Ledningen av arbetsförmågan omfattar också hantering av sjukfrånvaron. För att återgången till arbetet ska kunna ske vid rätt tidpunkt bör man beakta arbetstagarens hälsotillstånd och funktionsförmåga samt arbetets krav och möjligheterna att anpassa arbetet.

Arbetsgivaren bör tillsammans med representanter för personalen samt arbetarskyddet och företagshälsovården komma överens om praxis för hantering av sjukfrånvaro och stödjande av återgång till arbetet.

Stödet från arbetsplatsen, speciellt chefen och arbetsgemenskapen, är av central betydelse vid återgången till arbetet. Återgången till arbetet kan främjas till exempel genom möjligheten att anpassa arbetet efter arbetstagarens arbets- och funktionsförmåga. Ett bra samarbete mellan företagshälsovården och arbetsplatsen skapar förutsättningar för en lyckad återgång till arbetet.

I ledningen av arbetsförmågan är planeringen av återgången till arbetet lika viktig oavsett om det gäller en långtidssjukskriven arbetstagare eller en anställd som varit familje- eller alterneringsledig.

Arbetsgivare – förutse situationen

Vid upprättandet av arbetsplatsens modell för stödjande av arbetsförmågan är det bra att komma överens om kontakthållningen mellan chefen och arbetstagaren under sjukfrånvaron. Samtidigt kan man komma överens om samarbetet och kontakten med företagshälsovården.

Under sjukfrånvaron bör man:

  • hålla kontakt på överenskommet sätt
  • vara beredd att i samråd med arbetstagaren planera den lämpligaste tidpunkten för en återgång till arbetet

Vid planeringen av återgången till arbetet bör man:

  • gå igenom olika arrangemang och stödåtgärder som kan behövas för att stödja återgången i det aktuella fallet
  • utreda om man behöver samarbeta med företagshälsovården
  • överväga om det behöver hållas ett nätverksmöte om återgången till arbetet

Återgången till arbetet går smidigare, om man på arbetsplatsen har utrett möjligheterna att anpassa arbetet och beskrivit vad de innebär. Cheferna bör känna till dessa möjligheter och kunna använda sig av dem.

Arbetet kan anpassas till arbetsförmågan

Återgången till arbetet kan stödjas av arbetsplatsen till exempel genom ändringar i arbetsbeskrivningen eller med hjälp av rehabiliteringsåtgärder eller utbildning.

Ändringar i arbetsbeskrivningen kan omfatta:

  • arbetstidsarrangemang, till exempel kortare daglig arbetstid eller kortare veckoarbetstid
  • skräddarsydda arbetsuppgifter, till exempel genom att begränsa arbetsuppgifterna eller ordna med nya uppgifter
  • tilläggsutbildning
  • arbetsprövning, arbetshjälpmedel, tillgänglighetsfrämjande lösningar eller personlig assistens

Stödlösningarna bestäms från fall till fall. I fråga om vissa lösningar, till exempel förkortad dags- eller veckoarbetstid, kan man komma överens om att de ska tillämpas under en begränsad tid.

Arbets- och näringsbyrån kan bevilja arbetsgivaren understöd för anpassning av arbetsförhållandena, om en arbetstagare eller en person som ska anställas har en sjukdom eller funktionsnedsättning som förutsätter anskaffning av arbetsredskap, personlig assistens eller ändringar i arbetsmiljön.

Man bör komma överens med arbetstagaren om hur arbetsgemenskapen ska informeras om återgången till arbetet. Man bör informera de anställda om sådana arrangemang som de själva direkt berörs av. Det är viktigt att de förstår att arrangemangen är nödvändiga för att stödja arbetstagarens arbetsförmåga.

Arbetsplatsens egen modell och praxis för stödjande av arbetsförmågan garanterar att alla anställda erbjuds samma behandling i motsvarande situation.

Efter återgången till arbetet bör man:

  • diskutera med arbetstagaren hur återgången har lyckats och tillsammans följa upp och utvärdera resultatet
  • utvärdera om återgången förutsätter effektivare stödåtgärder eller utredning av andra lösningsalternativ
  • överväga om det är nödvändigt att använda sig av företagshälsovårdens sakkunskap.

