Arbetsplatsutredning, det vill säga gårdsbesöket

Besöket på gården är grunden för företagshälsovården inom lantbruksbranschen. Besöken görs vanligen av en företagshälsovårdare och en lantbruksexpert. Även en företagsläkare, arbetsfysioterapeut och/eller psykolog kan delta. Under besöken diskuterar man utvecklingen av arbetet och arbetsförhållandena. Vid behov ger man också anvisningar och råd om hur lantbruksföretagaren kan påverka hälsan och säkerheten i arbetet.

Under besöket kan man bedöma bland annat följande (exempel):

  • fysikaliska exponeringar (buller, vibrationer, belysning, temperatur)
  • biologiska exponeringar (mögel, virus, bakterier, fästingar)
  • kemiska exponeringar (foder-, strö- och djurdamm, gaser och kemikalier)
  • olycksrisker (ordning, passager, maskiner, utrustning och djur)
  • el- och brandsäkerheten
  • barns säkerhet
  • ergonomi (arbetsställningar, lyft, repetitivt arbete, hjälpmedel)
  • fysisk belastning (stöd- och rörelseorganen, andnings- och cirkulationsorganen)
  • arbetets psykiska och social belastning (mängden arbete, stress, ansvar, ensamarbete)
  • första hjälpen-beredskap (instruktioner, redskap och utbildning)
  • behov, val, användning, underhåll och förvaring av personlig skyddsutrustning.

Efter besöket ges sammanfattningar i muntlig och skriftlig form. Lantbruksföretagaren får en skriftlig rapport med en beskrivning av arbetsförhållandena, information om sådant som kan utvecklas samt förslag på hur hälsan och säkerheten kan främjas i arbetet. Lantbruksföretagaren kan använda rapporten för att utveckla gårdens kvalitetssystem.

Besöken görs i enlighet med kundens och/eller företagshälsovårdens behov, vanligen med 1–4 års mellanrum.

Samarbete kring utveckling under besöken på gården

Tanken med samarbetet kring utveckling under besöken på gården är att på förhand tillfrågade företagarkolleger deltar i besöket tillsammans med företagshälsovården och den lantbruksföretagare på vars gård besöken görs för att ge stöd i bedömningen och utvecklingen av arbetsförhållandena.

Intervjuer om arbetsförhållanden

Mellan besöken på gården följer företagshälsovården med lantbruksföretagarens arbetsförhållanden genom intervjuer som görs av en yrkesperson eller sakkunnig inom företagshälsovården, vanligen i samband med hälsoundersökningar. Under intervjuerna går man igenom de frågor som uppmärksammats under besöket samt förändringar i arbetsförhållandena, arbetsmetoderna och arbetet. Under intervjun diskuterar man även tidigare åtgärder för att utveckla arbetsförhållandena, effektivera användningen av personlig skyddsutrustning och förbättra första hjälpen-beredskapen. Vid behov ger företagshälsovården lantbruksföretagaren anvisningar och rekommendationer, och man kan också komma överens om ett nytt besök.

Hälsoundersökningar

Företagshälsovården kallar lantbruksföretagaren till hälsoundersökningar enligt överenskomna intervaller, vanligen med 1–2 års mellanrum, med hänsyn till hälsoriskerna i arbetet samt lantbruksföretagarens hälsotillstånd och ålder. Under hälsoundersökningen diskuterar man frågor kring lantbruksföretagarens hälsotillstånd och arbetsförmåga.

Under hälsoundersökningen utvärderas:

  • den allmänna arbets- och funktionsförmågan
  • livsstilen
  • den psykiska välbefinnandet
  • den fysiska funktionsförmågan
  • behovet av verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan eller rehabilitering.

Efter hälsoundersökningen kan företagshälsovårdaren hänvisa lantbruksföretagaren till en läkare, om lantbruksföretagaren har:

  • symtom som väcker misstanke om en arbetsrelaterad sjukdom eller sjukdomar eller symtom som påverkar arbetsförmågan
  • en särskild fara för insjuknande i arbetet
  • kontroll av situationen och medicineringen gällande en tidigare diagnostiserad arbetsrelaterad sjukdom eller yrkessjukdom
  • behov av en rehabiliteringsutredning.

Inom lantbruksarbete orsakas risk för sjukdom i synnerhet av (exempel):

  • biologiska exponeringar (mögel, bakterier, virus, fästingar)
  • smittosamma sjukdomar (sorkfeber, harpest, mjölkarknutor)
  • kemiska exponeringar (djurepitel, foder- och strödamm, gaser, växtskydds- och konserveringsmedel, rengörings- och desinficeringsmedel)
  • fysikaliska exponeringar (buller, vibrationer, kyla, UV-strålning från solen)
  • brister i ergonomin
  • olycksfallsrisker
  • psykiska och sociala belastningsfaktorer.

En bedömning av arbetsförmågan är en viktig del av hälsoundersökningen för varje lantbruksföretagare. Företagshälsovårdspersonalen bedömer om de sjukdomar och symtom som noterats under hälsoundersökningen påverkar lantbruksföretagarens möjligheter att klara av sitt arbete. Företagshälsovårdaren och företagsläkaren bedömer behovet av verksamhet för att upprätthålla arbetsförmågan eller rehabilitering.

Vid behov hänvisas lantbruksföretagaren till en specialistläkare eller en annan expert inom företagshälsovården för en utredning av arbetsförmågan, behovet av rehabilitering samt behandlings- och rehabiliteringsmöjligheterna. Företagshälsovårdaren och företagsläkaren bedömer också om det behövs noggrannare utredningar av arbetsförhållandena (exempelvis arbetshygieniska mätningar, ergonomiska utredningar eller en bedömning av en lantbruksexpert). Grundliga utredningar vid misstanke om yrkessjukdom och hänvisning till vidare utredningar är uppgifter som hör till lantbruksbranschens företagshälsovård.

