3.10.2018

Pressmeddelande 34/2018 

Vid sjukhus utförs ofta periodarbete, som även omfattar nattarbete. Vid periodarbete innebär hälsofrämjande arbetstidsplanering att man begränsar antalet nattskift i följd och antalet korta skiftintervall (t.ex. från kvällsskift direkt till morgonskift). Bra arbetstidsplanering medger bästa möjliga återhämtning efter ett arbetsskift.

Longitudinell studie visade fördelarna med god arbetsskiftsplanering

– I våra undersökningar kunde vi för första gången med hjälp av ett omfattande material göra en längre uppföljning av hur minskning eller ökning av antalet korta skiftintervall eller antalet nattskift påverkade sjukhusanställdas trötthet och välbefinnande. Minskning av antalet nattskift och korta skiftintervall förbättrade de anställdas vakenhetsgrad, berättar projektets ansvarige ledare, forskarprofessor Mikko Härmä vid Arbetshälsoinstitutet.

– Vi samkörde undersökningsmaterialet för den så kallade sjukhuskohorten med uppgifterna i arbetsskiftsprogrammet Titania®, som används på sjukhus.

Minskningen av antalet nattskift var speciellt fördelaktigt för äldre arbetstagare. Minskning av antalet korta skiftintervall eller övergång till enbart dagsarbetstid gav en klar minskning av trötthetsrelaterade problem hos åldrande arbetstagare. Samma effekt sågs också hos yngre, men tydligare hos äldre.

– Till de faktorer i skiftarbetet som skapar problem i vardagen hör korta skiftintervall, långa arbetsveckor och mycket kvälls-, natt- och veckoslutsarbete. Uppföljningen visade att den relativa andelen av dessa faktorer hade samband med likartade förändringar i möjligheterna att förena arbetet med det övriga livet, säger projektforskare Kati Karhula vid Arbetshälsoinstitutet.

– Med hjälp av samma skiftarbetsfaktorer som minskar tröttheten, kan man också främja möjligheterna att förena arbetet med det övriga livet.

Nattarbete är tungt, men lämpar sig för somliga

I studien undersöktes också välbefinnandet hos personer som utför ständigt nattarbete.

– Ständigt nattarbete var en större orsak till dagtrötthet och insomningssvårigheter än treskiftsarbete, berättar Karhula.

– De som ständigt arbetade natt var dock nöjdare med sitt arbete än andra skiftarbetare. Det hade att göra med arbetets självständighet. Ständigt nattarbete utförs vanligen på frivillig grund.

Arbetshälsoinstitutets rekommendationer och råd om hälsofrämjande arbetstidsplanering

– Undersökningsresultaten visar att det lönar sig att se över skiftarbetsergonomin i samband med arbetstidsplaneringen, understryker Härmä.

Inom arbetsskiftplaneringen i social- och hälsovårdssektorn används Arbetshälsoinstitutets rekommendationer för god arbetstidsplanering som en del av skiftplaneringsprogrammet Titania®. Den som upprättar arbetsskiftslistan får en trafikljusvarning, om arbetstiderna ser ut att bli alltför påfrestande.

– Olika branscher behöver olika typer av skiftarbetssystem. Det går att planera arbetsskiften så att man minskar trötthetsproblemen och tryggar produktiviteten och arbetsvälbefinnandet.

Undersökningsresultaten baserar sig på enkätuppgifter från över 13 000 personer i kommunundersökningens sjukhuskohort under åren 2008, 2012, 2014 och 2015. Enkätuppgifterna samkördes med Titaniaprogrammets uppgifter om arbetstiden under de tre sista månaderna före respektive enkät. De nya forskningsresultaten har publicerats i tidskrifterna Chronobiology International, Journal of Sleep Research, Occupational and Environmental Medicine och Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. De baserar sig på det av Arbetarskyddsfonden finansierade projektet Effekterna av arbetstidsförändringar och utvecklingsinterventioner på säkerheten och välbefinnandet i arbetet och de anställdas yrkeskarriärer, och utgör en del av Arbetshälsoinstitutets uppföljningsstudie om kommunsektorn.

Mer information:
Forskarprofessor Mikko Härmä, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 5442750, mikko.harma@ttl.fi
Forskare Kati Karhula, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 8242267, kati.karhula@ttl.fi

Artiklar:
Karhula K, Puttonen S, Ropponen A, Koskinen A, Ojajärvi A, Kivimäki M, Härmä M.Objective working hour characteristics and work-life conflict among hospital employees in the Finnish public sector study. Chronobiol Int. 2017;34(7):876-885. doi: 10.1080/07420528.2017.1329206. Epub 2017 Jun 7. PMID: 28590149.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28590149

Karhula, K, Koskinen A, Ojajärvi A, Ropponen A, Puttonen S, Kivimäki M, Härmä M. Are changes in objective working hour characteristics associated with changes in work-life conflict among hospital employees working shifts? A 7-year follow-up. Occup Environ Med. 2018 Janu 24. oemed-2017-104785. doi: 10.1136/oemed-2017-104785 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29367350

Härmä M, Karhula K, Puttonen S, Ropponen A, Koskinen A, Ojajärvi A and Kivimäki M. Shift work with and without night work as a risk factor for fatigue and changes in 24-hour sleep length: A cohort study with linkage to records on daily working hours. Journal of Sleep Research 2018 [online first]. DOI: 10.1111/jsr.12658  http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jsr.12658/epdf

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29383788

Härmä M, Karhula K, Ropponen A, Puttonen S, Koskinen A, Ojajärvi A, Hakola T, Pentti J, Oksanen T, Vahtera J, Kivimäki M.  Association of changes in work shifts and shift intensity with change in fatigue and disturbed sleep: a within-subject study. Scand J Work Environ & Health 2018 Jul 1;44(4):394-402. doi: 10.5271/sjweh.3730.
http://www.sjweh.fi/show_abstract.php?abstract_id=3730

Karhula K, Hakola, T, Koskinen A, Ojajärvi, A, Kivimäki, M and Härmä, M. Permanent night workers´ sleep and psychosocial factors in hospital work. A comparison to day and shift work. Chronobiol Int. 2018 Jun;35(6):785-794. doi: 10.1080/07420528.2018.1466792.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29764221