26.11.2018

– Företagshälsovårdens informationssystem och rapportering bör utvecklas så att uppgifterna om resurser, kompetens, verksamhet och företagshälsovårdssamarbete är tillgängliga i enhetlig och strukturerad form, säger överläkare Timo Leino vid Arbetshälsoinstitutet.

Rapporten Företagshälsovårdens kvalitetsenkät och nivåklassificering, som publicerades av Arbetshälsoinstitutet hösten 2018, visar att ungefär en tredjedel av de företagshälsovårdsenheter som mottagit frågeformuläret hade problem med att få fram de uppgifter som enkäten gällde. Som orsak uppgavs oftast att uppgifterna inte var tillgängliga och att man inte hade tillräckligt med tid för att samla in dem separat. Vid en del av enheterna berodde problemen på att enkätens svarsperiod (år 2017) sammanföll med en pågående företagsomstrukturering.

Relativt tillförlitlig tillgång till kvantitativa uppgifter

När det gäller kvantitativa uppgifter, särskilt faktureringsbaserade uppgifter, är informationen relativt tillförlitlig. Brister förekommer t.ex. i kvalitetsuppföljningen av fortbildningskurserna för personalen.

–  En del av företagshälsovårdsenheterna hade inte något fortbildningsregister, medan andra inte höll sitt register uppdaterat. En del av svaren om personalens fortbildning baserade sig därför på uppskattningar, förklarar Leino.

Många av enheterna hade också svårt att åstadkomma ett sammandrag över kundarbetsplatsernas ersättningar från Folkpensionsanstalten. Eftersom informationen inte fanns tillgänglig på ett enhetligt och tillförlitligt sätt, hade företagshälsovårdsenheterna inte möjlighet att specificera hur stor andel av yrkespersonalens och de sakkunnigas arbetstid som användes för förebyggande arbete respektive sjukvård.

Bristande enhetlighet i mätningen av kundnöjdhet

– Företagshälsovårdsenheterna borde satsa betydligt mer på att mäta kundnöjdheten, understryker specialexpert Susanna Syynimaa vid Arbetshälsoinstitutet.

Mätningen av kundnöjdheten görs för närvarande med varierande metoder och i många enheter är informationsinsamlingen inte organiserad på ett systematiskt sätt.  Kartläggningen av kundnöjdheten kan t.ex. vara begränsad till att gälla bara en liten del av kundkretsen.

– Här finns ett klart behov av att utveckla företagshälsovårdens processer i riktning mot större enhetlighet och tillförlitlighet. Andelen företagshälsovårdsenheter som hade mätt personkundnöjdheten var ungefär hälften, vilket var mer än den andel som hade mätt företagskundnöjdheten, berättar Syynimaa.

I de enheter där insamlingen av uppgifter om kundnöjdheten genomfördes med hjälp av en systematisk process noterade man att andelen mycket nöjda kunder var större bland personkunderna än bland företagskunderna.

– Detta återspeglar företagshälsovårdens individinriktning. Det finns anledning att utöka och förbättra den arbetsplatsinriktade verksamheten och samarbetet med arbetsplatserna, sammanfattar Syynimaa.