10.6.2019

Pressmeddelande 34/2019

Förändringarna i arbetslivet har medfört att arbetet inte längre utförs enbart på en enda fysisk arbetsplats. Också arbetsmetoderna och arbetsformerna förändras. Bland annat har det blivit vanligare med gemensamma arbetsplatser och med underleverantörer och inhyrd personal av olika slag. För företagshälsovården innebär detta utmaningar i fråga om att genomföra de fysiska arbetsplatsbesök som ingår i en grundläggande arbetsplatsutredning.

Genom projektet Arbetsplatsutredning på distans (etäTPS) utreddes om det går att ersätta fysiska besök på arbetsplatsen med besök på distans. Inom ramen för projektet kartlades också företagshälsovårdspersonalens och arbetarskyddsinspektörernas erfarenheter av arbetsplatsutredningar samt de sakkunnigas åsikter om de teknologiska möjligheterna att mäta faktorer som hänför sig till enskilda individer och miljöer.

– Resultaten visar att det i samband med arbetsplatsutredningar lönar sig att använda teknologiska lösningar som stöd för informationsinsamlingen. Men vi kan inte ge någon allmän rekommendation om när det är möjligt att göra grundläggande arbetsplatsutredningar enbart på distans, säger projektchef Sari Nissinen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Det går inte heller att säga vilken metod som ger bättre kvalitet – den fysiska metoden eller distansmetoden. Däremot visar projektet att företagshälsovården bör utveckla sina metoder för arbetsplatsutredning så att de bättre motsvarar kraven på god företagshälsovårdspraxis, säger Nissinen.

Arbetsplatsutredning på distans kan inte helt ersätta fysiska arbetsplatsbesök

Resultaten visar att arbetsplatsbesök på distans kan användas för att samla in information om arbetsrelaterade risk-, belastnings- och resursfaktorer för bedömning av faktorernas hälsoeffekter. Metoden fungerade bäst för utredning av psykosociala faktorer i arbetet. Men faktorernas hälsomässiga betydelse kunde inte bedömas tillräckligt utförligt enbart på basis av distansbesök.

– Vid samtliga distansbesök noterades brister i utredningen av hur ofta och hur länge ett påfrestande arbetsmoment utfördes. Denna omständighet utreddes emellertid i allmänhet inte vid de fysiska besök som genomfördes under projektet, konstaterar Nissinen.

Arbetsplatsutredning på distans lämpar sig för bedömning av belastningsfaktorer i mobilt arbete, distansarbete och kunskapsarbete eller för att komplettera en tidigare arbetsplatsutredning. Med hjälp av avancerad teknologi kan man t.ex. mäta hur arbetstagarna rör sig, var de befinner sig i arbetslokalen, arbetsställningar, vakenhetsgrad och avbrott i arbetet samt användningen av personlig skyddsutrustning. De teknologier som lämpade sig bäst för arbetsplatsbesök på distans var realtida videokontakt med arbetsplatsen och videoinspelningar av arbetets utförande.

Faktorer i arbetsmiljön som kan mätas med hjälp av avancerad teknologi är bl.a. temperaturväxling, belysningsnivå, luftkvalitet, damm och kemikalier samt arbetsställenas användningsgrad. Fysiska arbetsplatsbesök behövs vanligen när det är fråga om arbeten, där det förekommer kemiska och fysikaliska faktorer eller fysiska belastningsfaktorer.

Intervjumaterialet visar på vikten och nyttan av arbetsplatsutredningar och behovet av att göra utredningsrapporterna mer användbara.

– Arbetarskyddsinspektörerna påpekade i intervjuerna att företagshälsovårdens arbetsplatsutredningsrapporter har ojämn kvalitet och behöver förbättras, konstaterar Nissinen.