22.4.2021

Vi uppdaterar anvisningarna enligt behov.

Hur smittar coronaviruset?

Vanligtvis smittar coronaviruset via droppar, på nära håll av en smittad person. Smittorisken ökar när man hostar eller nyser eller när man pratar eller sjunger högt. Luftvägssmitta är möjlig inomhus där ventilationen är svag. Risken för en luftvägssmitta på mer än två meters avstånd tycks vara mindre än smittorisken vid när kontakt.

Coronaviruset kan även smitta genom beröring, om den insjuknade till exempel har hostat i sina händer och därefter rört vid en annan människa.

se Coronavirussmitta och inkubationstid (THL:s webbplats)

Riskbedömning som en del av riskhantering

  • Arbetshälsoinstitutets instruktion för arbetsgivare för beredskap inför coronavirusepidemin gäller även arbetsgivarna inom byggbranschen.
  • Den huvudsakliga genomföraren på byggarbetsplatsen är skyldig att utföra en allmän riskbedömning och alla som arbetar på byggarbetsplatsen ska iaktta de åtgärder som har vidtagits utgående från denna. Övriga arbetsgivare bedömer vilka risker deras egen verksamhet orsakar.
  • Arbetsgivaren ska bedöma personalens risk för coronavirussmitta.
    se Arbetshälsoinstitutets anvisning för arbetsplatser om utförande av riskbedömning gällande COVID-19.
  • Vid riskbedömningen ska man utöver de risker som hör samman med arbetet även beakta andra situationer på arbetsplatsen, till exempel pauser. Arbetsgivaren ska övervaka att arbetarskyddsföreskrifterna som getts av denne följs i arbetet.
  • Vid utarbetandet avföreskrifterna ska uppmärksamhet ägnas åt alla som arbetar och olika arbetssituationer på byggarbetsplatsen, där man ska beakta bland annat hur det fysiska arbetet påverkar användningen av skyddsutrustning.
  • För de anställdas del som hör till riskgrupperna är det viktigt att utnyttja företagshälsovårdens expertis. Arbetsgivaren ska säkerställa att företagshälsovården har ordnats på ett vederbörligt sätt.
  • Förlängningen av COVID-19-epidemin, förändringarna i smittosituationen och den eventuella risken för coronavirussmitta ökar arbetstagarnas och chefernas psykosociala belastning. Se Arbetshälsoinstitutets råd som stöder det mentala välbefinnandet.
  • Vid inskolningen ska man beakta risk- och skadefaktorerna i anslutning till arbetet och arbetsplatsens åtgärdsanvisningar i syfte att ge skydd mot dessa. En bra inskolning möjliggör att man kan arbeta tryggt och effektivt och främjar välbefinnandet i arbetet.
  • Vid genomförandet av riskhanteringsåtgärder som grundar sig på riskbedömningen ska den regionala epidemisituationen beaktas. THL Coronaepidemin: Regionernas situation, rekommendationer och begränsningar

Se även SHM:s och MM:s Anvisning för reparationsprojekt i bostadshus under Covid-19-epidemin

Samarbete

  • Riskbedömningen och de åtgärder som vidtas utgående från den ska regelbundet behandlas tillsammans med personalen och då situationen förändras.
  • Det är viktigt att utnyttja expertisen hos samarbetspersonalen inom arbetarskyddet på arbetsplatsen när man åtgärderna för riskhantering planeras och meddelas.

Effektiverad och riktad kommunikation

  • Den huvudsakliga genomföraren är skyldig att informera om de förebyggande åtgärder som ska tillämpas på byggarbetsplatsen i syfte att främja coronavirussäkerheten.
  • På byggarbetsplatsen ansvarar varje arbetsgivare för att dennes personal följer instruktionerna för coronavirussäkerhet på byggarbetsplatsen.
  • Att säkerställa att den interna kommunikationen fungerar på arbetsplatsen är av största vikt. Det är också bra att komma överens om tillvägagångssätten och en kommunikationskanal där varje anställd kan ställa frågor om situationen eller ge förslag på tillvägagångssätt.
  • Inskolningen på varje byggarbetsplats ska omfatta instruktioner om coronavirussäkerhet och tillvägagångssätten.
  • Det är bra om arbetsgivaren kan ge anvisningar om hur viktiga åtgärderna för att förebygga risken för coronavirussmitta är även utanför arbetsplatsen och arbetstiden såsom till exempel i samband med kollektiva transporter och delat boende (t.ex. säkerhetsavstånd, go handhygien och användningen av min- och nässkydd).
    Se Affischen ”Förebygg coronavirussmitta”avsedd för byggarbetsplatser finns att få på flera språk.

