Arbetshälsoinstitutet är expert-, forsknings- och utvecklingsinstans inom området för arbetsvälbefinnande.
Andelen forskning inom vår verksamhet i personår är cirka 30 procent.

Vår strategiska forskning fokuserar på 

  • Arbetsförmåga och yrkeskarriarer
  • Förnyelse av företagshälsovård
  • Små företag
  • Digitalisering

Utdrag ur våra forskningsresultat 2018

FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS KVALITET KAN FÖRBÄTTRAS

ven om förutsättningarna för högkvalitativ företagshälsovård är nöjaktiga eller ännu bättre i de flesta av företagshälsovårdsenheterna, finns det fortfarande stora skillnader i kvaliteten. Bland de enheter som deltog i Arbetshälsoinstitutets kvalitetsenkät våren 2018 var det bara en enda som uppnådde utmärkt kvalitet. Det finns alltjämt stora skillnader mellan tjänsteproducenterna inom företagshälsovården, t.ex. vad gäller tidsanvändningen på företagshälsovårdssamarbete och arbetsplatsutredningar.

– Trots att det nya kvalitetssystemet som bygger på god företagshälsovårdspraxis infördes redan 2014, finns det fortfarande behov av att förbättra företagshälsovårdens verksamhet och samarbetet med arbetsplatserna. Det är också viktigt att arbeta för att minska skillnaderna i kvalitet mellan olika företagshälsovårdsenheter. Bland annat behövs det fler specialistläkare i företagshälsovård och fler sakkunniga inom det sociala området med behörighet i företagshälsovård, säger överläkare Timo Leino vid Arbetshälsoinstitutet.

– Också företagshälsovårdens informationssystem behöver utvecklas. Planeringen, uppföljningen och utvärderingen av företagens företagshälsovårdsverksamhet bör förbättras och tidsanvändningen bör följas. Företagen är intresserade av att utveckla kvaliteten, och företagshälsovårdsenheterna är villiga att satsa på bättre kvalitet, vilket givetvis är en utmärkt sak, understryker Leino.

Läs mera

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN FÖR PERSONER I YRKESAKTIV ÅLDER ÄR EN VÄSENTLIG DEL AV DEN NYA SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN

I framtiden är företagshälsovården en del av social- och hälsovårdsservicen. Hälso- och sjukvårdshelheten för personer i yrkesaktiv ålder byggs upp i samarbete mellan samtliga vårdaktörer.

Det är inte enbart barn, unga och äldre som berörs av vårdreformen, utan även omkring 3,4 miljoner finländare i yrkesaktiv ålder. Av dessa var det 2016 ungefär 1 833 000 arbetstagare (87% av alla löntagare) som omfattades av företagshälsovården. Företagshälsovårdstjänster producerades av cirka 350 företagshälsovårdsenheter. Genom vårdreformen blir det landskapen som ansvarar för att personer i yrkesaktiv ålder har obehindrad tillgång till social- och hälsovård. Inom denna helhet har företagshälsovården en särskild roll och sakkunskap när det gäller att bedöma, upprätthålla och återställa arbetsförmågan.

– Nya former av samarbete behövs framför allt i frågor som gäller arbetsförmågan och tidig upptäckt av yrkessjukdomar och arbetsrelaterade sjukdomar. Företagshälsovårdens sakkunskap är till nytta även vid planeringen av obehindrad och vårdansvarsmässigt ändamålsenlig sjukvård och hälsofrämjande för personer i yrkesaktiv ålder. Både företagshälsovården och den övriga vården bör ha gemensam tillgång till information som stödjer de ovan nämnda helheterna, understryker utvecklingschef Hanna Hakulinen vid Arbetshälsoinstitutet.

Läs mera

SJUKHUS- OCH HÄLSOVÅRDSPERSONALEN UPPLEVER OSÄKERHET

Sjukhus- och hälsovårdspersonalen upplever osäkerhet. Av personalen på sjukhus och andra hälso- och sjukvårdsinrättningar upplever 39 procent att deras arbetsmängd ska överskrida gränsen för det uthärdliga i framtiden. År 2015 var motsvarande andel 29 procent. Förändringen märks både bland läkare och annan vårdpersonal. Detta framgår av Arbetshälsoinstitutets uppföljningsundersökning, som hösten 2017 omfattade 9000 anställda.

– Kommunsektorn är utsatt för många olika krav på förändring. Undersökningen visade att allt fler anställda upplever att arbetsförändringarna kommer oväntat, utan att de har möjlighet att påverka dem säger forskarprofessor Mika Kivimäki vid Arbetshälsoinstitutet.

År 2017 upplevde 45 procent sin situation på detta sätt. Det är en ökning på 6 procentenheter jämfört med motsvarande tal för 2015. Förändringen rapporterades från flera olika yrkesgrupper, inklusive sjukhusbiträden och städare.

– Det är uppenbart att vårdreformen med tillhörande byte av arbetsgivare kan få känslan av osäkerhet att öka. Svaren kan emellertid också ha påverkats av andra förändringar i arbetet, förändringar som är oberoende av vårdreformen, säger Kivimäki.

