8.2.2021

Arbetshälsoinstitutet informerar

Uppgifterna framgår av resultaten i Arbetshälsoinstitutets uppföljningsundersökning Miten Suomi voi? (Hur mår Finland?). 757 sysselsatta finländare besvarade alla tre enkäter. Uppföljningsundersökningens tidigare resultat visade att arbetshälsan i regel ökade under coronavåren. Nu vet man att arbetshälsan sjönk när coronan drog ut på tiden.

Speciellt unga arbetstagares arbetsengagemang har sjunkit

Finländarnas arbetsengagemang har sjunkit till samma nivå som före coronan. Samtidigt har symptomen för arbetsutmattning ökat något och likgiltigheten på arbetet har varit högre jämfört med tiden före coronan.

 Fastän finländarnas arbetshälsa huvudsakligen har försämrats sedan förra sommaren, har förändringarna varit måttliga, och arbetsengagemang upplevs ännu klart mer än likgiltighet. Medan man under coronavåren även såg positiv utveckling i välbefinnandet, så har utvecklingen som skett fram till slutet av år 2020 varit negativ, säger forskningsprofessor Jari Hakanen på Arbetshälsoinstitutet. 

 Den oroväckande utvecklingen gäller unga arbetstagare under 36 år, som upplever mindre arbetsengagemang än före coronan. Samtidigt har ungas arbetsutmattning ökat sedan sommaren. 

– Unga rapporterar om mindre arbetsengagemang och större arbetsutmattning än andra åldersgrupper. Det ser också ut som att tidsperioden mellan sommaren och slutet av året 2020 har drabbat ungas arbetshälsa, konstaterar specialforskare Janne Kaltiainen.

Arbetshälsan har försämrats både hos distans- och närarbetande

Under hösten sjönk arbetsengagemanget både hos distans- och närarbetande. Den tydliga ökningen av likgiltighet i arbetet som syntes under våren hos distansarbetare, observerades däremot inte längre i samma utsträckning hösten 2020. 

– Under coronatiden har fokus ofta legat på dem som övergått till distansarbete, men det är även viktigt att observera att symptomen på arbetsutmattning ökade hos närarbetare under hösten, berättar Kaltiainen.

– I vårens diskussioner fick barnfamiljernas situation i distansarbete mycket uppmärksamhet. Nu berättar vår undersökning att välbefinnandet hos distansarbetare som bor ensamma var på lägre nivå än hos barnfamiljerna redan före coronatiden, och skillnaderna har bara ökat. Det är en stor utmaning att ta hand om dem, vars mänskliga kontakter har minskat avsevärt under det senaste året, fortsätter Hakanen. 

 – Särskilt under undantagsförhållanden behövs betjänande och människonära ledarskap som litar på människan, kontakt med låg tröskel mellan kolleger och ledningen, positiv respons för det egna och andras arbete som upprätthåller arbetets meningsfullhet samt betoning av arbetets gemensamma betydelse, tillräckligt med pauser under arbetsdagen och gott om medkänsla när saker och ting inte fungerar såsom tidigare, konstaterar forskarna.

Uppföljningsundersökningen Miten Suomi voi? utreder förändringar i välbefinnandet hos personer i arbetsför ålder som orsakats av coronan. Taloustutkimus genomförde på uppdrag av Arbetshälsoinstitutet en första enkät i årsskiftet 2019–2020 som en del av ett annat forskningsprojekt (Kimmoisat työntekijät muuttuvassa työelämässä), en första uppföljningsenkät i maj–juni 2020 och en andra uppföljningsenkät i november–december 2020. Resultaten som presenterats här utgår från erfarenheterna hos de 757 finländare som besvarat alla tre enkäter.

Undersökningens resultat publiceras på projektets webbsidor https://www.ttl.fi/tutkimushanke/miten-suomi-voi/ 

#koronavirus #mitenSuomivoi #työhyvinvointi #työkykyinenSuomi 

 

Mer information: 

forskningsprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 562 5433, jari.hakanen[at]ttl.fi 

specialforskare Janne Kaltiainen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2668, janne.kaltiainen[at]ttl.fi 

direktör Salla Toppinen-Tanner, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 2517, salla.toppinen-tanner[at]ttl.fi 

Läs även: 

Arbetslivets överlevnadshistorier från coronavåren – dela din erfarenhet 

Pressmeddelande 12.8.2020: Finländarnas välmående på jobbet blev ställvis bättre under coronavåren