Verksamhet inom byggbranschen

  • Det lönar sig att regelbundet utvärdera åtgärder för att motverka Covid-19 på byggarbetsplatsen, deras funktionalitet och anvisningarnas omfattning.
  • Det är den huvudsakliga genomförarens skyldighet att utifrån riskbedömningen utvärdera vilka åtgärder eller vilken skyddsutrustning som tas i bruk på arbetsplatsen. Arbetsgivarna på byggarbetsplatsen är skyldiga att skaffa den behövda utrustningen och att instruera och övervaka användningen av utrustningen. Det är arbetstagarens lagstadgade förpliktelse att agera enligt arbetsgivarens säkerhetsanvisningar och använda skyddsutrustningen enligt anvisningarna.
  • Den huvudsakliga genomföraren kan utifrån riskbedömningen ordna coronatest för de personer som arbetar på byggarbetsplatsen och kräva ett intyg över negativt coronaresultat.
  • Om arbetsgivaren ordnar boende för de anställda ska boendeförhållandena ordnas på ett säkert sätt med beaktande av riskerna för coronasmitta.

Säkerhetsavstånd och arbetsarrangemang

  • Håll ett säkerhetsavstånd på mer än två meter till andra personer alltid då det är möjligt. När man arbetar i när kontakt (mindre än 1 m) ska man försöka hålla kontaktsituationen så kort som möjligt.
  • Man ska inte skaka hand när man hälsar.
  • Om möjligt, ska man föredra sådana arbetssätt där man inte tillbringar lång tid nära andra personer och där man kan hålla säkerhetsavstånd.
  • Anordningarna i gemensamt bruk ska rengöras efter varje gång de används och de ska endast vidröras med rena händer.
  • Det är bra att dela upp personalen i grupper om det är möjligt. Grupperna ska undvika att hamna i fysisk kontakt så gott det går.
  • Undvik att flytta arbetstagarna mellan olika byggarbetsplatser om det är möjligt.
  • När god handhygien iakttas är det tryggt att hantera föremål, även om någon annan har rört vid dem.
  • Säkerställ att ventilationen fungerar i arbetslokalerna, se THL:s anvisning.
  • Se till att man håller säkerhetsavstånd och använder ansiktsmasker eller kirurgiska mun- och nässkydd även under pauserna. Om det annars inte är möjligt att hålla säkerhetsavstånd, ska pauserna ordnas stegvis.
  • Ange tydligt hur många personer kan vistas i de sociala utrymmena samtidigt.
  • Personalmöten och utbildningar ska, när det är möjligt, genomföras via nätet eller utomhus där det är möjligt att hålla säkerhetsavstånd.
  • Placeringen av möbler samt markeringen och skyltningen av passager och gångriktningar ska genomföras på så sätt att det är möjligt att hålla säkerhetsavstånd.

God handhygien

  • På byggarbetsplatsen ska den huvudsakliga genomföraren se till att det finns tillgång till tvål, handsprit och pappershanddukar och att de har placerats på ett sakenligt sätt.
  • De anställda ska instrueras att tvätta händerna och använda handsprit
    • när de kommer till arbetet
    • när de kommer till ett gemensamt utrymme
    • när de använder gemensamma arbetsredskap eller anordningar
    • vid toalettbesök
    • före och efter tobaksrökning.
  • De anställda ska instrueras att använda handsprit genom att ta ungefär en matsked av handspriten i handflatan och först gnugga fingertopparna och tummarna i handspriten. Till sist gnids medlet in överallt på händerna. Man ska också rengöra händerna med handsprit efter att man tagit av skyddshandskarna.
    se Institutet för hälsa och välfärd THL:s Allmänna hygienregler
  • Effektivisering av handtvätten kan orsaka hudsymptom, såsom torr hud. För att förebygga hudsymptom rekommenderas användningen av doft- och konserveringsmedelsfri hudkräm. Handsprit är skonsammare mot händerna än handtvätt om handspriten innehåller glycerol (glycerin). Den minskar alkoholens (etanol eller propanol) uttorkande effekt.
    se Arbetshälsoinstitutets anvisningar för förebyggande av handeksem (på finska)

Användning av mun- och nässkydd, andningsskydd och personlig skyddsutrustning utifrån riskbedömningen

