Lämpligt anpassat arbete kan främja återhämtningen, varför man som alternativ till sjukledighet alltid bör överväga anpassat arbete under en begränsad tid.

Sjukfrånvaro kan inte alltid förutses, men de kan påverkas genom åtgärder på arbetsplatsen. Behovet av sjukskrivning bedöms i första hand av arbetstagaren i samråd med den behandlande läkaren. Vid sjukledigheter som varar bara några dagar kan det räcka med arbetstagarens egen anmälan till chefen.

Det är bra att införa en modell för stöd för arbetsförmågan och sjukfrånvaropraxis, så att alla på arbetsplatsen vet vilka regler som gäller vid sjukdomsfall och hur chefen och arbetstagaren tillsammans kan kartlägga de faktorer som stödjer arbetsförmågan.

Kortvarig sjukfrånvaro

Kortvariga sjukskrivningar förekommer vid akuta sjukdomsfall och vid långvariga sjukdomar när symtomen förvärras. Sjukfrånvaro är nödvändigt, om arbetet försvårar återhämtningen eller äventyrar andras hälsa och säkerhet.

Chefen bör alltid underrättas om frånvaron, och vid behov bör man lämna in en av arbetsgivaren begärd tillförlitlig utredning där även skälet till frånvaron anges. Hjälp med att bedöma behovet av sjukfrånvaro fås av företagshälsovården. För att man på arbetsplatsen ska kunna följa sjukfrånvaron bör alla sjukfrånvarofall noteras i personalförvaltningens register.

Återkommande kortvariga sjukskrivningar är en fråga som chefen bör ta upp till diskussion med arbetstagaren enligt modellen för tidigt stöd. Återkommande sjukledigheter kan vara ett tecken på en försämring av arbetsförmågan eller andra problem i arbetet.

Egenanmälan av sjukfrånvaro

Forskningen visar att man vid kortare sjukskrivningar kan minska antalet onödiga läkarbesök och spara tid, möda och pengar genom att tillämpa ett system med egenanmälan, det vill säga frånvaro på egen anmälan utan läkarintyg.

Vid införandet av ett system med egenanmälan är det viktigt med bra planering, effektiv information och klara regler. Cheferna behöver utbildning och stöd av experter på personalförvaltning och företagshälsovård.

Långvarig sjukfrånvaro

Vid långvarig sjukfrånvaro är det skäl att i samarbete med företagshälsovården utreda vilka möjligheter det finns att stödja återhämtningen och återställa arbetsförmågan. Företagshälsovårdens sakkunskap är bra att anlita också vid planeringen av återgången till arbetet efter sjukskrivningens slut. På arbetsplatsen är det bra att komma överens om en sådan modell för återgång till arbetet, där arbetstagaren, chefen och företagshälsovården tillsammans planerar de arrangemang som ska vidtas för att underlätta återgången till arbetet.

Om sjukfrånvaron riskerar att bli långvarig, kan man även använda sig av partiell sjukdagpenning, arbetsprövning och tillfälliga arbetsarrangemang för att underlätta en återgång till arbetet.

Frånvaro från arbetet

Behovet av sjukfrånvaro grundar sig alltid på en av läkare konstaterad sjukdom som försämrar funktionsförmågan så att arbetstagaren inte kan arbeta. När en sjukledighet blir långvarig, bör chefen och företagshälsovården tillsammans med arbetstagaren utreda olika alternativ till sjukskrivning och vilka möjligheter det finns att stödja en återgång till arbetet.
Alternativ till sjukledighet är

  • partiell sjukdagpenning, som gör det möjligt för arbetstagaren att arbeta deltid i sitt eget arbete
  • tillfälliga arbetsarrangemang
  • ersättande arbete i andra arbetsuppgifter, om man inom branschen har kommit överens om detta.

Tillbaka till arbetet

Vid återgång till arbetet efter en långvarig sjukfrånvaro kan arbetstagaren och chefen få stöd av företagshälsovården. Efter att ha återfått en del av sin arbetsförmåga kan arbetstagaren återgå antingen till sitt eget arbete eller till ett av chefen anvisat, annat arbete. Man bör komma överens om förfarandet på förhand i samråd mellan arbetsgivaren, representanter för arbetstagarna samt företagshälsovården.

Man har man haft mycket goda erfarenheter av att utse stödpersoner på arbetsplatsen och i företagshälsovården som hjälper arbetstagare med återgången till arbetet.

Åtgärder som främjar återgången till arbetet:

  • partiell sjukdagpenning, som gör det möjligt att arbeta deltid i det egna arbetet
  • arbetsprövning i det egna arbetet
  • tillfälliga arbetsarrangemang
  • ersättande arbete i andra arbetsuppgifter, om man inom branschen har kommit överens om detta.

Arbetsoförmåga (bestående nedsättning av arbetsförmågan)

Långvariga och återkommande sjukskrivningar ökar risken för bestående arbetsoförmåga, vilket innebär att det bör utföras en bedömning av arbetsförmågan. Utgångspunkten är att bedömningen av arbetsförmågan görs med avseende på en återgång till arbetstagarens ordinarie arbete. Om en sådan återgång inte är möjlig inom en rimlig tidsram, gör man en bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga med avseende på andra arbetsuppgifter.

När arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt

Stöd för arbetsförmågan kan förutom medicinsk behandling och rehabilitering omfatta även:

  • arbetsprövning
  • yrkesinriktad rehabilitering
  • partiell sjukpension