Arbetstagaren har rätt att få stöd för sin arbetsförmåga. Arbetsgivaren, arbetstagarna och företagshälsovården kommer tillsammans överens om arbetsplatsens åtgärder för tidigt stöd av arbetsförmågan. Åtgärderna beskrivs i arbetsplatsens modell för stöd av arbetsförmågan. En sådan modell bör upprättas för varje arbetsplats.

Arbetsförmågan kan och bör ledas. På arbetsplatsen bör man fastställa metoder för stödjande av arbetsförmågan och indikatorer för uppföljning av målen för ledningen av arbetsförmågan. Ledningen av arbetsförmågan förutsätter samarbete mellan arbetsgivaren, cheferna, arbetstagarna och företagshälsovården. Det är viktigt att företagets ledning förbinder sig att följa modellen. Det bör också ordnas med utbildning för cheferna och personalen, där man identifierar och beskriver de situationer där det är nödvändigt att använda sig av företagshälsovårdens sakkunskap. På så sätt har alla på arbetsplatsen möjlighet att reagera om de upptäcker att någon har behov av stöd.

Du som är chef – löper arbetet bra på din arbetsplats?

Till chefens uppgifter hör att ordna med en lämplig arbetsmiljö och fungerande arbetsredskap. Chefen bör känna till vilka faktorer som påverkar arbetstagarens arbetsförmåga. På så sätt är det möjligt att tidigt upptäcka om en arbetstagare är i behov av stöd.

När det uppstår problem med en arbetstagares arbetsförmåga eller produktivitet, bör du utreda om arbetstagaren har

  • en tydlig arbetsbeskrivning och en klar uppfattning om sin basuppgift
  • den kompetens som uppgiften kräver
  • en lämplig arbetsmängd
  • tillräckligt med motivation för sitt arbete
  • tillräckligt god hälsa för att kunna utföra arbetet

Om utredningen visar att det finns problem, bör du ta upp saken till diskussion med arbetstagaren.

Diskussion om tidigt stöd

Chefens och arbetstagarens diskussion om tidigt stöd bör förberedas enligt den praxis man kommit överens om på arbetsplatsen. Det är bra att reservera en lugn plats och tillräckligt med tid för samtalet. Först går man igenom varför diskussionen ordnas. Eventuella begränsningar av funktionsförmågan behöver inte utgöra hinder för framgång i arbetet. Som samtalsram kan man använda till exempel Arbetsförmågehuset och fokusera på de frågor som aktualiseras av arbetstagarens behov.

 

Työkykytalo SVENSKA

Chefen och arbetstagaren diskuterar frågor som har samband med arbetsförmågan – bland annat arbetsförhållandena, arbetets meningsfullhet, yrkeskompetensen, funktionsförmågan och eventuella faktorer utanför arbetslivet som kan påverka arbetsförmågan.

I diskussionen om arbetsförhållandena (inklusive chefsarbetet och ledarskapet) tar man upp faktorer som arbetstagaren upplever som stödjande eller belastande i sitt arbete. Man diskuterar bland annat arbetstiden, arbetsmängden, arbetsredskapens funktionsduglighet och övriga arrangemang. Skulle man kunna stödja arbetstagarens arbetsförmåga genom att ändra på dessa omständigheter? Har arbetstagaren möjlighet att påverka sitt eget arbete? Har arbetsplatsen ett stödjande arbetsklimat? Får arbetstagaren stöd och feedback av chefen och arbetskamraterna?

I diskussionen tar man också upp arbetets meningsfullhet – en faktor som påverkas både av arbetets innehåll och av arbetstagarens motivation, värderingar och attityder. Det är viktigt att beakta balansen mellan arbetslivet och det övriga livet. Erbjuder arbetet lämpligt med utmaningar? Har arbetet ett tydligt mål?

I diskussionen om yrkeskunnandet koncentrerar man sig på arbetstagarens kompetens och hur den kan utvecklas för att motsvara arbetets mål. Ständiga förändringar i arbetet och arbetsmetoderna gör det viktigt att uppdatera sina kunskaper och färdigheter och att lära sig nytt. Hur kan man utveckla kompetensen?

Arbetstagarens hälsa och funktionsförmåga diskuteras i den mån det har betydelse för arbetets utförande. Både den fysiska funktionsförmågan och de psykiska resurserna har betydelse för hälsan. Finns det skäl att använda sig av företagshälsovårdens sakkunskap?

Över diskussionen upprättas en promemoria i enlighet med arbetsplatsens modell för stöd av arbetsförmågan. Där antecknar man vilka faktorer med anknytning till arbetet som behöver utvecklas. Man antecknar också de åtgärder man kommit överens om att genomföra och hur man följer upp dem.

När bör man reagera och vidta åtgärder?

Behov av stöd för arbetsförmågan kan observeras och tas upp till diskussion av arbetstagaren själv, hans eller hennes chef, en arbetskamrat, arbetarskyddet eller företagshälsovården.

Följande signaler kan ge anledning att ta upp saken till diskussion:

  • oro över arbetstagarens situation
  • isolering, retlighet, oartighet
  • koncentrationssvårigheter, tankspriddhet, glömska
  • återkommande förlängningar av arbetsdagen
  • allt fler förseningar
  • bristande motivation, likgiltighet, vårdslöshet, försumlighet i arbetet
  • försämrad arbetsprestation, sämre arbetskvalitet
  • uppträder berusad eller bakfull på arbetet
  • återkommande eller långa sjukskrivningar.

Arbetstagare – behöver du hjälp?

Går hela din fritid åt till att återhämta dig från arbetet? Har du en sjukdom som gör att du kanske behöver en tillfällig anpassning av arbetet? Har du en sådan situation i ditt privatliv att det inverkar på ditt arbete?

Om till exempel arbetet känns alltför påfrestande eller du inte klarar av dina arbetsuppgifter under den ordinarie arbetstiden bör du i första hand diskutera saken med din chef. Vid hälsoproblem som påverkar arbetsförmågan kan du alltid vända dig till företagshälsovården.

Företagshälsovården främjar tidigt uppmärksammande av problem på arbetsplatsen

Genom att föra en diskussion där man tidigt uppmärksammar ett problem är det ofta möjligt för chefen och arbetstagaren att finna en lösning. Företagshälsovårdens representant deltar i diskussionen och ger både chefen och arbetstagaren hjälp och uppmuntran att gå vidare i enlighet med arbetsplatsens praxis för tidigt stöd.

Om man i diskussionen konstaterar att arbetstagarens arbetskapacitet eller arbetsförmåga påverkas av faktorer som har samband med hälsan, använder man sig av företagshälsovårdens sakkunskap. Bedömningen och främjandet av arbetsförmågan kan ske på initiativ av arbetstagaren, genom hänvisning av chefen eller enligt kallelse från företagshälsovården.

Företagshälsovårdens uppgift är att utreda eventuella hälsoproblem och deras inverkan på arbetskapaciteten. Företagshälsovården samordnar vårdinsatserna och ordnar vid behov med hänvisning till rehabilitering. Företagshälsovården tar ställning till frågan om att anpassa arbetet efter arbetstagarens hälsotillstånd. I detta sammanhang är nätverksmötet ett viktigt samarbetsforum.