  • Den huvudsakliga genomföraren ska utifrån riskbedömningen bestämma den nödvändiga skyddsnivån i arbetet. På byggarbetsplatsen ska de anvisningar som den huvudsakliga genomföraren har utarbetat följas.
  • Dessutom kan arbetsgivaren utifrån den arbetsspecifika riskbedömningen kräva att mun- och nässkydd, andningsskydd eller annan skyddsutrustning eller annan personlig skyddsutrustning används i arbetet. Arbetsgivaren ska skaffa dessa och förplikta arbetstagarna att använda dessa. Denna förpliktelse baserar sig på arbetarskyddslagen.
    Information om mun- och nässkydd och andningsskydd
  • Om arbetet innebär att man arbetar i offentliga lokaler eller rör sig med fordon där mun- och nässkydd ska användas, ska arbetsgivaren skaffa dem.
  • Regionförvaltningsmyndigheterna kan ge närmare anvisningar för användningen av ansiktsmasker eller annan skyddsutrustning i arbetet: www.avi.fi.
  • Det måste finnas tillräckligt många mun- och nässkydd så att den anställda alltid kan byta skydd, till exempel när skyddet behöver tas av för den tid man äter eller dricker eller för att skyddet blivit blött.

Rätt användning av mun- och nässkydd

  • Mun- och nässkydd ska användas med pauser så att den anställda orkar arbeta väl och så att denne får möjlighet dricka och äta.
  • Det rekommenderas att engångsansiktsmaskerna eller mun- och nässkydden läggs bland blandavfall varje gång man tar paus.
  • Alla arbetstagare ska få anvisningar för användning av skyddsutrustning och mun- och nässkydd även om de endast rör sig i lokalerna då och då.
  • Vid riskbedömningen ska man iaktta eventuella nackdelar som orsakas för arbetstagaren av skyddsutrustningen. Om arbetstagaren har hälsosymptom som för det svårt att använda skyddsutrustningen, ska arbetstagaren hänvisas till företagshälsovården. På företagshälsovården kan orsakerna till symptomen utredas och symptomen lindras eller arbetsgivaren rekommenderas att flytta arbetstagaren till andra uppgifter.

Se också

Effektiverad städning på arbetsplatser inom byggbranschen 

  • Den huvudsakliga genomföraren ska sörja för tillräcklig städning av de gemensamma utrymmena på byggarbetsplatsen. Arbetsgivaren ska se till att personalutrymmena hålls rena, städas dagligen och vid behov oftare när byggnadsskedet eller omständigheterna på byggarbetsplatsen det kräver.
    se Statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten (205/2009) 79 § Byggarbetsplatsernas personalutrymmen
  • Utifrån riskbedömningen som gjorts av den huvudsakliga genomföraren ska man bestämma behovet av effektiviserad städning, till exempel i kafferum och sociala utrymmen.
  • Ytor som vidrörs (till exempel bordytor, dörrhandtag, räcken, möbler, pekskärmar och andra tangentbord samt WC- och tvättutrymmen) ska rengöras omsorgsfullt och så ofta som möjligt.
  • Vid regelmässig städning ska man använda ett milt basiskt allrengöringsmedel. I sanitetsutrymmen och vid behov även i andra lokaler kan städningen (till exempel när kräkning eller andra sekret städas bort) effektiviseras med hjälp av desinfektionsmedel.
    se Arbetshälsoinstitutets städanvisningar
  • Det rekommenderas att avfallskärl förses med läckagefria påsar som enkelt kan tas loss. Fyllningen av avfallskärl ska kontrolleras och de får fyllas till högst tre fjärdedelar av sin volym. Avfallskärlen töms varje dag och det ska finnas tillräckligt många.

Bespisning

  • Matgästerna ska ha möjlighet att tvätta händerna eller använda alkoholhaltig handsprit när de kommer till matsalen.
  • Det rekommenderas att det finns instruktioner om hand- och hosthygien och säkerhetsavstånd framme i matsalen.
  • Vid planeringen av sittplatser och vid begränsningarna för antalet personer ska myndighetsanvisningarna för säkerhetsavstånd iakttas.
  • Personalen ska vid behov påminnas om hygienanvisningar.
  • När matsalen serverar livsmedel som matgästerna tar själva, ska det finnas bestick att ta maten med.
  • I en gemensam matsal är det viktigt att matsalen används stegvis.
  • Det är bra om arbetsgivaren informerar om hur viktigt det är att följa säkerhetsföreskrifterna för coronatiden även när man äter utanför byggarbetsplatsen (till exempel användningen av mun- och nässkydd när man väntar på maten, tillräckligt god handhygien och säkerhetsavstånd).

