ARBETE I HETA FÖRHÅLLANDEN KRÄVER PAUSER OCH VÄTSKA

När du arbetar i värme är det viktigt att sörja för en god vätske- och saltbalans i kroppen samt återhämtning och vila. Med dessa anvisningar kan arbetstagaren kontrollera olägenheterna orsakade av arbete i heta förhållanden:

  • Vänj dig vid värmen. De första dagarna i en varm miljö är svårast, eftersom det tar ungefär en vecka för kroppen att anpassa sig till värmen.
  • Drick tillräckligt. Om du utför fysiskt arbete i värme ska du dricka upp till 1–2 deciliter åt gången, 3–4 gånger i timmen. Eftersom törst är ett dåligt mått på vätskebalansen bör du också kontrollera kroppsvikten. Även vid lättare arbete bör du dricka vätska, men undvik övervätskning. Vid kortare exponeringar för värme kan vätskeförlusten ersättas med enbart vatten. Vid långvarig kraftig värmebelastning rekommenderas sockrad saft eller sportdryck med balanserad sammansättning av energi och salter.
  • Ät mångsidigt. Även om du känner dig mindre hungrig i värme behöver kroppen ändå energi. För att ersätta salterna som du förlorat genom svettning kan du äta till exempel saltgurka, oliver eller salta nötter till mellanmål.
  • Ta pauser enligt den fysiska belastningen när du arbetar i värme. Vid fysiskt arbete i värme ska du hålla fler pauser än normalt beroende på den upplevda värmen. Var i skuggan under pauserna och undvik solgass.
  • Använd lämpliga kylningsmetoder i arbetet. Till exempel fläktar, luftkonditionering, drag, en sval dusch och en luftkonditionerad bil minskar värmebelastningen.
  • Beakta den extra belastningen av personlig skyddsutrustning i värme. Många skydd förhindrar att värmen avlägsnas från kroppen genom svettning, vilket snabbt kan leda till värmebelastning. Drick tillräckligt redan innan du börjar arbeta. Ta på dig endast nödvändiga kläder under skyddsutrustningen. Minska belastningen genom att bland annat minimera bördorna och rör dig lugnt. Ta tillräckligt många pauser och avlägsna den personliga skyddsutrustningen under tiden.
  • Låt kroppen återhämta sig på natten. Se till att sovrummet är så svalt som möjligt och ta en sval dusch innan du lägger dig. Om du kyler ned kroppen på natten hjälper du den att återhämta sig från värmebelastningen.
  • Kom ihåg att vissa sjukdomar och läkemedel kan minska värmetåligheten. Under infektioner och konvalescensen efter allvarligare inflammatoriska sjukdomar uppstår lätt störningar i kroppens temperaturreglering. Hudsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, sjukdomar i centrala nervsystemet samt metabola sjukdomar, såsom diabetes och sköldkörtelproblem, kan göra att temperaturregleringen inte fungerar som den ska vid värmebelastning.
  • Var extra försiktig med alkoholintaget. Alkohol avlägsnar vätska från kroppen och ökar pulsen redan i vila.
  • Klä dig efter ditt arbete.
  • Känn ditt hälsotillstånd.
  • Ta hand om din kondition.

Värmeindex
Luftfuktigheten ökar den upplevda värmen genom att minska avdunstningen av svett. Direkt solsken förvärrar den upplevda temperaturen medan vind minskar den. Du kan uppskatta temperaturens och luftfuktighetens samverkan och den upplevda temperaturen i värmeindex-tabellen.

Värmeindex (värmens intensitet) är den temperatur som uppmätts i skugga och som belastar i kroppen. Temperaturen och fuktighetens mäts till exempel med en bärbar Kestrel-apparat. Vid direkt solljus addera 8 °C.

Risken för skadliga effekter av värmebelastning
27–32 °C Risk för utmattning och utökad risk för lindrigare värmerelaterade tillstånd.
32–41 °C Utökad risk för allvarliga värmerelaterade tillstånd.
41–54 °C Värmekramper och värmeutmattning förekommer allmänt, risken att drabbas av livshotande värmeslag är klart förhöjd.
Över 54 °C Risken för livshotande värmesla ar mycket hög.

 

SKYDDA DIG MOT VÄRME MED KLÄDER

Inom industrin eller i till exempel släckningsarbeten kan man tillfälligt skydda sig mot kraftig värmeexponering genom att öka värmeisoleringen i kläderna och se till att skydda hela kroppen. Ett bättre sätt är att använda skyddskläder av material som reflekterar över 90 procent av värmestrålningen som når dem. Det finns även reflekterande masker som skyddar ögonen mot värme (värmestrålning).

Kläderna är i allmänhet ganska täta, och därför kan man överväga ventilation innanför dräkten. Dräkten kan till exempel utrustas med ett så kallat tryckluftsdrivet vortexrör som leder kall luft till olika delar av kroppen.

Skyddskläderna ökar belastningen och förhindrar avdunstningen av den egna värmeproduktionen, så de lämpar sig endast för kortvarig kraftig värmeexponering. Vid utomhusarbete i värme strävar man efter att minimera klädernas värmeisolering och den orsakade värmebelastningen samt skydda huden mot direkt solstrålning.

TEKNISK BEKÄMPNING AV OLÄGENHETER ORSAKADE AV VÄRME

Ett förmånligt sätt att bekämpa olägenheterna orsakade av värme är att minska värmelasterna på arbetsplatsen. Den tekniska bekämpningen grundar sig på påverkan av värmekällan, luftkonditionering och strukturella skydd.

Du kan minska värmestrålningen genom att sänka yttemperaturen. Yttemperaturen kan sänkas om det är möjligt med tanke på processen. Detta görs genom att minska värmeeffekten till källan eller öka värmeisoleringen på ytan. Olika ämnen och ytor har olika värmestrålningsförmåga. Genom att till exempel måla varmvattenbehållaren med aluminiumfärg sänker du värmestrålningen från den med tiotals procent. Man bör dock beakta att ändringen rubbar anordningens värmebalans, vilket kan leda till att den går sönder.

Ett skydd mot värmestrålning som placeras mellan arbetstagaren och strålningskällan kan minska arbetstagarens exponering för värme. Skyddet kan vara reflekterande, värmeabsorberande eller aluminiumbelagt.

Genom att öka avståndet till de varma ytorna minskar du avsevärt värmeöverföringen till arbetstagaren via strålning.

Arbetstagarens värmebelastning kan minskas genom att använda tilluftsstrålar, men problemet är att de ofta ger en känsla av drag. Då tillåts värden för luftens flödeshastigheter som är högre än de rekommenderade värdena, om arbetstagaren har möjlighet att själv reglera luftflödets riktning eller hastighet.

Lokala utsugsanordningar kan inte användas för att minska strålningsvärmen. Däremot är ett punktutsug bra för att avlägsna till exempel varm ånga eller annan varm luft. Det varma objektet bör utrustas med en lokal utsugsanordning och kapslas in delvis eller helt. Bäst resultat uppnås om objektet dessutom värmeisoleras.

I vissa industribranscher är det omöjligt att försöka kontrollera förhållandena genom att till exempel kapsla in någon del av processen. Om det ändå är möjligt att fjärrstyra systemet, kan man bygga ett ventilerat kontrollrum med önskade klimatförhållanden.