11.4.2018

Pressmeddelande 15/2018

– Uppgifterna framgår av ett antal omfattande metaanalyser, som experter från Arbetshälsoinstitutet varit med om att genomföra. Detta är första gången som internationell forskningskunskap om viktiga riskfaktorer för psykisk ohälsa har sammanställts i metaanalyser. Analyserna omfattar både publicerade internationella undersökningar och stora opublicerade material.

– Arbetstagarens upplevelse av obalans mellan arbetskraven och påverkansmöjligheterna framstår i analyserna som en viktig orsak till psykisk ohälsa, säger forskarprofessor Marianna Virtanen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Detta innebär stora utmaningar, framför allt för chefsarbetet. En arbetsuppgift som är lagom krävande för en, kan för en annan vara övermäktig i förhållande till de egna resurserna.

Också långa arbetsveckor på över 55 timmar ökar risken för depression.

– Det är intressant att långa arbetsdagar orsakade depression, framför allt i Asien och Europa. I Nordamerika och Australien sågs inte något sådant samband, säger Virtanen.

Att återgå till arbetet efter en depression går bra för dem som är unga

I metaanalyserna undersöktes också hur långvarigt deprimerade klarade att återgå till arbetet och vilka faktorer som främjar och försvårar återgången.

Sannolikheten för att återvända till arbetet var mindre för äldre arbetstagare och för dem som led av svår depression. Även för dem som led av flera olika psykiska och fysiska sjukdomar var återgången till arbetet svår.

I en finländsk kommunstudie hade en femtedel av alla personer i åldern 50 år eller äldre som varit sjukskrivna för depression inte återgått till arbetet inom ett år efter sjukledighetens slut.

Av yngre anställda som varit sjukskrivna för depression eller ångest kunde däremot över 90 procent återgå till arbetet. Sannolikheten att återvända till arbetet var genomsnittligt högre även för sådana anställda som hade en samvetsgrann läggning.

– Utifrån resultaten av dessa metaanalyser vet vi nu vilka individuella faktorer som t.ex. ålder och sjukdomar, som påverkar återgången till arbetet. Men arbetsmiljön och arbetsförhållandena kräver ytterligare undersökningar, sammanfattar Virtanen.

– Arbete inbegriper ett flertal faktorer som sannolikt kan användas för att minska risken för depression och underlätta återgången i arbetet. Man kan t.ex. anpassa arbetet till arbetstagarens behov eller förkorta arbetstiden.

Nästan hälften (42 %) av dem som är sjukpensionerade lyfter pension på viss tid eller fortlöpande på grund av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa gick om sjukdomar in rörelseorganen som största orsaksgrupp för arbetsoförmåga år 2000 och situationen har varit oförändrad sedan dess. Bland unga – under 35 år gamla – sjukpensionärer, var orsaken till arbetsförmågan i fyra fall av fem någon form av psykisk ohälsa eller beteendestörning. Källor: Pensionsskyddscentralen och www.findikaattori.fi

Mer information: forskarprofessor Marianna Virtanen, Arbetshälsoinstitutet och Uppsala universitet, tfn 358 43 824 1151, marianna.virtanen[at]ttl.fi