Om coronavirusexponering eller -smitta konstateras på en arbetsplats inom byggbranschen

Att man exponerats för coronavirus i arbetet kan bero på att man haft närkontakt med en coronasmittad person eller på att man hanterat en källa som innehåller viruset utan lämplig skyddsutrustning. Den läkare som i kommunen eller sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar ansvarar för arbetet för utreda smittkedjorna tillsammans med smittspårarna och försätter de personer som exponerats för coronaviruset i karantän, med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar. Se THL:s anvisning Kontakter och karantän för anställda inom social- och hälsovården

Arbetsplatsen ska gärna ha upprättat anvisningar för att inleda spårningen av exponerade personer på arbetsplatsen. Vid misstanke om exponering på arbetsplatsen ska frågor om detta riktas till den lokala eller regionala myndigheten för smittsamma sjukdomar.

Arbetsgivaren ska anteckna de arbetstagare som i sitt arbete har exponerats för en biologisk faktor som orsakar allvarlig fara eller en allvarlig sjukdom för människan (t.ex. SARS-coronavirus) i en förteckning över biologiska faktorer.
se I arbetarskyddsmyndighetens nättjänst samlade frågor och svar gällande förteckning över exponerade arbetstagare.

Arbetet för en arbetstagare inom byggbranschen under obligatorisk karantän

När en arbetstagare av officiell smittskyddsmyndighet har försatts i karantän är han eller hon berättigad till dagpenning vid smittsam sjukdom. Under den officiella karantäntiden är det förbjudet att gå till arbetet. En karantän som beslutats en smittskyddsmyndighet genomförs i personens lägenhet eller i annan lokal som godkänts eller hänvisats av beslutsfattaren.

I vissa situationer, till exempel när man väntar på resultatet av ett coronatest, rekommenderar myndigheterna frivillig karantän (se THL:s anvisning Karantän och isolering) för att förebygga nya smittor. En person som håller sig i frivillig karantän har ingen rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom.  Vid inresa till Finland tillämpas THL:s anvisningar om frivillig karantän och karantänen kan förkortas med coronatest. (Se THL:s anvisning Resor och coronavirus). I fråga om de arbetstagare som redan varit insjuknade i COVID-19 och exponerats på nytt samt de arbetstagare som redan vaccinerats ska man följa myndighetsanvisningarna.

se FPA Dagpenning till arbetstagaren eller arbetsgivaren vid smittsam sjukdom

se Information om dagpenning vis smittsam sjukdom (11 olika språk)

Covid-19 som yrkessjukdom

Om en arbetstagare har exponerats för coronaviruset i samband med sitt arbete eller i det område där arbetet utförs, kan den sjukdom som coronaviruset orsakar ersättas som yrkessjukdom. Förutsättningen för att ersättningen ska beviljas är att alla krav enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar har uppfyllts.

Om en arbetstagare insjuknar i en sjukdom som orsakas av coronaviruset ska han eller hon kontakta läkaren. Om läkaren konstaterar att arbetstagaren har fått coronavirussmitta kan arbetstagaren kontakta företagshälsovården, och då deltar företagshälsovården i utredningen av yrkessjukdomsärendet. Om läkaren misstänker en yrkessjukdom eller en annan arbetsrelaterad sjukdom så som avses i yrkessjukdomslagen, ska han eller hon utan dröjsmål och utan hinder av sekretessbestämmelserna anmäla fallet till ansvarsområdet för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverket. Arbetsgivaren ska utan dröjsmål inlämna en anmälan om yrkessjukdom till försäkringsbolaget. Mer information på Olycksfallsförsäkringscentralens webbplats.

Anvisningarna har utarbetats tillsammans med organisationer inom byggbranschen

Anvisningen har utarbetats av experter på Arbetshälsoinstitutet tillsammans med byggbranschens organisationer och förbund, Byggnadsindustrin, Byggförbundet, fackförbundet Pro, Rakli, regionalförvaltningsverket och miljöministeriet.

Mer information med epost viestinta@ttl.fi.

Arbetshälsoinstitutets anvisningar har uppgjorts tillsammans med Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) och Institutet för hälsa och välfärd (THL). Vi följer också publikationerna av den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) och Världshälsoorganisationen (WHO).

Den europeiska smittskyddsmyndighetens (ECDC) COVID-19-webbplats
Världshälsoorganisationens (WHO) coronavirus disease webbplats