Också sömnproblemen hos de anställda har ökat. Av arbetstagare under 50 uppgav en fjärdedel att de hade problem med sömnen. År 2012 var motsvarande andel en femtedel. Bland anställda över 50 år var förändringen mindre – sömnproblem rapporterades nu av 30 procent, mot 27 procent fem år tidigare.

– Forskningen visar att arbetsrelaterade belastningsfaktorer ökar förekomsten av sömnproblem. Utifrån svaren på denna undersökning kan man dock inte dra några slutsatser om att de skulle finnas ett direkt orsakssamband, konstaterar specialforskare Paula Salo vid Arbetshälsoinstitutet.

Läs mera

 

 

FÄRRE SJUKSKRIVNINGAR PÅ ÖVER 3 DAGAR I KOMMUNERNA

Sjukfrånvaron inom kommunsektorn visar totalt sett ingen minskning. Kommunalanställdas genomsnittliga arbetsfrånvaro på grund av egen sjukdom uppgick i fjol till 16,7 dagar, enligt den senaste Kommun10-undersökningen. Antalet kortvariga sjukskrivningar (1–3 dagar) har ökat, medan antalet längre sjukskrivningar (på över 3 dagar) har minskat. En fjärdedel (23 %) av de kommunanställda hade inte en enda frånvarodag på grund av egen sjukdom.

År 2017 var den genomsnittliga sjukfrånvaron 16,7 dagar per kommunalanställd. Totalt sett har sjukfrånvaron inom kommunsektorn förblivit oförändrad, men antalet korta sjukskrivningar har ökat och antalet längre sjukskrivningar har minskat. Under 2013 var kommunalanställda frånvarande från arbetet i genomsnitt 1,9 gånger på grund av kortvarig sjukfrånvaro (1–3 dagar). Under 2017 hade antalet ökat till i genomsnitt 2,1 gånger per anställd. Samtidigt har det skett en långsam minskning av antalet längre sjukskrivningar (sådana som varar mer än 3 dagar). I fjol var antalet längre sjukskrivningar per anställd i genomsnitt 0,8.

– Sjukfrånvarons karaktär har förändrats genom att antalet korta sjukskrivningar har ökat, medan antalet långa sjukskrivningar har minskat något. Minskningen av sjukskrivningar på över tre dagar kan ses i alla åldersgrupper, berättar Tuula Oksanen, ledande expert vid Arbetshälsoinstitutet.

– Forskningen visar att långvariga sjukskrivningar är en faktor som förebådar nedsatt hälsa och arbetsförmåga i framtiden. Det har därför stor betydelse att antalet långvariga sjukskrivningar har minskat, understryker Tuula Oksanen.

Läs mera

SJUKFRÅNVARON ÄR FORTSÄTTNINGSVIS HÖGRE INOM DEN OFFENTLIGA SEKTORN ÄN INOM PRIVATSEKTORN

Antalet långa sjukskrivningar har minskat under 2010-talet ända fram till i fjol, visar statistik från Folkpensionsanstalten. Antalet sjukskrivningar är större inom den offentliga sektorn än inom privatsektorn och denna skillnad verkar inte ha minskat i någon större utsträckning under de senaste åren. Den enda bransch där skillnaden har minskat är vårdbranschen. Detta framgår av en undersökning som genomförts av Arbetshälsoinstitutet, Folkpensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen.

– Vi ville utreda hur förändringar på arbetsmarknaden påverkar sjukfrånvaron inom den offentliga sektorn och privatsektorn. Särskilt den offentliga sektorn och vårdsektorn har under de senaste åren varit utsatta för stora förändringstryck, berättar specialforskare Taina Leinonen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Det är viktigt att vi förstår de underliggande funktionsmekanismerna, så att beslutsfattarna har möjlighet att inrikta de befintliga resurserna på ett förnuftigt sätt som främjar arbetsförmågan och förlänger yrkeskarriärerna.

Undersökningen fokuserade på tre sjukdomsgrupper som ofta orsakar arbetsoförmåga: sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och hjärt-kärlsjukdomar.

Undersökningen visade att sjukfrånvaron i alla tre sjukdomsgrupperna var högre inom den offentliga sektorn än inom privatsektorn.

Att sjukfrånvaro är vanligare inom den offentliga sektorn kan t.ex. bero på arbetets art eller på faktorer i arbetsmiljön. Det kan också bero på att personer med högre sjukfrånvarorisk i högre grad söker sig till den offentliga sektorn.

Läs mera

 

BRA RUTINER FRÄMJAR ARBETSFÖRMÅGAN I BRAND- OCH RÄDDNINGSBRANSCHEN

Det finns ett tryck att förlänga yrkeskarriärerna för anställda inom brand- och räddningsbranschen. Arbetshälsoinstitutet har publicerat exempel på goda rutiner som främjar uthålligheten i arbetet och arbetsförmågan, t.ex. om samarbetet mellan företagshälsovården och räddningsverket.

