tyoaika

Det sker förändringar i hjärnans och kroppens funktioner när människan arbetar i skift. Förändringarna  är övergående och en del något mer bestående visavi människans hälsotillstånd. Tillräcklig sömn, regelbundna och hälsosamma måltider, motion och en hälsosam livsstil i övrigt är viktiga för hälsotillståndet och för att orka i arbetet. Regelbunden uppföljning av hälsotillståndet hjälper som en metod att förebygga negativa hälsoeffekter.

HÄLSAN OCH DET PSYKISKA VÄLBEFINNANDET

Tröttheten är kraftigare under morgon- och nattskift

Trötthet som manifesterar sig vid skiftarbete beror på störning i sömnrytmen och arbete som utförs under en tid som är ofördelaktig för dygnsrytmen, det vill säga på natten och tidigt på morgonen och en lång vakenhetsperiod. Speciellt lång är vakenhetsperioden när det första nattskiftet inleds om man inte tar en tupplur innan arbetspasset.

  • De arbetstagare som arbetar med oregelbundna arbetstider påvisar mera symtom på stress, nervositet och kronisk trötthet än de som arbetar under dagtid. Flest symtom förekommer hos de arbetstagare som även arbetar nattskift.
  • Att arbeta i skift medför ingen betydande förhöjd risk för mental ohälsa.
  • Allmänt taget är arbetstagare som länge arbetat nattetid ofta en relativt utvald grupp som har en självuppskattad arbetsförmåga och hälsa som är minst lika god som hos de som arbetar dagtid.
  • Gastrointestinala symtom, bland annat magsaftsreflux, buksmärtor och gasbesvär, är också vanliga vid skiftarbete.
  • Arbetsrelaterade sömnproblem är vanligare hos arbetstagare som arbetar i skift. Ungefär 10 procent lider av störningar i sömn- och vakenhetstillståndet, så kallad skiftarbetesbetingad sömnstörning då sömnlöshet eller avvikande trötthet förekommer i samband med avvikande arbetsskift.

FYSISK HÄLSA

Det finns en klar koppling mellan risk för olycksfall, trötthet och vilken tid det är på dygnet. Det här framgår till exempel via statistikuppgifter om mängden arbetsolycksfall och olycksfall i trafiken.

  • Trötthet medför att förmågan att bedöma den egna funktionsförmågan sjunker och risktagningen ökar.
  • Vaksamhetsgraden försvagas.
  • Det förekommer fler arbetsolycksfall under nattskift än dagskift.
  • Arbetsolycksfallen ökar till följd av på varandra följande nattskift.
  • Förekomsten av olycksfall till följd av att ha somnat har två tidsmässiga höjdkurvor, under morgonnatten mellan klockan 2 och 6 samt under eftermiddagen mellan 13 och 17.

Hjärta: Arbete i skift ökar risken för viktökning och rytmstörningar i hjärtat. Skiftarbete ökar risken för hjärtinfarkt med ungefär 20 procent.

Cancer: Skiftarbete kan också öka förekomsten av bröstcancer, prostatacancer och tjocktarmscancer vid skiftsystem med mycket nattarbete och störningar i kroppens regelbundna dygnsrytm. När det gäller bröstcancer finns det också starka bevis för att skiftarbete genom exponering för ljus nattetid ökar risken för att bröstcancer återkommer.

Reproduktiv hälsa: Graviditetsrelaterade komplikationer har observerats i något större omfattning hos gravida kvinnor som arbetar nattetid än hos gravida kvinnor som arbetar dagtid. Födelsevikten för barn till nattarbetande kvinnor har konstaterats vara lägre än för barn till kvinnor som utför dagsarbete.

Diabetes: Skiftarbete ökar risken för att insjukna i typ 2-diabetes. Risken för det metabola syndromet är något högre hos de som arbetar i skift än de som arbetar dagtid.

SOCIALT VÄLBEFINNANDE

Helhetsarbetstiden, vilken tid på dygnet man arbetar och hur regelbunden arbetstiden är påverkar det sociala välbefinnandet. Vid långa arbetstidspass, och speciellt vid övertidsarbete, finns det inte tillräckligt med tid för hobbyn, relationer och att vara ledig. Kvällsarbete och arbete under veckoslut vid skiftarbete betyder att man går i otakt med familjen och övrig social verksamhet. Det är svårt att planera gemensam tid med familjen och andra, om skiftarbetet är oregelbundet och arbetslistorna är uppgjorda bara för en kort tidsperiod.