aivojen-hyvinvointi

Kognitiv ergonomi granskar den mänskliga interaktionen med operativsystem ur perspektivet för informationsbehandling. Den mänskliga uppmärksamheten samt observations-, minnes- och tankeförmågorna skapar ramvillkoren för interaktionen mellan människa, arbete och teknik. 

Med hjälp av kognitiv ergonomi kan man uppmärksamma människans sätt att hantera information i utvecklingen av produkter, arbetsmiljöer, arbetsredskap och arbetspraxis. Frågorna som behandlas är förknippade med interaktionen mellan människa och informationsteknik, visuell användbarhet och kognitiv belastning: 

  • Hur kan människans förmågor och begränsningar gällande uppfattning, uppmärksamhet, minne och tankearbete beaktas i informationsarbete? 
  • Hur ska visuell information presenteras, så att den uppfattas på ett tillförlitligt och enkelt sätt? 
  • Hur kan kognitiv belastning undvikas? 

Målet med kognitiv ergonomi är effektiv och smidig verksamhet och säkerhet samt välbefinnande i arbetet. Om gränssnitten och miljöerna inte belastar människan i onödan, är arbetet smidigt, inspirerande och motiverande. 

INFORMATION OM MINNESFUNKTIONEN

Minne behövs i alla yrken och i nästan alla arbetsuppgifter. I dagens arbeten betonas kraven på informationsbehandling, där allt fler arbetstagare använder informationsteknisk apparatur och behandlar stora informationsmängder. 

Belastningen av minnet syns i form av bortglömda saker och svårigheter att lära sig: 

  • fel och inexaktheter ökar 
  • verksamheten blir långsammare och trög 
  • viktig information går förlorad och man tappar bort sig i informationen eller systemet. 

ARBETSMINNET ÄR EN AV FLASKHALSARNA I MÄNNISKANS INFORMATIONSBEHANDLING

Utförande av krävande arbetsuppgifter belastar arbetsminnet. Det är ett minnessystem i vilket vi upprätthåller och bearbetar information som är nödvändig för den aktuella uppgiften. Arbetsminnet behövs när vi läser, räknar, fattar beslut, tänker, löser problem och lär oss nytt. Arbetsminnet är förknippat med flera begränsningar, med anledning av vilka det utgör en flaskhals för människans verksamhet. 

I arbetsminnet kan vi bearbeta endast cirka 3–4 informationsenheter åt gången. Informationen försvinner från arbetsminnet på cirka 20 sekunder, såvida den inte upprepas. 

Arbetsminnet belastas särskilt då uppgifterna är krävande eller om koncentrationen ofta eller under en längre tid måste riktas bort från den faktiska uppgiften. 

ÅLDER OCH KOGNITIV FUNKTIONSFÖRMÅGA

I krävande uppgifter är arbetstagarnas kognitiva prestation utsatt för många slags störande faktorer. En central faktor som påverkar prestationsförmågan är ålder. Åldrande är förknippat med många fysiologiska och neurologiska förändringar, vilka gör att människans förmåga att bearbeta information inte nödvändigtvis håller samma nivå som tidigare, och förmågan att klara av krävande uppgifter kan försämras. 

Den kognitiva prestationsförmågan påverkas av livssituationen, sömn, stress och hälsan hos människor i alla åldrar. Vid åldrandet betonas betydelsen av dessa faktorer: anpassningsförmågan till skiftarbete och belastande situationer försämras och förekomsten av sjukdomar ökar med åldern. Åldrande påverkar med andra ord den kognitiva funktionsförmågan både direkt och via anpassningen till belastningsfaktorer. 

Personens kognitiva funktionsförmåga kan dock inte fastställas enkom på basis av ålder: det är stora skillnader i den kognitiva prestationsförmågan och anpassningsförmågan hos individer i alla åldrar. Möjliga förändringar förknippade med åldrande kan i flera fall kompenseras med rätt lösningar med tanke på arbetstid, syn och kognitiv ergonomi. 