– Inom brand- och räddningsbranschen finns det goda förutsättningar att främja de anställdas arbetshälsa, säger projektets ledare Sirpa Lusa, äldre forskare vid Arbetshälsoinstitutet.

– Främjandet av arbetsförmågan bygger på vars och ens egen inställning och vilja att tillägna sig nya kunskaper och färdigheter. Faktorer som främjar en förändring är arbetsgivarens uppmuntran och företagshälsovårdens stöd.

Projektet Håll kroppen och knoppen i trim har intervjuat olika aktörer inom brand- och räddningsbranschen och samlat in exempel på goda arbetsrutiner från olika delar i landet. De här rutinerna är sådana som har visat sig fungera bra i praktiken. Genom att lära av varandra främjar man samarbete och minskar risken för fel.

– Inom branschen har man insett vikten av samarbete, i stället för att varje brand- och räddningsverk utvecklar sina egna handlingsmodeller från början till slut, understryker Lusa.

Läs mera

KOMPETENS I ARBETET ÄR OCKSÅ ANNAT ÄN YRKESINRIKTAD KOMPETENS

Invandrare har ofta svårt att avancera till ett arbete som motsvarar deras utbildning och förmåga, och därför förblir kompetens outnyttjad på arbetsplatserna. Å andra sidan kan många invandrares kompetens avvika från vad som behövs på arbetsplatserna. Vems kompetens förblir outnyttjad och hur kan man förbättra situationen?

Invandrare har ofta svårt att avancera till ett arbete som motsvarar deras utbildning och förmåga, och därför förblir kompetens outnyttjad på arbetsplatserna. Å andra sidan kan många invandrares kompetens avvika från vad som behövs på arbetsplatserna. Vems kompetens förblir outnyttjad och hur kan man förbättra situationen?

Projektet om kompetens och förenlighet med arbetet på flerkulturella arbetsplatser som Arbetshälsoinstitutet genomförde visade att det bland invandrarna tydligt finns mycket fler överkvalificerade arbetstagare än bland den övriga befolkningen. I Finland arbetar uppskattningsvis 140 000 personer med invandrarbakgrund i åldern 20–64-år. En av fyra (26 %) bedömde sig vara överkvalificerad för den nuvarande arbetsuppgiften (subjektiv överkvalificering).

– Motsvarande andel hos arbetande personer med finländsk bakgrund är 12 %. Av de arbetande med utländsk bakgrund är rentav var tredje statistiskt sett överkvalificerad. Det betyder alltså att de arbetar i yrken för icke-specialiserade. Motsvarande andel bland personer med finländsk bakgrund låg under en femtedel, säger överaktuarie Liisa Larja på Statistikcentralen.

Läs mera

LAGÄNDRING LEDDE TILL FÖRBÄTTRINGAR I ARBETSDELTAGANDE OCH ÅTERGÅNG I ARBETE

Återgången till arbetet efter sjukskrivningar på mer än 30 dagar har ökat med 4 procent och arbetsdeltagandet med 5 procent efter införandet av den så kallade 30-dagarsregeln 2012. Enligt denna regel bör arbetsgivaren göra en anmälan till företagshälsovården när en arbetstagare har varit sjukskriven i 30 dagar. Förändringarna i fråga om återgång i arbete var tydligare för kvinnor än för män. Arbetsdeltagandet förbättrades mest bland arbetstagare inom den offentliga sektorn och i regioner med låg arbetslöshetsgrad.

Utredningen av effekterna av lagändringen genomfördes av Arbetshälsoinstitutet, Folkpensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen.

– Sjukfrånvarotalen har minskat under hela 2010-talet. Vår undersökning visade att förkortningen av sjukfrånvarotiden vid sjukskrivningar på över 30 dagar var större efter lagändringen än under de föregående åren, säger docent Svetlana Solovieva vid Arbetshälsoinstitutet.

Det har varit ifrågasatt om 30-dagarsregeln överhuvudtaget haft någon effekt, eftersom arbetsgivarens anmälningsskyldighet endast gäller långvarig sjukfrånvaro. Hur väl denna skyldighet uppfylls och vilka åtgärder anmälan leder till varierar sannolikt från arbetsplats till arbetsplats.

– Detta kan vara en delförklaring till den relativt begränsade omfattningen av de förändringar som observerats, konstaterar docent Jaana Halonen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Sett på befolkningsnivå är resultatet emellertid positiva, tillägger hon.

Det ökade arbetsdeltagandet gällde framför allt sådana fall där en arbetstagare som varit sjukskriven på heltid övergick till att lyfta deltidsbaserade socialförmåner, t.ex. partiell sjukdagpenning.

– Detta är i linje med våra tidigare resultat, enligt vilka användning av partiell sjukdagpenning främjar återgången till arbetet och gör det lättare för arbetstagaren att hålla sig kvar i arbetslivet, berättar undersökningens ledare, forskarprofessor Eira Viikari-Juntura.

