Till de vanligaste besvären hör episodiska attacker av vita fingrar, dvs. Raynauds symptom. Sjukdomen kallas också traumatisk vasospastisk sjukdom. Patienten kan också lida av neuropati, som kan förekomma ensam eller i kombination med tendens till vita fingrar.

Exponering för handvibration

I Finland använder enligt beräkningarna ca 50 000 personer vibrerande maskiner i sitt arbete. De som arbetar med olika slags motordrivna handredskap exponeras för vibration som riktas mot händerna. I Finland har exponeringen minskat klart eftersom det t.ex. finns allt färre skogs- och gruvarbetare och verktygen har utrustats med bättre vibrationsdämpning. I ett flertal yrken förekommer dock fortfarande exponering för vibration som orsakas av olika slags trycklufts- eller eldrivna handredskap, t.ex. mutternycklar, slipskivor, slagborrar, pikhuggningsyxor och betongvibratorer.

Förekomst av sjukdomar som orsakas av vibration

Till registret för arbetsrelaterade sjukdomar anmäls årligen numera endast 10-15 fall av sjukdomar orsakade av vibration. Det faktiska antalet är sannolikt mångdubbelt. Sjukdomen har visserligen blivit ovanligare och lindrigare särskilt hos skogsarbetare. Till den gynnsamma utvecklingen har bidragit inte bara det att verktygen har utrustats med bättre vibrationsdämpning och blivit lättare utan också varma transporter, pausstugor och varma måltider.

Vibrationens skadlighet är beroende av exponeringstiden, vibrationens styrka, frekvens och acceleration. Utifrån dem har det utarbetats en internationell standard (I Finland SFS- EN ISO 5349-1: 2001), enligt vilken det går att på basen av vibrationens egenskaper förutse den sannolika prevalensen för vita fingrar. Standarden underskattar dock i många fall risken för att insjukna eftersom den inte på ett tillräckligt sätt beaktar impulsmässigheten i fråga om vibration och andelen högfrekvent vibration. Den mängd vibration som överförs till handen påverkas också av den kompressionskraft som används i arbetet, arbetsställningarna och verktygets vikt och ålder. Det finns också stora individuella skillnader i fråga om utvecklingen av symptom.

På 1960-talet bröt sjukdomen ut hos skogsarbetare efter 4–5 arbetsår. Efter att det kom nya sågar har skogsarbetare emellertid fått tydliga symptom först efter mer än tio år. I anslutning till vissa arbetsuppgifter kan sjukdomen fortfarande yppa sig synnerligen snabbt, t.ex. bänkslipning har orsakat symptom redan efter en exponeringstid på mindre än ett år.

Etiologi

Det anses att sjukdomen bryter ut därför att Pacinis kroppar, som förnimmer vibration, kontinuerligt aktiveras, vilket leder till en kontinuerlig retning av det sympatiska nervsystemet. Retningstillståndet leder så småningom till förändringar i blodkärlens väggstruktur och dess funktion.

Symptom och undersökningar

Det område som drabbas av symptomen varierar och symptomen lokaliseras många gånger till någondera handen. Till en början vitnar endast fingertopparna på vintern. Om sjukdomen är långt framskriden blir 3–5 fingrar helt vita på båda händerna, även på sommaren när vädret är svalt och fuktigt. I samband med attackerna med vita fingrar drabbas också patienten av domningar, fumlighet och försvagad kompressionsstyrka i händerna. Under attacken lindras symptomen genom att värma och skaka händerna.

Till sjukdomar som orsakas av vibration kan också höra skador i det perifera nervsystemet. Symptomen är då kontinuerliga domningar, fumlighet och försvagad kompressionskraft i fingrarna och de övre extremiteterna. Diagnosen bekräftas om det på samma gång utöver vita fingrar också kan konstateras polyneuropati som koncentrerar sig till de övre extremiteterna. Polyneuropati kan också förekomma utan tendens för vita fingrar. Till sjukdomar som orsakas av vibration kan också höra karpaltunnelsyndrom i synnerhet om till arbetet hör handrörelser som belastar handleden och avviker från handledens normallinje.

Om det konstateras tecken som tyder på en sjukdom som orsakas av vibration sänds arbetstagaren till Arbetshälsoinstitutet eller en annan lämplig enhet för specialiserad sjukvård för undersökningar av misstänkt arbetsrelaterad sjukdom.

Vita fingrar kan påvisas genom ett test för exponering för kyla. Genom testet kan symptomen provoceras fram. Den vanligaste metoden är fingerpletysmografi, genom vilken en sänkning av det systoliska blodtrycket orsakad av nedkylning mäts och jämförs med värdet hos ett annat finger. Provets känslighet och exakthet är bl.a. beroende av den teknik som används i laboratoriet och av temperaturen (svårare att ställa diagnos på sommaren). Vissa symptom och sjukdomar som orsakas av vibration kan således bli odiagnostiserade. Om symptomen är obestridliga bör testet upprepas.

Vid differentialdiagnostiken bör framför allt den primära (medfödda) formen av Raynauds sjukdom, som förekommer hos ca 4–10 procent av den friska (som inte exponerats för vibration) befolkningen, beaktas. Dessutom bör övriga orsaker till den sekundära formen av Raynauds syndrom beaktas, t.ex. olika bindvävssjukdomar, blod- och blodkärlssjukdomar, tillstånd efter trauman och köldskador och läkemedel som drar samman blodkärl.

Prognos

Symptomen blir ofta lindrigare eller försvinner helt om vibrationsexponeringen, eller övriga förvärrande faktorer, avtar. Ett syndrom som pågått länge försvinner sällan trots att exponeringen elimineras utan tendensen att få vita fingrar och/eller känselrubbningar, fumlighet och smärttendens kan alltså bli bestående.

Prevention

Det viktigaste är att minska vibrationsexponeringen. En förordning gällande vibration som baserar sig på EU:s direktiv om vibration (44/2002/EU) trädde i kraft den 6 juli 2005. Av förordningen framgår att den lägre åtgärdsgränsen för handvibration är 2,5/m2 och gränsvärdet 5 m/s2. Arbetsgivaren åläggs att göra upp ett program för bekämpning av vibration om den lägre åtgärdsgränsen överskrids.

De arbetstagare som exponeras för vibration bör undersökas inom företagshälsovården med regelbundna hälsogranskningar. Undersökningarna görs i början av arbetsförhållandet och med jämna mellanrum beroende på exponeringens art (se anvisningar om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för hälsan i boken “Terveystarkastukset erityistä sairastumisen vaaraa aiheuttavassa työssä”).

Kroppsvibration

De som kör jordbyggnads-, byggnads-, lantbruks- och militärfordon eller som arbetar med maskiner för borrning av brunnar kan exponeras för kroppsvibration. För att utreda exponeringen krävs vanligen mätningar. Det har också satts gränsvärden för kroppsvibration: insatsvärdet för daglig exponering är 0,5 m/s2 och gränsvärdet 1,15 m/s2. Om insatsvärdet överskrids är det befogat att utföra hälsoundersökningar. Regelbunden exponering för slag eller lågfrekvent vibration under graviditeten, t.ex. vid körning av terrängfordon och extrema rörelser kan leda till större risk att få missfall. Långvarig helkroppsvibration kan öka risken för att foster föds för tidigt eller är underviktiga. Det finns inte entydiga uppgifter om nivån för skadlig kroppsvibration men det är inte tillåtet att exponeras för vibration som överskrider de arbetshygieniska gränsvärdena under graviditeten.