8.11.2019

Men tänk om den som gjorde upp listan drog förhastade slutsatser? I en frisersalong kan man bra ha användning för en digital hårborste som producerar data med vars hjälp frisören eller barberaren kan skapa mervärde för sina kunder. Exemplet med hårborsten för oss rakt in i digitaliseringens kärna.

Martti Mäntylä var en av föredragshållarna vid Mästarkursen i arbetsomvandling, som hölls i Helsingfors i april 2018. Kursen arrangerades av forskningsprogram som finansieras av Strategiska forskningsrådet.

Digitaliseringen förändrar arbetet och samhället. Arbetets värde är i allt högre grad beroende av digitala komponenter som knyts till traditionella arbeten. Till exempel vid Kemppi Oy, ett företag som tillverkar svetssystem, har man förstått att digitaliseringen kan användas för att skapa mervärde.

En digital utvidgning av svetsaggregatet gör det möjligt att dokumentera svetsfogen med hjälp av själva aggregatet. De data som fås på detta sätt fungerar som stöd för kvalitetssystemet och t.ex. vid erhållandet av certifikat. Digitaliseringen innebär i detta exempel ett steg i riktning mot mervärde.

”På Kemppi har man förstått att det som kunden vill ha inte är svetsaggregat, utan förmågan att göra förstklassiga svetsfogar”, konstaterar Mäntylä i sitt anförande.

Digitala fastighetsskötare och försäljare

Exemplet med svetsaggregatet visar på nya former av digitalisering som väcker frågan hur man på ett effektivt sätt kan producera högkvalitativ information i anknytning till arbetet. Vilka följder har detta för arbetsledningen och lönesättningen? Hur beräknar man arbetets värde och hur betalar man för det?

Samma scenarier och samma frågor kommer att bli aktuella även inom många andra branscher. Snart kommer vi att tala om digitala fastighetsskötare, försäljare, lantbrukare och hälsovårdare.

Digitaliseringsdiskussionen handlar ofta om att digitaliseringen kommer att ersätta de arbeten som finns nu. Men det är i utvidgningen av innovationsrymden som vi finner digitaliseringens verkliga möjligheter. Det är just den dimensionen som också professor Mäntylä önskar framhäva.

”Varje produkt eller service kan utökas med en digital komponent som skapar en mängd nya möjligheter – möjligheter som vi i dagens läge inte ens kan föreställa oss.”

Kompetenskraven förändras

Den viktigaste utmaningen på digitaliseringens område gäller innovationsarbetet. Hur lär vi oss att vara innovativa och utnyttja alla de nya möjligheter som digitaliseringen och de nya teknologierna för med sig? Vi måste också kunna föra över innovationerna till andra kontexter.

I detta sammanhang är det viktigt att beakta vilken typ av kompetens som kommer att behövas i framtiden. Redan nu är det svårt att finna rätt typ av kompetens för de arbetstillfällen som erbjuds.

”När man söker personer till ledarskapsuppdrag är det numera inte kompetensen som betonas, utan personligheten – man vill ha en bra typ. Också chefernas arbetssätt är självständigt och företagarmässigt, med betoning på kreativitet och kritiskt tänkande”, konstaterade Hankens arbetslivsprofessor Anne Brunila.

Hon påminde mästarkursens deltagare om att emotionell intelligens och kommunikations- och samarbetsfärdigheter kommer att bli allt viktigare under den artificiella intelligensens tidsepok.

”I framtidens värld behöver vi fler humanister, eftersom vi måste förstå oss på människan!”

I den panel som diskuterade visioner om arbetets framtid underströk Arbetshälsoinstitutets programdirektör Eveliina Saari att också kompetensutveckling är en form av arbete som borde vara avlönat.

”Man får dock inte upphäva kopplingen mellan arbete och inkomstförvärv, eftersom det kan leda till ekonomisk exploatering. Detta gäller t.ex. korttidsarbeten på digitala plattformar, som ofta görs i syfte att utveckla den egna kompetensen. Också där bör man införa minimikrav för anställningssäkerhet. Man måste slå vakt om arbetsmiljösäkerheten och se till att människor t.ex. har rätt till avlönad semester och har råd att vara sjuka.”

Plattformsekonomin skapar nya arbetssätt

Anne Brunila tog också upp frågan om det framtida arbetets former och utrymmen. I framtiden arbetar man inte nödvändigtvis i arbetsgivarens lokaler, utan t.ex. på kaféer och andra platser. Denna typ av arbetssätt gör det möjligt att skapa nya former av arbetsgemenskaper.

Eveliina Saari tog upp plattformsekonomin, en fråga som alla talar om och som inte går att bortse från i en diskussion om arbetets framtid. Hennes uppfattning är att plattformsekonomin kommer att förändra vårt sätt att arbeta, och att den i bästa fall kan leda till en positiv omvandling av arbetet.

”Digitala plattformar kan t.ex. erbjuda bättre möjligheter till deltidsarbete, vilket lämpar sig för dem som inte kan eller vill ha ett heltidsarbete. Vi hoppas att landets normgivande instanser ska fungera som en förändringsfrämjande kraft och ta itu med att reglera arbetstagarnas rättigheter i den digitala plattformsekonomin”, sammanfattade Saari.

Den ursprungliga texten (på finska) i Työpiste-webbtidningen:

Työn murros tuo innovaatioita ja mahdollisuuksia mielekkääseen työhön