Långvarig, kontinuerlig exponering eller kortvariga exponeringar för höga koncentrationer kan ge upphov till långtidsverkningar, varav typiska är bestående störningar i hjärnfunktionen. Till det här psykoorganiska syndromet (ICD-10: G92 toxisk hjärnsjukdom) hör vanliga symptom på kognitiv belastning: utmattning, irritation, depression och minnesstörningar. Eftersom minnesstörningen utvecklas långsamt och till symptombilden hör s.k. allmänna symptom kan diagnostiseringen av hjärnsjukdomen lätt fördröjas.

En skada som har utvecklats i nervsystemet repareras vanligen inte. Det är därför en utmaning att så tidigt som möjligt identifiera de symptom som tyder på skadeverkningar.

Sjukdomar orsakade av lösningsmedel som yrkessjukdomar

Till registret för arbetsrelaterade sjukdomar rapporterades årligen under 1980-talet 24–43 fall av kronisk lösningsmedelsförgiftning eller annan jämförbar diagnos. Under 1990–2000-talen har det anmälts ett färre antal yrkessjukdomar, ca 15 fall om året.

Det är inte bara antalet fall som har minskat utan skadeverkningarna har också blivit lindrigare. Till den gynnsamma utvecklingen har förutom hälsokontroller och hälsorådgivning också bidragit att lösningsämnen i industriprodukter har ersatts med andra ämnen, att automationen och luftventilationen har effektiviserats och att personskydd används.

De yrkesgrupper som mest exponerades för lösningsämnen på 1980-talet var limmare inom skotillverkningen, målare inom snickeri- och metallindustrin, serigraf-, flexotryck- och djuptrycksarbetare, rengörare av tillverkningskärl inom tryck- och målfärgsindustrin och parkettlackerare. Bland de 18 fall av yrkessjukdomar som anmäldes år 1997 fanns lackerare/sprutmålare, mattarbetare, arbetare inom den kemiska industrin, en laminerare, en tryckeriarbetare och en byggnadsmålare.

Misstänker du att din patient lider av en hjärnskada orsakad av ett lösningsmedel?

För att identifiera tidiga symptom rekommenderas det att den systematiska symptomchecklistan Euroquest används vid hälsoundersökningar.

Det validerade frågeformuläret är den uppföljningsmetod som i första hand bör användas inom företagshälsovården för att i ett tidigt skede och på ett effektivt sätt kunna konstatera nervskador.

Centrala symptom som bör följas med är minnes- och koncentrationssvårigheter, som kan bero på en arbetsrelaterad funktionsstörning. Det är svårt att konstatera skador i centrala nervsystemet eftersom de utvecklas långsamt och till symptomen hör allmänna symptom på kognitiv belastning.

Som ett kriterium för en sållningsundersökning kan användas antalet enskilda symptom. När symptomen jämförs med exponeringen (exponeringsindex) kan undersökningarna inom företagshälsovården riktas till de arbetstagare som utsätts för exponering och som har symptom. När en arbetstagare som utsätts för exponering (akut och kronisk) får symptom är en hälsoundersökning indicerad.

Syftet med hälsoundersökningen är att utreda orsaken till symptomen. Det gäller att samtidigt beakta faktorer som användning av berusningsmedel och övriga sjukdomar, varav de vanligaste är depression och sömnstörningar. Om det visar sig att det inte finns någon annan huvudsaklig eller klar orsak till symptomen än kraftig exponering finns det en risk för att symptomen är arbetsrelaterade. Eftersom de ovan nämnda symptomen är vanliga och icke-specifika bör dock orsaken till symptomen först utredas inom företagshälsovården. Det är sannolikt att orsaken i de flesta av fallen inte är arbetsrelaterad.

För initiala utredningar av minnesstörningar rekommenderas de validerade uppgiftsserierna MMSE och/eller CERAD som har utvecklats för att diagnostisera progressiva hjärnsjukdomar, t.ex. Alzheimers sjukdom. Det finns indikationer för ytterligare undersökningar vid Arbetshälsoinstitutet om det inte går att utesluta att orsaken till symptomen är arbetsrelaterad. Handlingsmodell för hälsogranskningar och åtgärder presenteras i schema 1 (pdf).

När bör en patient sändas för fortsatta undersökningar?

Fortsatt utredning rekommenderas om patienten har symptom som är förenliga med en psykoorganisk störning och om exponeringen för lösningsämnen har pågått i flera år (vanligen över tio år, en intensiv exponering som pågått under en kortare tid kan också ha betydelse).

Eventuella differentialdiagnostiska faktorer bör beaktas. Till exempel depression, riklig alkoholkonsumtion eller obstruktiva sömnstörningar utesluter inte att det är frågan om en arbetsrelaterad, hjärnskada orsakad av lösningsmedel. Oavsett vid vilken vård- eller undersökningsenhet som misstanken om kronisk lösningsmedelsförgiftning uppdagas bör de fortsatta undersökningarna koncentreras till Arbetshälsoinstitutets poliklinik för arbetsmedicin i Helsingfors. Där undersöks numera årligen ca 50 personer.

Remiss till undersökningar skrivs på samma sätt som i övriga fall där det är befogat att misstänka att patienten lider av en yrkessjukdom. Försäkringsbolagen ersätter de kostnader som uppkommit på grund av undersökningarna även om det visar sig att sjukdomen inte är en yrkessjukdom som patienter har rätt att få ersättning för. Av remissen bör framgå en utredning om exponeringen, anamnes, undersökningsfynd och resultat av eventuella differentialdiagnostiska undersökningar.

Innan remissen sänds går det att rådfråga Arbetshälsoinstitutet. I de fall där det på goda grunder går att misstänka en yrkessjukdom kan remissen sändas direkt till Arbetshälsoinstitutet. Av remissen bör framgå arbetsgivarens och försäkringsbolagets namn, Arbetshälsoinstitutet utreder betalningsfrågorna. Om det gäller en privatföretagare behövs också en kopia av ett försäkringsintyg över en eventuell frivillig olycksfallsförsäkring.

Enkäter

Exponering för lösningsmedel i arbete

Altistuminen liuotinaineille työssä (finska)

Using solvents at work (engelska)