10.9.2019

Pressmeddelande 38/2019

Finlands regering har uppställt som mål att höja sysselsättningsgraden till 75 procent. En höjning av sysselsättningsgraden kräver stöd för arbetstagare med olika förutsättningar i fråga om arbetsförmåga. Samråd om arbetshälsa är ett sätt att främja engagemang och uthållighet i arbetet.

I ett arbetshälsosamråd deltar arbetstagaren, arbetsgivaren och en representant för företagshälsovården. Vid behov kan också andra personer delta, t.ex. en överordnad chef eller en person som arbetstagaren har utsett till sin stödperson. Målet är att tillsammans stödja arbetstagaren genom att anpassa arbetet till hans eller hennes arbetsförmåga på ett sätt som gagnar både arbetstagaren och arbetsgivaren.

Vid undersökningen utreddes hur arbetshälsosamrådet fungerar t.ex. i sådana fall där en arbetstagare återkommer till arbetet efter en längre sjukledighet.

– Systemet med arbetshälsosamråd fungerar överlag bra. Samrådet är en gemensam överläggning, där man planerar en stegvis återgång till arbetet på ett sätt som främjar arbetstagarens deltagande i arbetet. I detta skede får arbetstagaren vanligen sin utkomst via partiell sjukdagpenning, förklarar Pirjo Juvonen-Posti, senior expert vid Arbetshälsoinstitutet.

Viktigt att utveckla stödet mot större jämlikhet och bättre integritetsskydd

Undersökningen visar att arbetshälsosamråd upplevs som nyttiga, men att det finns utrymme för förbättring.

– Med hjälp av interaktionsanalytiska metoder fick vi fram ny information om vissa återkommande drag som kännetecknar beslutsfattandet vid arbetshälsosamråd, säger Johanna Ruusuvuori, professor i socialpsykologi vid Tammerfors universitet.

Den som fungerar som ordförande för ett samrådsmöte har en viktig roll i att se till att allas åsikter blir hörda, så att beslutsfattandet blir jämlikt och rättvist.

– Ordförande bör t.ex. se till att de medverkande får yttra sig i tur och ordning för att föra fram sina åsikter. Ordförande bör också påminna deltagarna om att beslutet är beroende av samtliga parters medverkan och att målet är att nå fram till ett gemensamt beslut, säger Hanna-Leena Ristimäki, forskare vid Tammerfors universitet.

– I ett arbetshälsosamråd deltar flera olika instanser. Det är därför viktigt att man framöver i högre grad än tidigare beaktar tystnadsplikten inom vården och integritetsskyddet inom arbetslivet, påpekar senior expert Pirjo Juvonen-Posti vid Arbetshälsoinstitutet.

Populärt läroprogram gör samrådsarbetet effektivare

I forskningsprojektet utvecklades också ett läroprogram för samrådsparterna som stöd för deras deltagande i arbetshälsosamrådet. Programmet lades ut på webben för ett år sedan och webbplatsen har redan haft över 32 000 besök.

Läroprogrammet är gratis tillgängligt och kan laddas ner från Arbetshälsoinstitutets webbplats:  https://www.ttl.fi/oppimateriaalit/opas/tyoterveysneuvottelu-ratkaisuja-tyohon/

Mer information

Pirjo Juvonen-Posti, senior expert, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2041 pirjo.juvonen-posti@ttl.fi

Johanna Ruusuvuori, professor i socialpsykologi, Tammerfors universitet, tfn 050 318 6151 johanna.ruusuvuori@tuni.fi

Hanna-Leena Ristimäki, forskare, Tammerfors universitet, tfn 0400 513944, hanna-leena.ristimaki@tuni.fi

 

Forskningsrapport (Julkari, på finska)

Arbetshälsosamråd (Arbetshälsoinstitutet)

 

Undersökningen finansierades av Arbetarskyddsfonden, Arbetshälsoinstitutet och Tammerfors universitet. Inom ramen för undersökningen videofilmade man 14 arbetshälsosamråd och samlade in ett multiperspektiviskt material från deltagarna baserat på frågeformulär, intervjuer och dokumentation.