ARBETSMINNET BELASTAS I ARBETET 

Belastning av arbetsminnet är ett bekant fenomen inom arbetslivet: om vi får för mycket information kan vi inte upprepa och bearbeta informationen tillräckligt länge för att den ska hinna lagras permanent i långtidsminnet. 

Minnesprestationerna påverkas av många psykiska faktorer, såsom sinnesstämning, vitalitet och motivation. Följande faktorer förknippade med arbetsarrangemang, arbetsredskap och arbetsmiljö belastar minnet: 

  • avbrott i uppgiften 
  • samtidigt utförande av flera uppgifter, till exempel att samtidigt skriva en promemoria, hålla koll på e-posten, svara i telefon och föra en diskussion med arbetskamraterna 
  • prat som inte är relaterat till uppgiften 
  • rörelser, ljusblinkningar och ljud som stjäl uppmärksamheten 
  • flera störningsfaktorer i öppna kontorslandskap, inte bara de egna arbetsuppgifterna. 

DET GÅR ATT UNDERLÄTTA BELASTNINGEN AV ARBETSMINNET

  • Genom att minska störande faktorer i arbetsmiljön. 
  • Genom att ordna arbetet så, att man i större utsträckning kan sköta uppgifterna i sin egen takt, en uppgift åt gången. 
  • Genom att följa principerna för kognitiv ergonomi. 
  • Stäng av signalen för nytt e-postmeddelande, så att den inte avbryter andra uppgifter. 
  • Sköt e-posten när den inte på ett störande sätt avbryter arbetet och dina tankar. 
  • Ordna arbetet så att du kan sköta en uppgift åt gången utan oförutsedda avbrott. 
  • Kom överens på arbetsplatsen om fredade timmar: arbetsro utan avbrott. 

STRUKTURERING AV INFORMATIONEN UNDERLÄTTAR MINNET

Du kan underlätta arbetsminnets funktion genom att strukturera informationen och skapa helheter av den: 

  • Att gruppera separata saker gör det lättare att minnas 
  • Nummerserien 0304742242 är enklare att komma ihåg och lära sig om siffrorna grupperas: 030 474 2242 
  • Gruppering gör det enklare att minnas både visuellt och auditivt 
  • När du lämnar ett meddelande på en telefonsvarare eller dikterar, ska du gruppera sakerna i helheter genom att rytmisera ditt tal. 

Det är enklare att minnas också då det finns tidigare information om saken, med hjälp av vilken man kan skapa större helheter av separata saker. 

Kom ihåg den visuella användbarheten! 

  • Använd lite större bokstäver och grafiska element än vad du själv tycker känns tillräckligt. 
  • Om du använder färger, se till att toningen mellan bokstäverna och bakgrunden är tydlig. 
  • När du placerar ut informationen, sträva efter enkelhet och undvik att presentera onödig information. 
  • Sträva efter att all information på sidan kan tas in med en titt. 
  • Satsa på den grafiska presentationen av informationen varje gång det är möjligt. 
  • Undvik att använda rörliga eller blinkande element, såvida du inte uttryckligen vill fästa användarens uppmärksamhet på någonting särskilt. 

FRÅGESERIEN MINNET I ARBETE (TYÖSSÄ MUISTAMINEN) FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS BRUK

När man glömmer saker som behövs i arbetet och det känns svårt att koncentrera sig, kan det hända att arbetstagaren blir orolig och söker sig till företagshälsovården.

Frågeserien Minnet i arbete (Työssä muistaminen) lämpar sig som hjälpmedel för yrkesutbildade inom företagshälsovård. Frågorna hjälper patienten att beskriva hurdana svårigheter med att minnas och koncentrera sig hen upplever. Frågeserien har publicerats i boken Miksi muisti pätkii? (på finska, Arbetshälsoinstitutet, 2011).