Arbetsgivaren ansvarar för att arbetet ska vara tryggt och sunt samt för arbetarskyddet (Arbetarskyddslag 738/2002). Arbetarskyddet är ett samarbete och varje person som arbetar på arbetsplatsen är ansvarig för sin egen och andras säkerhet. Arbetstagaren måste känna till och ta hänsyn till farorna i det egna arbetet och i den egna arbetsmiljön och han/hon måste informera arbetsgivaren eller arbetarskyddsmyndigheten om brister.

I arbetarskyddslagen fastställer man att arbetsgivaren ska utarbeta ett program för att främja säkerheten och hälsan samt bevara av arbetsförmågan, vilket omfattar behoven av att utveckla arbetsförhållandena och faktorernas inverkan i anslutning till arbetsmiljön. Alla företag, oavsett storlek, ska ha ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet.

Arbetssäkerhet och riskhantering

Identifieringen av faror och deras riskbedömning bör ligga till grund för arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatserna.

Riskbedömningens steg är:
1) identifiering av faror,
2) identifiering av riskgrupper som eventuellt exponeras,
3) kvalitativ eller kvantitativ riskbedömning av faror,
4) förverkligande av riskhanteringsåtgärder (genom att avlägsna eller minska risken).

Både de lagstadgade riktvärdena och de normativa värdena för de negativa faktorerna i arbetsmiljön fungerar som verktyg vid riskbedömning och -hantering. De lagstadgade gränsvärdena och de högst tillåtna halterna som getts för olika kemikaliska och biologiska ämnen finns i Social- och hälsovårdsministeriets HTP-förteckning.

EU har i sina egna direktiv fastställt exponeringen för bl.a. buller och vibration. I REACH-lagen ges exponeringsnivåer för olika kemikalier. EU upprättar också riktgivande referensgränsvärden samt bindande gränsvärden.

Arbetshälsoinstitutet upprättar målsättningsnivåer för t.ex. skadliga kemiska, fysiska eller biologiska agenser. Målsättningsnivåerna är rekommendationer och de hjälper företag att sträva efter lagstadgade nivåer för att uppnå en bättre arbetsmiljö.

Olycksfallsprevention

Genom olycksfallsprevention strävar man efter att förhindra olycksfall och det mänskliga lidande och de ekonomiska förluster olycksfall ger upphov till.

På dessa sidor behandlas särskilt olycksfall i arbetet, men samma principer gäller också andra olycksfall. På våra sidor hittar du huvudsakligen information om olycksfallsprevention producerad av Arbetshälsoinstitutet och den service institutet kan erbjuda på området. Dessutom har vi länkar till andra sidor som behandlar olycksfall.

I Finland inträffar årligen nästan en miljon olycksfall. Av dessa är 120 000 olycksfall i arbetet. Vid olycksfall i arbetet varar perioden med arbetsoförmåga i genomsnitt ca 15 dagar. Varje år avlider ca 40 personer i olycksfall i arbetet och därtill sammanlagt ca 40 personer under arbetsresor och i arbetstrafiken.

Under början av 2000-talet har de flesta av olycksfallen i arbete inträffat inom industri och byggande. Olycksfallsfrekvensen är störst inom byggsektorn, ca 80 olycksfall per en miljon arbetstimmar. Inom industrin är olycksfallsfrekvensen ca 50.