21.3.2019

I Finland söker man för närvarande efter nya idéer för hur man ska gå tillväga för att utveckla de yrkesaktivas kompetens, så att den svarar mot digitaliseringen och arbetslivets utmaningar. En arbetsgrupp vid undervisnings- och kulturministeriet håller som bäst på att ta fram riktlinjer för hur man ska gå till väga för att nyutbilda en miljon finländare.

Arbetshälsoinstitutet och yrkeshögskolan Haaga-Helia har tagit fram en fungerande lösning på problemet. Modellen baserar sig på en utredning av arbetstagarens kompetens och på coachning i grupp. Under coachningen får gruppens medlemmar en realistisk bild av sina möjligheter och önskemål, och får lära sig att hantera motgångar. Deltagarna delar också med sig av sina erfarenheter och kunskaper.

“Genom undersökningen upptäckte vi att de deltagare som hade det sämst ställt vad gäller arbetsförmågan var de som hade den största nyttan av coachningen. De fick stöd och nya färdigheter av dem som klarade sig bättre och som på så sätt kom att fungera som ett slags rollmodeller”, berättar programchef Salla Toppinen-Tanner vid Arbetshälsoinstitutet.

De som hade deltagit i coachningen sökte sig till högskolestudier betydligt oftare än medlemmarna av kontrollgruppen, som bara deltog i kompetensutredningen.

Försöksverksamhet inriktad på branscher i omvandling eller specifika åldersgrupper

Arbetshälsoinstitutet och yrkeshögskolan Haaga-Helia föreslår att man inleder försöksverksamhet med möjlighet till kompetensutredning och karriärcoachning inriktad på branscher i omvandling eller specifika åldersgrupper.

“Det bästa med den här modellen är att människor får möjlighet att upptäcka att deras kompetens behöver uppdateras, innan situationen har blivit ohållbar”, konstaterar lektor Niina Jallinoja vid yrkeshögskolan Haaga-Helia. ”Det är bättre att handla i tid, än att vänta tills man är arbetslös”.

Forskningen har visat att det är de som har goda arbetslivsfärdigheter från tidigare som är mest intresserade av att söka sig till nya utbildningar. Den nya modellen tycks ha fått också så kallade riskgrupper att engagera sig.

Även Akava har tidigare föreslagit en liknande modell.

Kostnadseffektiv metod för förebyggande av arbetsoförmåga

Många upplever sig ha kört fast i sitt arbete och har därför börjat tänka på att lämna yrkeslivet. Att man upplever att man inte längre klarar att arbeta är inte nödvändigtvis en följd av ens hälsotillstånd. Det kan också bero på kompetensrelaterade frågor eller på att man befinner sig på en arbetsplats eller i en arbetsuppgift som inte passar en.

“Vår mål är att ge människor en bra situation på arbetsmarknaden. Efter kompetensutredningen och coachningen kan man förvänta sig att en del av arbetstagarna kommer att byta arbetsuppgifter eller arbetsplats för att på så sätt komma närmare ett arbete som passar dem bättre. “Det finns många människor som inte har funnit sin rätta plats i arbetslivet”, säger Salla Toppinen-Tanner.

Enligt Pensionsskyddcentralen blev 18 600 personer sjukpensionerade år 2017. På individnivå innebär det ofta knappare ekonomiska omständigheter och för samhället innebär det en försämring av försörjningskvoten.

Forskningen bör utvidgas till att omfatta även personer med lägre utbildningsnivå

Arbetshälsoinstitutet och Haaga- Helia har presenterat preliminära resultat av en gemensam undersökning, där man sökte lösningar på framtidens arbetslivsbehov. Undersökningen är en del av projektet Taidot työhön (Färdigheter för arbete), som finansieras av Finlands Akademis råd för strategisk forskning.

I undersökningen deltog tradenomer och ingenjörer och deras karriärutveckling följs fortfarande. I fortsättningen önskar forskarna undersöka hur väl modellen fungerar för arbetstagare med lägre utbildningsnivå.

Arbete och studier alternerar allt oftare. Haaga-Helia förnyar sin verksamhet i riktning mot kontinuerligt lärande och förnyelse i samarbete med arbetslivet, vilket är en naturlig del av yrkeshögskolans verksamhet. Arbetshälsoinstitutet är för sin del berett att fungera som samordnare för utvecklingen av ett hållbart arbetsliv och förnyelsen av det kontinuerliga lärandet.

Mer information:

Arbetshälsoinstitutets programchef Salla Toppinen-Tanner, tfn 046 851 2517, salla.toppinen-tanner[at]ttl.fi,

Lektor Niina Jallinoja, yrkeshögskolan Haaga Helia, tfn 045 2622558, niina.jallinoja[at]haaga-helia.fi