Läs mera

OSÄKERHET STRESSAR KOMMUNERNAS ANSTÄLLDA – BRA LEDARSKAP FRÄMJAR AKTIV ANPASSNING TILL FÖRÄNDRINGAR

En ny studie från Arbetshälsoinstitutet visar att förekomsten av arbetsutmattning bland kommunalt anställda har ökat, och att deras arbets- och arbetsplatsengagemang har minskat. Den longitudinella studien omfattade 34 kommuner och 2 453 kommunanställda, och visar situationen i slutet av år 2017 jämfört med våren 2016. Den visar också att tjänande ledarskap, bra personalpolicy och samhörighetskänsla främjar en aktiv anpassning till osäkerhet och förändringar. Kommunernas personal har upplevt många förändringar under de senaste åren och den utdragna beredningen av landskaps- och vårdreformen har medfört osäkerhet i arbetet av många olika slag. Det av Kommunförbundet samordnade forskningsprogrammet ARTTU2 undersöker verkningarna av de förändringar som kommunerna utsätts för.

Flera indikatorer pekar på att kommunpersonalens arbetsvälbefinnande har försämrats under uppföljningsperioden 2016–2017. Men i de kommuner där man hade satsat på arbetsplatsens sociala resurser, t.ex. ledarskapet, mådde personalen bättre också vid uppföljningen, konstaterar studiens ena författare, specialforskare Piia Seppälä vid Arbetshälsoinstitutet.

– Alla arbetsplatser behöver anställda och ledare som anpassar sig aktivt till osäkerhet och som också i förändringssituationer bevarar sin samarbetsförmåga, kreativitet, flexibilitet och reaktionsförmåga. Aktiv anpassning och arbets- och arbetsplatsengagemang främjas framför allt av tjänande ledarskap, men också av en självbemyndigande personalpolicy, rättvist bemötande och samhörighetskänsla, säger forskningsprojektets ledare och studiens andra författare, forskarprofessor Jari Hakanen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Forskningen visar att det som är värt att satsa på i förändringssituationer är omformning av arbetet, människocentrerat ledarskap och mätning av arbetsresurserna. På så sätt kommer man också underfund med hur man kan leda förändringen. Trots att uppsägningsavsikterna har ökat, upplever kommunanställda fortfarande ett starkare arbets- och yrkesengagemang än anställda i andra branscher, säger Terttu Pakarinen, utvecklingschef vid KT Kommunarbetsgivarna.

Läs mera

BRA ARBETSTIDSPLANERING MINSKAR NACKDELARNA MED SKIFTARBETE

Var fjärde arbetstagare i Finland har oregelbunden arbetstid eller skiftarbete. Skiftarbetsrelaterad trötthet och sömnstörningar kan minskas med hjälp av god arbetstidsplanering, visar undersökningar som utförts vid Arbetshälsoinstitutet. I undersökningarna följdes hur olika typer av arbetsskift påverkade 13 000 sjukhusanställdas sömn, trötthet och möjligheter att förena arbetet med det övriga livet. Undersökningsperioden gällde åren 2008–2015.

– I våra undersökningar kunde vi för första gången med hjälp av ett omfattande material göra en längre uppföljning av hur minskning eller ökning av antalet korta skiftintervall eller antalet nattskift påverkade sjukhusanställdas trötthet och välbefinnande. Minskning av antalet nattskift och korta skiftintervall förbättrade de anställdas vakenhetsgrad, berättar projektets ansvarige ledare, forskarprofessor Mikko Härmä vid Arbetshälsoinstitutet.

– Vi samkörde undersökningsmaterialet för den så kallade sjukhuskohorten med uppgifterna i arbetsskiftsprogrammet Titania®, som används på sjukhus.

Läs mera

VAKENHETSTRÄNING RÄCKER INTE – YRKESFÖRARE BEHÖVER OCKSÅ GOD ARBETSSKIFTSPLANERING

Arbetshälsoinstitutet har i samarbete med Jyväskylä universitet undersökt om träning i vakenhetshantering minskar yrkesförares trötthet i arbetet. Huvudresultatet var att träningen inte hjälper förarna att höja sin vakenhetsgrad, utan därtill behövs också god arbetsskiftsplanering. Beta-versionen av webbtjänsten VIRE, som har använts på prov, hjälper transportföretag att känna igen fall av dold trötthet och bedöma arbetsskift med avseende på hur tröttande de är.

– Slutsatsen av denna undersökning är att träningen kan användas för att öka kännedomen om vakenhet, men för att höja vakenhetsgraden, bör man även utveckla arbetsskiftsplaneringen, berättar projektets ansvarige forskare Mikael Sallinen vid Arbetshälsoinstitutet och Jyväskylä universitet.

– Av denna anledning har vi i samarbete med Trafi, Stockholms universitet och det svenska företaget Portin Productions utvecklat webbtjänsten VIRE, med vars hjälp både transportföretag och andra arbetsplatser kan bedöma arbetsskift med avseende på hur tröttande de är.

