Varför bör yrkessjukdomar och arbetsrelaterade sjukdomar diagnostiseras?


Orsaker till varför det är viktigt för arbetstagaren att diagnostisera en yrkessjukdom:

  • Arbetstagaren kan eventuellt fortsätta, symptomfri eller med lindriga symptom, i sitt arbete om exponeringen minimeras eller undanröjs, eller om olika arbetsarrangemangs- och behandlingsåtgärder vidtas.
  • Arbetstagaren kan fortsätta i arbetslivet med en annan arbetsuppgift eller ett annat yrke genom yrkesinriktad rehabilitering. Yrkesinriktad rehabilitering kan bekostas av olycksfallsförsäkringen. Om det är frågan om en arbetsrelaterad sjukdom men inte en yrkessjukdom kan arbetspensionssystemet, Folkpensionsanstalten eller arbetskraftsförvaltningen delta i kostnaderna för den yrkesinriktade rehabiliteringen.
  • Arbetstagaren kan få ersättningar för bl.a. förlorad hälsa och arbetsinkomst och vårdkostnader enligt lagstiftningen om yrkessjukdomar och olycksfall.

Det är också viktigt att exponeringen av de övriga arbetstagarna vid arbetsplatsen i fråga minskas eller undanröjs. Alla arbetsplatser och arbetstagare drar nytta av ökade kunskaper och undanröjda missförhållanden.

För att konstatera en yrkessjukdom krävs vanligen ett orsakssamband i två steg:


1. Det är allmänt känt att ifrågavarande agens kan orsaka en sjukdom av detta slag.
2. Den sjukdom som den person som undersöks har beror sannolikt på agensen.

I fråga om nya agenser går det att avvika från detta om det på något annat sätt går att med säkerhet påvisa sambandet mellan agens och sjukdom. Som exempel på yrkessjukdomar kan nämnas allergier (bl.a. allergisk snuva), astma, olika dammlungesjukdomar, förgiftningar i centrala nervsystemet (bl.a. hjärnsjukdomar som orsakas av lösningsmedel), ”vita fingrar” som orsakas av vibration som överförs till händerna (s.k. vibrationssjukdom), hörselskada på grund av buller, olika hudutslag och belastningsskador i de övre extremiteterna.

För att en patient skall kunna bli undersökt vid Arbetshälsoinstitutet krävs en läkarremiss. Remissen kan skrivas av en företagshälsovårdsläkare, en annan läkare som känner till arbetsförhållandena eller en specialläkare som misstänker att sjukdomen orsakas av arbetet.

En del av yrkessjukdomarna (t.ex. belastningsskador) behandlas vanligen av företagshälsovårdsläkare. Yrkessjukdomar kan också först undersökas på ett centralsjukhus inom regionen och vid behov kan patienten sändas för ytterligare undersökningar till Arbetshälsoinstitutet eller poliklinikerna vid dess regionala verksamhetsställen.

Enligt lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen skall en läkare anmäla nya fall av yrkessjukdomar till arbetarskyddsdistriktet. Arbetshälsoinstitutet upprätthåller ett register för arbetsrelaterade sjukdomar och i det samlas uppgifter om nya fall av yrkessjukdomar som har anmälts till arbetarskyddsdistriktet eller försäkringsbolagen

 

Vad är en yrkessjukdom – begrepp

Begrepp i anslutning till yrkessjukdomar:

  • Det överordnade begreppet arbetsrelaterade sjukdomar (sjukdomar i anslutning till arbete) syftar på alla de sjukdomar som personer som är aktiva i arbetslivet kan ha och där arbetet påverkar sjukdomarnas uppkomst, förlopp eller prognos.
  • Med arbetsbetingade sjukdomar avses yrkessjukdomar och sjukdomar, vilkas uppkomst påverkas av faktorer i anslutning till arbetet (etiologisk fraktion under 50%).
  • Yrkessjukdomar är sjukdomar som i huvudsak orsakas av fysikaliska, kemiska eller biologiska faktorer i ett arbete.

De arbetstagare som är i någon annans tjänst och lantbruksföretagare är enligt lag försäkrade mot yrkessjukdomar och olycksfall i arbetet. För privatföretagare är försäkringen frivillig. Försäkringen ersätter bl.a. kostnader för undersökning och vård av yrkessjukdomar och yrkesinriktad rehabilitering.