Lantbruksföretagaren får en personlig hälsoplan som ett sammandrag av hälsoundersökningen.

Arbetshälsoinriktad sjukvård

Det är möjligt att ingå ett avtal om sjukvård i samband med avtalet om förebyggande företagshälsovård. Sjukvården är öppenvård på allmänläkarnivå. Den omfattar behandling av företagsläkare eller företagshälsovårdare samt nödvändiga laboratorie- och röntgenundersökningar.

Behandlingen av sjukdomar sköts i första hand av samma företagshälsovårdare och företagsläkare som gör hälsoundersökningarna och arbetsplatsutredningarna. På så sätt kan uppgifter om arbetsförmåga och sjukdomar vara till största möjliga nytta även i planeringen av den förebyggande företagshälsovården och verksamheten för att upprätthålla arbetsförmågan samt komplettera den information man får genom hälsoundersökningar och arbetsplatsutredningar.

Företagshälsovårdare och företagsläkare som känner till kundens arbetsförhållanden kan bedöma arbetets andel av orsaken till sjukdomen och anpassa längden på en eventuell sjukledighet enligt arbetets krav. Rehabiliterande åtgärder kan också inledas utan dröjsmål. Företagshälsovården stödjer kundens arbets- och funktionsförmåga genom att påverka såväl personen själv som arbetet och arbetsmiljön. Arbetsrelaterade åtgärder kan vara exempelvis handledning och rådgivning på mottagningen gällande hälsan och säkerheten i arbetet samt initiativ till besök på gården. Man ger kunden information om faktorer som påverkar hälsan som förekommer i arbetet och förhindrar att arbetsrelaterade sjukdomar förvärras eller återkommer.

Om företagsläkaren ber en specialistläkare om en bedömning av kundens arbetsförmåga eller behandlings- och rehabiliteringsmöjligheter, hör specialistläkarens och andra företagshälsovårdsexperters konsultationer samt de undersökningar som de ordinerar till företagshälsovården. De krav och möjligheter som kundens arbete medför beaktas inom företagshälsovården när man väljer behandling eller överväger en återgång till arbetet efter exempelvis en operation eller en lång sjukledighet.

Hänvisning till rehabilitering

Vid behov hänvisar företagshälsovården lantbruksföretagaren till rehabilitering. Målet med rehabiliteringen är att främja lantbruksföretagarens funktionsförmåga, förmåga att klara sig själv, välbefinnande och sysselsättning.

Den primära formen av rehabilitering för lantbruksföretagare i arbetslivet är yrkesmässig rehabilitering, vars mål är att upprätthålla eller återställa arbetsförmågan. En form av rehabilitering kan vara näringsstöd för anskaffning av maskiner eller hjälpmedel som underlättar arbetet. Även utbildning inom ett nytt yrke eller näringsstöd för byte av produktionsinriktning eller grundande av ett nytt företag kan vara ett alternativ.

LFöPL- och OFLA-rehabilitering samt näringsstöd: mer information finns i Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts (LPA) webbtjänst.

Företagshälsovården, FPA och LPA kan ge mer information om rehabilitering.

Utredningar av yrkessjukdomar

I företagshälsovårdens tjänster ingår utredning av symtom som tyder på yrkessjukdomar som kan orsakas av lantbruksarbete samt hänvisning till vidare utredningar vid behov.

De vanligaste yrkessjukdomarna diagnostiseras och behandlas i öppenvård. I komplicerade fall eller misstankar om yrkessjukdomar som kräver specialutredningar hänvisar företagsläkaren lantbruksföretagaren till en specialpoliklinik, en arbetsmedicinsk poliklinik eller Arbetshälsoinstitutet för vidare utredning.

Den lagstadgade olycksfallsförsäkringen för lantbruksföretagare gäller vid sidan av den lagstadgade försäkringen enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL). Olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen ersätter eventuella olyckor som inträffar i lantbruksarbetet och yrkessjukdomar som orsakats av arbetet. Förutom yrkessjukdomar räknar man inom företagshälsovården med arbetsrelaterade sjukdomar och sjukdomar som anknyter till arbetet När det gäller arbetsrelaterade sjukdomar har arbetsrelaterade faktorer bidragit till sjukdomen, men är inte den huvudsakliga orsaken. Som sjukdomar med anknytning till arbetet räknas alla sjukdomar som påverkas av arbetet när det gäller insjuknandet samt sjukdomens förlopp och prognos. Försäkringen ersätter dock endast undersöknings- och behandlingskostnader som orsakas av yrkessjukdomar och misstanke om sådana.

Samarbetsgruppen för lantbruksbranschens företagshälsovård

Samarbetsgruppen för lantbruksbranschens företagshälsovård stödjer företagshälsovårdsverksamheten. I samarbetsgruppen ingår förutom lantbruksföretagare och personal inom företagshälsovården för lantbrukare även exempelvis representanter för företagshälsovårdsenhetens ledning, en LPA-ombudsman, representanter för ProAgria och avbytarservice samt vid behov en representant för FPA.

Samarbetsgruppen sammankallas av företagshälsovården, eller så kan gruppen själv komma överens om ett sammanträde. Vilka som innehar uppgifterna som ordförande och sekreterare kan variera. Samarbetsgruppen stödjer företagshälsovården i marknadsföringen och utvecklingen av tjänsterna samt informationen om dem. Tyngdpunkten i samarbetsgruppens arbete ligger på att tillsammans med kunder och samarbetspartner ta fram idéer för framtida verksamhet och samarbete.