Läs mera

SKIFTARBETARE HAR NYTTA AV LÄKEMEDELSFRI BEHANDLING AV SÖMNLÖSHET

Sömnstörningar är vanliga hos skiftarbetare, och i cirka 40 procent av fallen handlar det om betydande symtom. Den vanligaste sömnstörningen är sömnlöshet. Långvarig sömnlöshet medför risk för fysisk och psykisk sjukdom och nedsatt arbetsförmåga. I ett samarbetsprojekt mellan Arbetshälsoinstitutet och enheter inom företagshälsovården undersöktes effekten av psykologiska behandlingsmetoder på sömnlöshet hos skiftarbetare. Efter behandlingen minskade svårighetsgraden hos skiftarbetarnas sömnlöshetssymtom och vakenheten förbättrades.

– Långvarig sömnlöshet kan bero på både individuella faktorer och miljörelaterade faktorer. Arbetsskift som infaller under normal sovtid påverkar sömn och vakenhet i negativ riktning, men sömnen påverkas även av individuella faktorer såsom livsstil, sovvanor och nedvarvningsmetoder, berättar specialpsykolog Heli Järnefelt vid Arbetshälsoinstitutet.

Läs mera

VARFÖR ÖKAR DEN PSYKISKA SÅRBARHETEN I ARBETET? – UTREDNING KLARLADE ORSAKERNA TILL DET ÖKADE PSYKISKA ILLABEFINNANDET

Psykisk belastning och psykisk uthållighet är centrala teman i dagens arbetsliv. Psykisk sårbarhet tar sig uttryck i arbetsstress, utmattning och depression. Strukturomvandlingen av arbetslivet innebär att det i allt fler arbetsuppgifter ställs krav på både socialt och känslomässigt engagemang. I många människonära yrken ser man en ökad risk för användning av antidepressiva läkemedel.

─ Förekomsten av depression och utmattning eller andra emotionella problem bland personer i yrkesaktiv ålder går inte att förklara med någon enstaka faktor i yrkeslivet eller det övriga livet. Problemen återspeglar flera olika utvecklingstrender som påverkar befolkningen i stort, liksom arbetslivets struktur och situationen i hälsovården, konstaterar docent Ari Väänänen.

─ Att uttrycken för psykisk sårbarhet har ökat behöver inte vara ett tecken på ökad sjuklighet inom den yrkesaktiva befolkningen. Det är mera en följd av att frågor som gäller psyket har fått en ny roll och en annan betydelse än tidigare.

Läs mera

MENTALA HÄLSOPROBLEM ÖKAR RISKEN FÖR ARBETSOFÖRMÅGA I SAMBAND MED SLAGANFALL OCH HJÄRTSJUKDOMAR

I ett forskningsprojekt som samordnades av Arbetshälsoinstitutet observerades att till exempel personer som lider av mental ohälsa har en ökad risk för långvarig arbetsoförmåga efter en hjärtsjukdom eller ett slaganfall. Metoder för att förlänga arbetskarriären kan sökas i förändrade levnadssätt och förändrade arbetsförhållanden även då det inte längre är möjligt att förhindra sjukdomar.

I ett forskningsprojekt som samordnades av Arbetshälsoinstitutet observerades att till exempel personer som lider av mental ohälsa har en ökad risk för långvarig arbetsoförmåga efter en hjärtsjukdom eller ett slaganfall. Metoder för att förlänga arbetskarriären kan sökas i förändrade levnadssätt och förändrade arbetsförhållanden även då det inte längre är möjligt att förhindra sjukdomar.

Globalt sett går över 10 % av de funktionsdugliga levnadsåren förlorade på grund av hjärt- och blodkärlssjukdomar.

– Eftersom behandlingen av sjukdomar har förbättrats och den därmed förbundna dödligheten har minskat, berör sjukdomarna allt oftare också arbetslivet, säger specialforskare Jenni Ervasti från Arbetshälsoinstitutet.

– Trots att hjärtsjukdomar är vanligare än störningar i hjärngenomblödningen (slaganfall) hos personer i arbetsför ålder är följderna av ett slaganfall allvarligare med tanke på arbetsförmågan och avlägsnar vanligtvis patienten helt från arbetsmarknaden.

Läs mera

ANPASSNING AV ARBETET FRÄMJAR UTHÅLLIGHETEN I ARBETET VID PSYKISK OHÄLSA

Psykiska störningar är ett vanligt problem bland personer i yrkesaktiv ålder. Ungefär en fjärdedel av de sjukdagar som ersätts av Folkpensionsanstalten är orsakade av psykiska störningar, och omkring hälften av alla sjukpensionärer lyfter tidsbegränsad eller permanent sjukpension på grund av psykisk ohälsa. Genom att anpassa arbetet kan man stötta medarbetare som lider av överbelastning och underlätta återgången till arbetet efter en sjukskrivning. Arbetshälsoinstitutet och Social- och hälsovårdsministeriet har gett ut en handbok med exempel på olika sätt att anpassa arbetet.