Arbetstagaren

Vid sjukdomsorsakad arbetsoförmåga eller fortsatt arbetsoförmåga bör du göra sjukanmälan enligt den praxis man kommit överens om på din arbetsplats.

Om du vet att du kommer att vara frånvarande en längre tid, till exempel på grund av en planerad behandling eller operation, bör du i god tid meddela detta till din närmaste chef. I det skedet lönar det sig att komma överens med chefen och företagshälsovården om hur man ska hålla kontakt under sjukfrånvaron.

Om det är fråga om ett plötsligt insjuknande med risk för långvarig sjukfrånvaro, är det bra att ta upp frågan om kontakthållning i samband med att du sjukanmäler dig.

Under sjukfrånvaron bör du:

  • ta vara på din hälsa genom att följa vård- och rehabiliteringsanvisningarna
  • hålla kontakt med arbetsplatsen och företagshälsovården på överenskommet sätt
  • förbereda dig på att tillsammans med din närmaste chef planera återgången till arbetet

En återgång till arbetet vid rätt tidpunkt främjar återhämtningen. Din sjukdom kan ha medfört sådana begränsningar i din arbets- och funktionsförmåga att du under en kortare eller längre tid inte klarar av att utföra ditt arbete eller vissa arbetsmoment.

Om förutsättningen för en återgång till arbetet är att det anpassas efter din arbetsförmåga, bör du diskutera saken med din närmaste chef. Det är viktigt att återgången till arbetet planeras på ett sådant sätt att du kan upprätthålla din hälsa och arbetsförmåga. Om du har frågor beträffande din arbetsförmåga och återgången till arbetet är det viktigt att du också vänder dig till företagshälsovården.

Vid planeringen av återgången till arbetet bör du:

Efter återgången till arbetet bör du och din närmaste chef tillsammans följa upp och utvärdera om stödåtgärderna fungerar på önskat sätt.

Företagshälsovården

När man på arbetsplatsen kommer överens om praxis för hantering och uppföljning av sjukfrånvaro är det viktigt att beakta behovet av gemensamma uppföljningsmöjligheter med företagshälsovården. Företagshälsovården erbjuder arbetsgivaren och arbetstagaren råd och vägledning vid återgången till arbetet. Återgången till arbetet bör ske med beaktande av arbetstagarens hälsotillstånd och funktionsförmåga samt arbetets krav och möjligheterna att anpassa arbetet.

Det är viktigt att företagshälsovården känner till arbetsplatsens:

  • möjligheter att anpassa arbetet
  • modell för stödjande av arbetsförmågan, inklusive praxis för sjukfrånvarohantering och arbetshälsosamråd
  • aktuella sjukfrånvarosituation.

Företagshälsovården fungerar som sakkunniginstans i frågor som gäller balansen mellan arbete och hälsa samt planeringen av effektiva åtgärder för främjande av arbetsförmågan. Företagshälsovården gör en bedömning av arbetstagarens arbets- och funktionsförmåga och behov av rehabilitering. Företagshälsovården ansvarar för samordningen av stödet för arbetsförmågan, oavsett vilken instans som ansvarar för arbetstagarens vård och rehabilitering. Vid behov samarbetar man med den övriga hälso- och sjukvården samt med rehabiliteringsinrättningar och försäkringsanstalter.

Vid planeringen av återgången till arbetet bör man:

  • göra en bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga och möjligheterna att anpassa arbetet i syfte att stödja en återgång till arbetet vid rätt tidpunkt.
  • presentera alternativa lösningar som möjliggör en återgång till arbetet, till exempel arbetsprövning, partiell sjukdagpenning eller partiell sjukpension. Företagsläkaren bör försäkra sig om att deltidsarbetet inte äventyrar arbetstagarens hälsa och återhämtning.

Också efter återgången till arbetet är det ofta nödvändigt att företagshälsovården gör en uppföljning och utvärderar hur återgången har lyckats.