Arbetshälsoinstitutet  har utvecklat en A+B+C modell för att beskriva delområden för en högkvalitativ inomhusmiljö för de lokaliteter som är i bruk. I enlighet med den är inomhusmiljön av god kvalitet, då:

A. faktorerna som påverkar inomhusmiljön är i skick,

B. de som använder lokaliteterna är nöjda med inomhusmiljön och inte upplever några hälso-olägenheter som hänför sig till lokaliteterna och

C. det finns god praxis på arbetsplatsen för underhåll av byggnaden, servicefunktioner och utredning av eventuella problem med inomhusmiljön.

Planeringsskedet utgör grunden och förutsättningen för en god inomhusmiljö. I planeringsskedet samordnas de behov som olika grupper av användare har, säkerställs smidigheten i arbetet och de faktorer som påverkare kvaliteten på inomhusmiljön som till exempel husteknik, utrymmesplanering och användbarhet. Målsättningen är användarvänliga och välfungerande arbetsutrymmen.

Ta del av korta och informativa videon:

Inomhusmiljön består av många delfaktorer, såsom inomhusluftens kvalitet, ventilationssystem, temperaturförhållanden, ljudmiljö, belysningsförhållanden och utrymmesplanering. Vid sidan av ett gott inomhusklimat och bra arbetsergonomi ska lokalerna även främja kommunikation och växelverkan, men samtidigt ge möjlighet till arbetsro, enskildhet och känsla av kontroll över arbetet.

På arbetsplatsen ska man beakta alla delområden som ingår i helheten såväl när man planerar lokaler och verksamhet som när man försöker utreda och lösa problem förknippade med dem. Företagshälsovården har till uppgift att med egna processer och sakkunskap stöda verksamheten på arbetsplatsen.

En sammanställning av forskningsbevis på hälsoeffekter av fuktskadade byggnader finns i Duodecims God medicinsk praxis-rekommendation Kosteus- ja homevaurioista oireileva potilas (Duodecim 2016). Bedömningen i God medicinsk praxis-rekommendationen grundar sig på WHO:s litteraturöversikt från 2009 och epidemiologisk och toxikologisk  forskningsinformation därefter. Arbetsgruppen centrala slutledning är att fuktskador är en av riskfaktorerna för luftvägssymtom och astma. Man har inte kunnat påvisa ett enda orsakssamband mellan hälsoeffekt och fukt- och mögelskadade byggnader.

I företagshälsovårdens roll ingår vid behov att utreda samband mellan symtom och sjukdomar och arbetsförhållanden på individnivå samt att bedöma och stöda arbetsförmågan, inklusvive återstående arbetsförmåga och personens möjligheter att klara sig i arbetet t.ex. personer med astma eller miljökänslighet. Företagshälsovården har bättre möjligheter att genomföra vården och stöda arbetsförmågan än den övriga hälso- och sjukvården, eftersom företagshälsovården känner förhållandena på arbetsplatsen och har möjlighet att i samarbete med arbetsplatsen stöda arbetsförmågan hos personer med symtom.

Företagshälsovården ska med sin verksamhet stöda ett lösningscentrerat beslutsfattande och kommunikationen på arbetsplatsen. Företagshälsovården företräder i sina uppgifter sakkunskapen inom företagshälsovård på arbetsplatsen och den ska kunna samarbeta med arbetsplatsen och andra experter som utreder och söker lösningar på problemet samt med  myndigheterna. I det här arbetet är det viktigt att företagshälsovården framförallt känner sitt eget uppgiftsområde, metoderna och möjligheterna.