–Arbetsgivaren och arbetstagaren kan t.ex. komma överens om förkortad arbetstid, tidsbegränsad förändring av arbetsuppgifterna eller förflyttning till en lugnare arbetsmiljö, säger specialexpert Pauliina Mattila-Holappa vid Arbetshälsoinstitutet.

–Också arbetskamraternas stöd är viktigt. Vid anpassningen av arbetet kan man utnyttja möjligheten till arbete i par.

Läs mera

FÖR MYCKET ARBETSSTRESS OCH LÅNGA ARBETSDAGAR ÖKAR RISKEN FÖR DEPRESSION

Omkring en fjärdedel av de sjukdagar som ersatts av Folkpensionsanstalten beror på depression eller annan psykisk ohälsa. Långa arbetsdagar och för mycket arbetsstress ökar risken att insjukna i depression, visar en undersökning av Arbetshälsoinstitutet. Upplevd arbetsstress ökade risken för depression med 30–80 procent. Personer som arbetade mer än 55 timmar i veckan hade 11 procent högre risk för depression än personer med normallång arbetsvecka (35–40 veckor).

– Uppgifterna framgår av ett antal omfattande metaanalyser, som experter från Arbetshälsoinstitutet varit med om att genomföra. Detta är första gången som internationell forskningskunskap om viktiga riskfaktorer för psykisk ohälsa har sammanställts i metaanalyser. Analyserna omfattar både publicerade internationella undersökningar och stora opublicerade material.

– Arbetstagarens upplevelse av obalans mellan arbetskraven och påverkansmöjligheterna framstår i analyserna som en viktig orsak till psykisk ohälsa, säger forskarprofessor Marianna Virtanen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Detta innebär stora utmaningar, framför allt för chefsarbetet. En arbetsuppgift som är lagom krävande för en, kan för en annan vara övermäktig i förhållande till de egna resurserna.

Också långa arbetsveckor på över 55 timmar ökar risken för depression.

– Det är intressant att långa arbetsdagar orsakade depression, framför allt i Asien och Europa. I Nordamerika och Australien sågs inte något sådant samband, säger Virtanen.

Läs mera

 

FÖRDELARNA MED GEMENSAMMA ARBETSUTRYMMEN FÖRVERKLIGAS ENDAST GENOM ARBETSTAGARNAS AKTIVITET

Allt fler företag, läroanstalter och statliga aktörer går in för aktivitetsbaserade kontor, där flera organisationer delar på utrymmet. Gemensamma utrymmen förväntas erbjuda möjlighet till samhörighet, nätverkande och kostnadsfördelar. Men dessa fördelar uppnås inte automatiskt med hjälp av gemensamma arbetsutrymmen.

Det krävs aktiva åtgärder av chefer och arbetstagare för att samarbetet ska fungera, arbetet ska vara framgångsrikt och personalen må bra på jobbet. Bakgrundsljud upplevs ofta som störande för koncentrationen. Arbetshälsoinstitutet har undersökt en arbetsutrymmesgemenskap omfattande sex olika organisationer, som verkar i Tampella-fastigheten i Tammerfors.

I den vackra Tampellafastigheten, en gammal fabriksbyggnad, finns sedan två år tillbaka en ny typ av arbetsutrymmesgemenskap. Gemenskapen omfattar sex organisationer, som arbetar med att utveckla Birkalandsregionen: Pirkanmaan Liitto, Business Tampere, Visit Tampere, Pirkanmaan Jätehuolto, Finlands Östersjöinstitut och Tammerfors stadsregions samkommun. Genom sammangången eftersträvas synergifördelar, som t.ex. tätare samarbete och kunskapsdelning över organisationsgränserna.

– Tampella-gemenskapen står modell för en ny typ av arbetsutrymmesgemenskap, ett sätt att fungera som snabbt vinner terräng inom arbetslivet, berättar projektets ledare, äldre forskare Pia Houni vid Arbetshälsoinstitutet.

– Vi ville med hjälp av SILTA-projektet få en inblick i hur arbetet löper i denna typ av arbetsutrymmen. Är gemensamt arbetsutrymme en nyskapande kraft eller leder det till att man kör fast i gamla hjulspår? Intressant var också ledarskapet och hur det anpassar sig till de nya förhållandena.

Gemensamma utrymmen skapar inte automatiskt samhörighet

I Tampella-gemenskapen arbetar man mest i öppna kontorslandskap, där de olika organisationernas utrymmen har avgränsats med hjälp av skärmar. Dessutom finns där ett separat mötescenter (Pellava) och ett gemensamt pausutrymme (Sydäntila).

Resultaten av SILTA-projektet visar att gemensamt kontor inte automatiskt skapar samhörighet eller en gemensam arbets- och ledarskapskultur. När projektet inleddes var det inte många som kände personalen i de andra organisationerna. Bland organisationsledarna efterlystes ett närmare strategiskt samarbete.

