tyon-ja-muun-elaman-yhteensovittaminen

Arbetsplatens tio-i-topp metoder för bättre balans mellan arbetet och privatlivet

  1. Flexibilitet i arbetstiderna. Till de viktigaste metoderna för att främja balansen mellan arbetet och privatlivet hör flexibilitet i arbetstiderna och gemensamt överenskomna arrangemang, som till exempel arbetstidsbanker och flextid.
  2. Distansarbete. Distansarbete kan främjas genom incitamentskapande styrning, välfungerande tekniskt genomförande och en positiv inställning hos den anställdes närmaste chef.
  3. Bra vikariearrangemang och välfungerande praxis för återgång till arbetet. Arbetsplatserna bör ha beredskap att klara både förutsedda och oförutsedda fall av arbetsfrånvaro. Man bör också ha modellösningar för inskolning och stöd för anställda som kommer tillbaka till jobbet efter en familjeledighet.
  4. Skriftliga målsättningar och anvisningar. Som stöd för chefernas arbete behövs riktlinjer utfärdade av organisationens högsta ledning. Cheferna behöver informeras om praxis för främjande av balansen mellan arbetet och privatlivet.
  5. Överenskomna spelregler och opartiskhet. Arbetsplatsen bör ha klara spelregler som tillämpas opartiskt på alla anställda. Opartiskhet betyder inte att alla alltid ska ha samma rättigheter och skyldigheter eller att man inte bör ta hänsyn till undantagsfall. Ett öppet och positivt arbetsklimat gör det möjligt att föra en diskussion och komma fram till en gemensam lösning. Det är viktigt att vara medveten om att till exempel ensamförsörjare och anhörigvårdare kan ha en mycket krävande livssituation.
  6. Att skapa balans mellan arbetet och privatlivet bör vara en del av personalprocesserna. Det lönar sig för arbetsplatserna att följa utvecklingen av personalens åldersstruktur och vårdansvar och hur de lyckas kombinera arbete och privatliv. Till exempel utvecklingssamtal och arbetsklimatenkäter gör det möjligt att ta upp dessa frågor på tu man hand och inom arbetsgemenskapen.
  7. Företagshälsovårdssamarbetet och arbetsförmågefrämjandet bör även ta upp privatlivsfrågor. Sådana frågor om familjesituationen och privatlivet som påverkar de anställdas arbetsvälbefinnande lönar det sig att ta upp inom ramen för företagshälsovårdens verksamhet och utredningar. Det är viktigt att identifiera behovet av råd och stöd till exempel för anställda med anhörigvårdaransvar.
  8. Främjande av balansen mellan arbetet och privatlivet. På arbetsplatsen bör man tydligt ange omfattningen av den anställdes arbetsuppgifter. Att kunna återhämta sig från arbetet är en viktig färdighet för var och en. Balansen mellan arbetet och privatlivet bygger på individuella lösningar och copingmetoder, men alla har möjlighet att öva upp sina färdigheter i självkännedom och livshantering. Här kan chefer och arbetskamrater fungera som stöd. Det är också möjligt att ordna kurser kring dessa frågor.
  9. Barnskötsel och annan service som underlättar vardagen. På arbetsplatsen är det bra att diskutera om personalen har behov av service som gör vardagslivet lättare. Vid behov kan arbetsgivaren utreda arbetsplatsens möjligheter att ordna eller förmedla service. Arbetsplatsen kan till exempel erbjuda service för vård av sjuka barn.
  10. Familjevänlig arbetsplats. Det är bra om familjen har möjlighet bekanta sig med arbetsplatsen och arbetet, så att de har lättare att förstå vad förälderns/makens/barnets arbete går ut på och de krav som arbetet ställer. Till exempel gemensamma familjeevenemang på arbetsplatsen är ett bra sätt att göra arbetsplatsen bekant. Samtidigt får arbetsgivaren möjlighet att bekanta sig med familjen, som bör ses som en viktig resurs.

 

poika_sairastaa

Så här kommer man igång med att skapa en familjevänlig arbetsplats

Främjandet av balansen mellan arbete och privatliv förutsätter god vilja och välfungerande praxis. En bra start är att diskutera till exempel följande frågor:

  • Är de anställdas livssituation en fråga som tas upp i arbetsplatsens strategi och planer? Har man till exempel i arbetsplatsens jämställdhetsplan skrivit in målsättningar för främjandet av balansen mellan arbete och privatliv?
  • Främjar arbetsplatsens personalprocesser balansen mellan arbetet och privatlivet? Har man till exempel skrivit in praxis för främjande av balansen mellan arbete och privatliv i direktiven för utvecklingssamtal? Har man gjort en sammanställning av god praxis för familjeledigheter och anhörigvård?
  • Vilka metoder har arbetsplatsen för att främja balansen mellan arbete och privatliv? Till exempel vilka typer av arbetstidsarrangemang använder man sig av?
  • Har cheferna fått tillräckligt med information och utbildning i arbetsplatsens metoder för att främja balansen mellan arbete och privatliv? Har cheferna färdigheter att ta upp frågor som gäller individuella livssituationer?
  • Har man på arbetsplatsen en positiv inställning till de anställdas familjeliv och behovet att skapa en balans mellan arbetet och privatlivet?