22.12.2020

Arbetshälsoinstitutet informerar

Cirka hälften (49,5 %) av löntagarna som använder digitala verktyg klarar sig bra i det allt mer digitaliserade arbetslivet. Enligt den färska rapporten Digitaaliset kuilut ja digivälineiden erilaiset käyttäjät Suomen työelämässä betonas 25–44-åringarnas andel i denna grupp av ”kunniga användare”.

”De kunniga användarna” förhåller sig positiva till digitalisering. För dem är det typiskt att digitaliseringen har ökat effektiviteten och informationsgången i arbetet, hos en stor del även möjligheterna till kreativitet i arbetet. De upplever att de får tillräckligt med stöd i användningen av datasystem och applikationer. För dem har digitaliseringen inte påverkat arbetets belastningsgrad eller har till och med minskat den.

– Det är en god nyhet att hälften av löntagarna inte upplever utmaningar med att utnyttja digitaliseringen i sitt arbete. Ändå upplever tre av tio de utmaningar som brister i digital kompetens för med sig, och för andra med goda kunskaper är det digitala arbetet färgat av avbrott och belastande, konstaterar specialforskare Seppo Tuomivaara.

I undersökningen analyserades materialet från Statistikcentralens undersökning om arbetsförhållanden 2018, vilket är statistiskt representativt och innehåller intervjusvar av 4 110 löntagare.

Hälften av löntagarna upplever utmaningar med användningssätten

Den andra hälften av löntagarna som använder digitala verktyg upplever utmaningar med användningssätten. För tre av tio betyder det att de inte har förmåga, motivation eller möjlighet att använda digitala applikationer, verktyg och tjänster på ett skickligt och mångsidigt sätt i sitt arbete. Drygt 16 procent är däremot skickliga användare av digitala verktyg, men de belastas av det hektiska digitala arbetet. Dessutom är sju procent av löntagarna i en användningsklyfta, dvs. de använder inte alls digitala verktyg i sitt arbete.

Forskarna kunde klart urskilja tre grupper bland löntagarna som var i en användningsklyfta: de intensiva användarna, de bekymrade användarna och de rutinerade användarna. Äldre löntagare behöver i genomsnitt mer digitalt stöd än yngre.

– Digitaliseringen hotar att förstärka de ojämlikheter som redan råder i arbetslivet. Nu krävs en samhällsdebatt om vad man kan göra på arbetsplatserna för att minska på den digitala klyftan, säger forskningsprofessor Tuomo Alasoini.

De bekymrade användarna är missnöjda och belastas av det digitala arbetet

”De bekymrade användarna” är mest missnöjda med de arbetssätt som digitaliseringen möjliggör. I denna grupp har arbetets belastningsgrad ökat mest av digitaliseringen. Bland de bekymrade användarna framhävs andelen som är över 45 år.

Utmaningarna består av svag digital kompetens och inlärningssvårigheter beträffande användningen av digitala verktyg. I bakgrunden kan man hitta dåligt förändringsledarskap, bristfällig introduktion, dåligt fungerande datasystem och arbetsprocesser som inte är så kompatibla med dessa.

När man ser till mogna löntagares förmåga och vilja att fortsätta sin arbetskarriär en längre tid är situationen förödande om den fortgår.

De intensiva användarna behöver stöd av coachande ledarskap för att orka 

”De intensiva användarna” förhåller sig positiva till konsekvenserna av digitaliseringen, de har en god kompetens och upplever sitt arbete som skapande.

En utmaning på lång sikt är användningens intensitet. Ett belastande arbete och en stor inlärningspress kan tära på meningsfullheten och orken i arbetet.

Ett modernt kunskapsintensivt expertarbete behöver stöd av smidiga datasystem och coachande ledarskap, vilket många numera slimmade organisationer har dåliga förutsättningar att erbjuda.

De rutinerade användarnas digitala kompetens utvecklas inte tillräckligt för framtiden

Bland ”de rutinerade användarna” upplevs digitaliseringens inverkan på arbetet vara liten. Utmaningen ligger i arbetets rutinmässighet som knappast främjar en växande digital kompetens.

Denna grupp klarar av sina nuvarande uppgifter med sin nuvarande kompetens. På lång sikt får de inte nödvändigtvis nytta av den digitala förändringen och de riskerar att slås ut från arbetslivet.

 

Läs rapporten

Digitaaliset kuilut ja digivälineiden erilaiset käyttäjät Suomen työelämässä (julkari.fi)

Rapporten har färdigställts som en del av forskningsprojektet ”Digitalisaatio kaikkien kaveriksi” (”Digitaliseringen som allas vän”) som genomförs av Arbetshälsoinstitutet och finansieras av Arbetarskyddsfonden och fortsätter till slutet av 2021. I fortsättningen går man i projektet noggrannare in i orsakerna av de digitala klyftorna och metoderna för att förebygga dem.

Webbinarium på kommande

Den 26 januari ordnas ett webbinarium som behandlar digitala klyftor i arbetslivet som en del av utvecklingsprogrammet ARBETE2030. Mer information kommer på webbplatsen ttl.fi.

Mer information

Tuomo Alasoini, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 564 6140, tuomo.alasoini[a]ttl.fi

Seppo Tuomivaara, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 578 3832, seppo.tuomivaara[a]ttl.fi

Medietjänster

Päivi Lehtomurto, specialexpert inom mediekommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn +358 50 4156 309
paivi.lehtomurto[at]ttl.fi

Juha Hietanen, specialexpert inom mediekommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn +358 50 477 32 67
juha.hietanen[at]ttl.fi