Tillfredsställelse med arbetsutrymmena har samband med välbefinnandet

Av dem som besvarade projektets enkätundersökning var mer än hälften helt nöjda med sina arbetsutrymmen. Tillfredsställelse med arbetsutrymmena hade samband med att man upplevde arbetsklimatet som gott och möjligheterna till återhämtning som goda, och att man var nöjd med sig själv och bedömde att man hade tillräckligt god hälsa för att orka arbeta fram till ålderspensioneringen.

Minst nöjd var man med arbetsutrymmenas akustik, bl.a. bullernivån och möjligheterna till akustisk avskildhet. De som var nöjda med akustiken upplevde sig oftare som energiska än de som var missnöjda. Faktorer som påverkar trivseln upplevs olika av olika människor. Därför är det viktigt med gemensamma spelregler.

– Det lönar sig att utveckla arbetsutrymmena och arbetsrutinerna tillsammans, så att alla får vara med och påverka, understryker Houni.

Läs mera

GOD LOKALPLANERING STÖDER GENOMFÖRANDET AV VÅRDREFORMEN

Stora delar av byggnadsbeståndet för sjukhus och hälsovårdscentraler är föråldrat och utrymmena är inte längre ändamålsenliga för vare sig kunder eller arbetsprocesser. Vårdreformen erbjuder ett utmärkt tillfälle att åtgärda situationen. Vid ledningen av förändringen lönar det sig att samtidigt utveckla både funktionerna och lokalplaneringen. Det är viktigt att beakta patienternas behov och personalens synpunkter.

Arbetshälsoinstitutet har undersökt utvecklingen av lokalplaneringen och arbetsprocesserna på sjukhus med hjälp av Lean-modellen. Undersökningsresultaten kan tillämpas också på andra branscher.

Arbetshälsoinstitutet undersökte hur universitetssjukhusen i Kuopio och Åbo går tillväga för att utveckla arbetsprocesserna och lokalerna samtidigt. I bägge sjukhusen är man inriktad på att minska kostnaderna, förbättra kundbetjäningen och arbetsprocesserna samt öka känslan av samhörighet och trivsel i arbetet. Utvecklingsarbetet baserar sig på Lean-modellen, och effekterna av arbetet har utvärderats av experter från Arbetshälsoinstitutet.

– Lokalplaneringen är viktig, eftersom man inte kan förnya undersöknings- och vårdprocesserna, om arbetslokalerna är olämpliga. Lokalerna måste planeras så att de inte bara främjar användarnas välbefinnande, utan också förbättrar produktiviteten, påpekar äldre forskare Virpi Ruohomäki vid Arbetshälsoinstitutet.

– Sjukhusen i Kuopio och Åbo är pionjärer på att använda Lean-modellen i lokalplaneringen. I utvecklingen av arbetsprocesserna har Lean-modellen använts också tidigare.

Läs mera

LEDARSKAPSBRISTER PÅ GEMENSAMMA ARBETSPLATSER KAN LEDA TILL OLYCKOR OCH DÖDSFALL

Bristande interaktion är en av orsakerna till farosituationer, olycksfall och till och med dödsolyckor på gemensamma arbetsplatser. Detta framgår av Arbetshälsoinstitutets och Åbo universitets gemensamma undersökning, där man har analyserat domstolshandlingar om arbetarskyddsbrott som lett till utdömande av samfundsbot.

Med gemensam arbetsplats avses en arbetsplats där flera arbetsgivare verkar tillsammans samtidigt, t.ex. en byggarbetsplats. I Arbetarskyddslagen beskrivs ansvarsområdena på gemensamma arbetsplatser.

Det grundläggande problemet är enligt undersökningen att man inte till fullo har förstått verksamhetslogiken på gemensamma arbetsplatser.

– Man har av tradition vant sig vid en hierarkisk verksamhets- och ledarskapsmodell som fungerar uppifrån ner. Men på gemensamma arbetsplatser gäller inte den gamla modellen. Tillämpningen av en ny verksamhetslogik kan göra det nödvändigt att överskrida de traditionella verksamhetsgränserna och tillämpa nya ledarskapsmetoder, säger äldre forskare Minna Janhonen vid Arbetshälsoinstitutet.

– På gemensamma arbetsplatser måste man lägga större vikt vid kommunikation och arbetsintroduktion och vid att klarlägga olika aktörers ansvarsområden och skyldigheter.

BRA ARBETARSKYDD KRÄVER ENGAGEMANG HOS BÅDE LEDNINGEN OCH PERSONALEN

Bra arbetarskydd bygger på engagemang hos ledningen, gott samarbete, klara målsättningar, långsiktigt och planmässigt arbete och en aktiv arbetarskyddspersonal. Detta framgår av Arbetarskyddscentralens och Arbetshälsoinstitutets Arbetarskyddspanel, en enkätundersökning som riktar sig till arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktige.

Förutsättningen för ett fungerande arbetarskydd är enligt Arbetarskyddspanelen att arbetarskyddsverksamheten är organiserad och målinriktad och att företagets ledning engagerar sig för saken.

