11.8.2021

Arbetshälsoinstitutet uppmanar arbetsplatserna att upprätthålla säkerhetsrutinerna för att förhindra att coronaviruset sprids.

– Personalen på arbetsplatserna är för tillfället i olika ställning sinsemellan vad gäller antalet vaccinationer. Vi måste också agera ansvarsfullt gentemot de som ännu väntar på den andra vaccindosen. Nu behövs framför allt tålamod, säger generaldirektör Antti Koivula vid Arbetshälsoinstitutet.

– I allmänhet uppmuntrar vi arbetsplatserna att ta en time out i coronaexit-planerna. För att gå tillbaka till framtiden måste vi fortsätta utföra riskbedömningar. Jag anser att det lönar sig att ännu fortsätta med distansarbete inom många organisationer. Därtill måste man komma ihåg att iaktta överenskomna skyddsåtgärder, säger Antti Koivula.

Skyddsmetoder på arbetsplatserna

Höstens coronasituation är osäker på grund av deltavarianten. Arbetshälsoinstitutet är med och förbereder ett trepartsförslag för hur återgången till arbetsplatserna ska ske på hösten.

– Det är viktigt att utnyttja alla skyddsmetoder, eftersom ingen enskild metod löser situationen. Vi uppmuntrar finländarna att ta båda vaccindoserna, gå på coronatest samt iaktta rekommendationer om säkerhetsavstånd, ansiktsmask och hygien, säger Antti Koivula.

Hälsouppgifter i arbetsgemenskapen

Samhällsdebatten om coronapass har väckt frågor om arbetsgivaren eller kunderna har rätt att veta om en arbetstagare är vaccinerad.

– I min mening klassas vaccin som hälsouppgifter, som man inte behöver delge. Jag skulle uppmuntra finländarna att även i denna fråga hysa omtanke istället för att åstadkomma motsättningar. Inom ansvarsfulla arbetsgemenskaper vill man naturligtvis att andra ska ha det bra, så man kan skapa en frivillig dialog om vaccinationer och arbetsarrangemang, säger Antti Koivula.

Man befinner sig i en gråzon om arbetstagaren arbetar i en sådan ställning där det finns en risk att smitta andra.

– Ibland kan arbetsgivaren bli tvungen att i samband med riskbedömningen fundera om hen kan tilldela arbetsuppgifter till en arbetstagare som eventuellt är ovaccinerad och som då riskerar att insjukna eller smitta en stor mängd andra människor. Dessa är emellertid till en del även författningsenliga frågor, fortsätter Antti Koivula.

Ork och personalbrist inom social- och hälsovårdsbranschen

Oron över tillräcklig personal inom social- och hälsovårdsbranschen har förvärrats under sommaren, och det kommer att vara svårt att lösa upp vårdköerna.

– Det är viktigt att man speciellt inom social- och hälsovårdsbranschen tar i bruk metoder som visat sig fungera för att stöda arbetsmotivationen. På varje arbetsplats borde man fundera över hur man kan stärka resursfaktorer i arbetet, hitta sätt att återhämta sig och minska arbetets belastning. Hur mycket samhället visar uppskattning för social- och hälsovårdspersonal har också en stor betydelse, säger Päivi Husman, direktör för enheten Digitalisering

Problem med arbetsmotivationen märktes resan hösten 2020, när 22 500 yrkespersoner inom social- och hälsovårdsbranschen besvarade Arbetshälsoinstitutets Mitä kuuluu?-enkät. Coronan har mest belastat unga arbetstagare samt de yrkesgrupper, som kommer i kontakt med sjukdomen: sjuk-, när- och primärskötare samt laboratorie- och röntgenskötare.

Time out för att komma överens om spelregler

Under sommaren gjordes riktlinjer för hur distans- och närarbete kunde kombineras på många arbetsplatser. Höstens försämrade coronasituation kan vara en besvikelse för distansarbetande arbetsgemenskaper som sett fram emot att återvända till arbetsplatsen.

Nu lönar det sig att ta time out för att tillsammans komma överens om de dagliga arbetsmetoderna. Enheterna och teamen kan hålla en diskussion om hurudana spelregler man kan följa för att gå tillbaka till framtiden.

– Som stöd för diskussionen kan man inom teamen utarbeta till exempel riktlinjer för flexibelt arbete. Grunden är arbetsplatsens gemensamma ramverk, som kan kompletteras med det egna teamets spelregler för möten och distansarbete. Det är bra att linjera principer för flexibelt arbete på arbetsplats-, team- och individnivå, säger Sanna Kulmala, programdirektör för programmet ARBETE2030 vid Arbetshälsoinstitutet.

Ytterligare information

E-postadresserna är i formen: fornamn.efternamn@ttl.fi.

  • Antti Koivula, generaldirektör, 030 474 2340 (lägesbedömning, ledning)
  • Tommi Alanko, direktör, arbetssäkerhet, 040 719 2521 (arbetssäkerhet, riskbedömning)
  • Eva Helaskoski, överläkare och direktör, arbetshälsa, 046 8512432 (företagshälsovård, skydd, smittor)
  • Päivi Husman, direktör, digitalisering, 040 576 1314 (social- och hälsovårdspersonalens arbetsmotivation)
  • Sanna Kulmala, programdirektör för programmet ARBETE2030, 040 411 6379 (gemensam utveckling på arbetsplatserna, hybridarbete)

Se också