställen och skolor 

  • Ytorna som vidrörs (t.ex. bordsytor, dörrhandtag, ledstänger, möbler, pekskärmar och andra tangentbord samt toalett- och tvättutrymmen) ska rengöras noggrant och så ofta som möjligt.
  • Vid grundlig städning ska man använda ett milt basiskt allrengöringsmedel. I sanitetsutrymmen och vid behov även i andra utrymmen kan man effektivisera städningen (till exempel när man tar bort kräkningar eller andra utsöndringar) genom att använda desinfektionsmedel. Arbetshälsoinstitutets städanvisningar
  • Det mest rekommenderade är att använda engångsdukar för rengöring av ytor. Om man använder tvättbara rengöringsdukar, ska de använda dukarna samlas in i ett eget kärl. Städningsdukarna och övrig städningsutrustning ska tvättas och torkas ordentligt varje dag. Vid tvätt ska man använda en temperatur på minst +60 grader Celsius eller ett desinficerande tvättmedel.
  • Det rekommenderas att skräpkorgar förses med läckagefria påsar som enkelt kan tas loss. Fyllningen av skräpkorgar ska kontrolleras och de får fyllas till högst tre fjärdedelar av sin volym. Skräpkorgar töms varje dag och det ska finnas tillräckligt många.

Matlagning och -servering på matsalar och barngrupper

  • Matgästerna ska ha möjlighet att tvätta händerna eller använda alkoholhaltig handsprit när de kommer till matsalen.
  • Det rekommenderas att det finns instruktioner om hand- och hosthygien och säkerhetsavstånd framme i matsalen.
  • Vid planering av sittplatser ska säkerhetsavstånd beaktas.
  • Personalen ska påminnas om hygienanvisningar.
  • Händerna tvättas ofta med tvål och vatten. För att förebygga hudproblem som orsakas av kontinuerlig tvätt av händer kan man även använda alkoholhaltig handsprit när det inte finns någon synlig smuts på händerna.
  • Det ska finnas tillräckligt många täta engångshandskar tillgängliga för användning i de situationer där de måste användas.
  • När matsalen serverar livsmedel som matgäster tar själv, ska det finnas bestick att ta maten med.
  • Det rekommenderas att besticken i ett buffébord byts ofta under dagen. Tryckknappar och handtag som kunderna använder när de portionerar mat och dryck åt sig själva ska rengöras ofta.
  • Vid småbarnspedagogiken organiseras måltiden i mån av möjlighet med egen barngrupp, inte som gemensam måltid i matsalen. Matsalen kan ändå användas genom att fördela måltiderna.
  • Småbarnspedagogikens personal delar ut matportioner åt barnen. Barn ska inte själva ta maten eller behandla andras tallrikar, muggar och bestick. Måltiden organiseras i mån av möjlighet med tillräckliga säkerhetsavstånd.

Om vid småbarnspedagogiken eller grundläggande utbildningen konstateras en coronavirussmitta eller exponering för coronaviruset

Enligt lagen om smittsamma sjukdomar hör smittspårningsarbetet till läkaren som i kommunen eller inom sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar. Om det i skolan eller vid småbarnspedagogiken konstateras en coronavirussmitta, ger läkaren som ansvarar för smittsamma sjukdomar anvisningar om fortsatta åtgärder. Smittspårarna utreder om någon har blivit utsatt, spårar de exponerade och sätter dem i karantän med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar.

Läkaren som i kommunen eller inom sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar samarbetar med småbarnspedagogikens verksamhetsställe eller skolan vid smittspårningssituationen. Om det vid småbarnspedagogiken eller i skolan väcks misstankar om en smitta, riktas frågorna om detta till lokala eller regionala myndigheter för smittsamma sjukdomar. Arbetsgivaren ska föra en lista över de arbetstagare som har blivit utsatt för COVID-19 i arbetet.

Lärarens arbete under karantän som bestämts för honom eller henne

Läraren kan inte förpliktas att arbeta under en karantän som bestämts för honom eller henne. På grundval av sitt samtycke kan läraren, om denne är arbetsförmögen, fortsätta arbetet även i karantän om läraren följer begränsningarna som gäller karantän. Karantän som myndigheten för smittsamma sjukdomar har bestämt genomförs i personens lägenhet eller på någon annan plats som beslutsfattaren har godkänt eller anvisat. Omständigheterna hemma möjliggör inte nödvändigtvis arbete där och därför finns det skäl att komma överens om detta.

Under coronasituationen rekommenderar myndigheterna en frivillig karantän vid vissa situationer för att förhindra infektioner. Arbetsgivaren överväger om det till arbetstagaren ska betalas lön för perioden under frivillig karantän. En person i frivillig karantän har inte rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att arbetstagaren arbetar hemma under den frivilliga karantänen.

Mer information med epost viestinta@ttl.fi.

Arbetshälsoinstitutets anvisningar har uppgjorts tillsammans med Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) och Institutet för hälsa och välfärd (THL). Vi följer också publikationerna av den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) och Världshälsoorganisationen (WHO).

Den europeiska smittskyddsmyndighetens (ECDC) COVID-19-webbplats

Världshälsoorganisationens (WHO) coronavirus disease webbplats