– Framförhållning och planmässighet har blivit en viktig del av arbetsplatsernas arbetarskyddsverksamhet. Säkerhetsobservationer och hantering av säkerhetsavvikelser har fått en viktig plats inom arbetarskyddet vid sidan av traditionella reaktiva mätetal, konstaterar ombudsman Kerttuli Harjanne vid Arbetarskyddscentralen.

På flertalet arbetsplatser följs arbetarskyddets verkningsfullhet. Svarspersonerna upplevde att arbetarskyddskulturen på deras arbetsplatser ligger på god grundnivå och bedömde att verkningsfullheten för närvarande motsvarar vitsordet 7,6 på skalan 4–10.

Uppföljningen baserar sig i större utsträckning på kvalitativa mätetal än på uppgifter om arbetarskyddets kostnader. Mer än två tredjedelar av svarspersonerna uppgav att man använder antalet olycksfall som mått på arbetarskyddets verkningsfullhet. Endast hälften av svarspersonerna uppgav att man som mätetal använder uppgifter om kostnader orsakade av olycksfall. Till de minst använda mätetalen hörde uppgifter om användningen av personresurser för arbetarskyddsarbete.

Det vanligaste ekonomiska mätetalet var kostnaderna för företagshälsovården. Företagshälsovården har också en viktig roll som informationskälla för utveckling av arbetarskyddsarbetet.

Av panelen framgick att man på många arbetsplatser följer upp riskbedömningsresultat och diskuterar arbetarskyddsläget med personalen, även om man inte har några mätetal för dessa aktiviteter.

Läs mera

VAD KAN GÖRAS FÖR ATT MINSKA DEN KOGNITIVA BELASTNINGEN INOM VÅRDARBETET?

Läkarnas och vårdpersonalens arbete har i allt högre grad fått karaktären av hjärnarbete, en utveckling som medför allt större kognitiva krav. Arbetsuppgifterna och arbetsrutinerna samt arbetsredskapen och arbetsmiljön bör planeras och dimensioneras så att kraven i arbetet överensstämmer med den mänskliga informationshanteringsförmågans möjligheter och begränsningar. Arbetshälsoinstitutet inleder en landsomfattande kampanj för informera om olika metoder för utveckling av hjärnarbetet inom vården – Aivotyö toimivaksi hoitotyössä.

Läkare och vårdpersonal utför en allt större del av sitt arbete under tiden före eller efter mötet med patienten. Vårdyrkets psykiska belastningsfaktorer – ansvar, känslobelastning, risk för hot och våld, samt obekväma arbetstider – har utökats med nya stressfaktorer av kognitiv typ. Uppmärksamheten måste hålls riktad på flera saker samtidigt, belastningen på minnet är stor, och koncentrationen och återkallningsförmågan försvåras av avbrott och oväsen.

– Den här typen av arbetskrav är påfrestande. Andra faktorer som också upplevs som påfrestande är bristfälliga och motstridiga instruktioner och arbetsrutiner, berättar ledande forskare Virpi Kalakoski vid Arbetshälsoinstitutet.

Forskningen visar att förhållanden som belastar hjärnan gör att arbetet löper sämre och ökar risken för misstag och utmattning. Det är fråga om vårdarbetets produktivitet, patientsäkerheten och kundnöjdheten.

– Det behövs konkreta åtgärder för att arbetet ska löpa bra. Det är också viktigt att ledningen ger saken sitt stöd och vidtar åtgärder för att undanröja sådana faktorer som förhindrar att arbetet löper, så att man kan minska belastningen i arbetet, påpekar Kalakoski.

Läs mera

KRAVET PÅ ATT LÄRA SIG NYTT ANSTRÄNGER I DET DIGITALA ARBETET

Arbetarskyddspersonalen uppskattar att mängden data, kunskapsunderskott och kravet på att lära sig nytt är utmaningar som digitaliseringen orsakat på arbetsplatserna. Även en allt otydligare gräns mellan arbete och fritid, arbetets psykiska belastning och ensamarbete ansågs vara de främsta hälsoriskerna i anknytning till digitaliseringen.

Detta framgår av en Arbetarskyddspanel som Arbetarskyddscentralen och Arbetarskyddsinstitutet låtit utföra och som är riktad till arbetarskyddscheferna och arbetarskyddsfullmäktigeledamöterna.

Av svarsgivarna uppskattade hela 90procent att användningen av digitala verktyg har betydligt eller i någon mån ökat mängden information och nytt som ska läras in på den egna arbetsplatsen.

I de öppna svaren betonades nya kunskapsunderskott och krav på att lära sig nytt som en central hälsorisk.

– Att lära sig nya system upplevs på många arbetsplatser som betungande och arbetstagarna har svårigheter att behärska olika applikationer och tekniska apparater, konstaterar direktör Päivi Husman på Arbetshälsoinstitutet.

– En utmaning är även till exempel strömmen av e-post. E-posten är fortfarande vardag i kommunikationen på arbetsplatserna. Vad som emellertid är intressant är att endast var tionde anställd använde vittgående sociala medier och direktmeddelanden för arbetsgemenskapens kommunikationen på arbetsplatsen.

Läs mera