16.1.2019

Pressmeddelande 03/2019

– Vi bör se arbetets omvandling som en möjlighet att förbättra välfärdsstaten. Genom att skapa gynnsamma förhållanden i arbetslivet kan vi locka produktivt arbete till välmående samhällen som Finland, säger Arbetshälsoinstitutets generaldirektör Antti Koivula.

– Den nya riksdagen och regeringen bör därför gå in för en helhetsinriktad utveckling av arbetslivet. I regeringsprogrammet är det bra att ge utrymme åt reformen av socialskyddet, digitaliseringen samt främjandet av ett barn- och familjevänligt arbetsliv. Det är viktigt att betrakta dessa frågor som en helhet, på tvärs över administrativa gränsdragningar och invanda uppfattningar.

Ett socialskydd som främjar kompetens, delaktighet och arbetsförmåga

En central uppgift i reformen av socialskyddet är att utreda vart vi strävar med socialskyddet. Arbetshälsoinstitutets uppfattning är att socialskyddet bör stärka människors kunnande, delaktighet och arbetsförmåga.

– Vårt socialsystem är alltför fragmenterat. Vi måste få bättre kontroll över systemet och utveckla metoder för att modernisera processerna. Vi behöver innovationer som stöder medborgarna i olika livssituationer i en omvärld som präglas av arbetets omvandling, säger Antti Koivula. Statsrådets kansli har utsett Koivula till specialutredare för reformen av socialskyddet.

Det är skäl att förbereda sig på ett långsiktigt arbete som omfattar samtliga intressentgrupper och genomförs på parlamentarisk nivå och i trepartssamarbete. Det är ingen idé att göra ändringar i enskilda stödformer, eftersom olika stödformer och tjänster inte är anpassade till varandra.

– Vi hamnar lätt i en situation där ett ärende flyttas från en plats till en annan utan att själva problemet får någon lösning, konstaterar Koivula.

– Kärnan i den nya verksamhetsmodellen bör bygga på principen om MyData och starkt dataskydd, och utgöra en plattform för innovativa och individuella tjänster. För att komma vidare behöver vi en gemensam vägkarta. Det första kritiska steget på vägen är att ha mod och tålamod att göra en helhetsinriktad analys av hur de nuvarande stöden och tjänsterna fungerar på individnivå.

Arbetsplatserna har nycklarna till ökad familjevänlighet

Målet för den nuvarande regeringens barnstrategi är att främja ett barn- och familjevänligt samhälle, t.ex. genom att förbättra möjligheten att uppnå balans mellan arbete och familjeliv. Människans välbefinnande är en helhet både i och utanför arbetet.

Genom att bli mer familjevänliga kan arbetsplatserna förbättra arbetsvälbefinnandet betydligt, vilket gagnar både arbetsgivaren och de anställda och deras familjer. Den nya riksdagen och regeringen kan uppmuntra arbetsplatserna att bli mer familjevänliga och vidta konkreta åtgärder.

– Vi har redan verktyg – nu gäller det att ta dem i bruk, säger programchef Salla Toppinen-Tanner vid Arbetshälsoinstitutet.

– Vi har tagit fram ett utbildningsmaterial som är gratis tillgängligt för alla arbetsplatser som vill utveckla egna familjevänliga verksamhetsformer.

Särskild uppmärksamhet på denna fråga bör fästas vid arbetsplatser där anställda arbetar i skift eller på atypiska arbetstider. Andra fall som kräver särskild uppmärksamhet är ensamförsörjare, anhörigvårdare, anställda som återvänder till arbetet efter en familjeledighet, samt personer som utför expertuppgifter och gör långa arbetsdagar.

Den digitala omvandlingen kräver samhällsinvesteringar i kompetens- och arbetsutveckling

Digitaliseringens största inverkan på arbetslivet är inte en massiv automatisering av arbetet, utan en förändring av arbetets innehåll. Artificiell intelligens och intelligenta robotar skapar möjlighet att utveckla arbetet så att människorna kan koncentrera sig på mångsidigare och mer krävande funktioner av värdeskapande karaktär. För att lyckas med detta krävs insatser för utveckling både av människors kunnande och av själva arbetet.

– Det är viktigt att man på arbetsplatserna vågar tänka igenom arbetets organisation på nytt, säger forskarprofessor Tuomo Alasoini vid Arbetshälsoinstitutet.

– Arbetet bör utvecklas så att både människornas och maskinernas bästa egenskaper kan utnyttjas optimalt. Maskinernas starka sidor är deras outtröttlighet, upprepningsförmåga och kalkyleringskapacitet. Människornas bästa egenskaper är deras kreativitet och sociala intelligens.

Än så länge har digitaliseringen inte lett till en tillväxtstimulerande produktivitetsökning i de västliga industriländerna. Alasoini påpekar att teknologiska innovationer under hela den industriella eran har krävt stödåtgärder i form av organisatoriska arbetslivsinnovationer. Sådana innovationer bör även i dagens teknologiska omvandling främjas med hjälp av arbetsplatsernas och arbetsmarknadsorganisationernas gemensamma utvecklingsprogram.

Mer information:

Antti Koivula, generaldirektör, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2341, antti.koivula[at]ttl.fi

Tuomo Alasoini, forskarprofessor, Arbetshälsoinstitutet, tfn, tuomo.alasoini[at]ttl.fi

Salla Toppinen-Tanner, programchef, Arbetshälsoinstitutet, tfn salla.toppinen-tanner[at]ttl.fi

 

Bekanta dig även med:

Social trygghet 2030 (Statsrådets kansli)

Pressmeddelande 16.1.2019 Arbetslivet har ännu inte tagit det digitala språnget

Pressmeddelande 16.1.2019 Familjevänliga arbetsplatser främjar välbefinnande och produktivitet – nytt utbildningsmaterial gratis tillgängligt för användning på alla arbetsplatser

Beställ utbildningsmaterialet “Perheystävälliseksi työpaikaksi! – kouluttajan työkalupakki” här (på finska)