16.8.2021

Allt fler arbetstagare inom handelsbranschen har oregelbundna arbetstider till exempel sent på kvällen och natten. Hur ser arbetstiderna ut vad gäller arbetstagarnas belastning?

– Efter att butikernas öppethållningstider blev friare förekommer mycket kvällsarbete och en del nattskift inom branschen. Vad gäller belastningen är situationen mycket bättre än befarat, eftersom man har fäst uppmärksamhet vid arbetstidsarrangemangen i butikerna, säger forskningsprofessor Annina Ropponen vid Arbetshälsoinstitutet.

Ropponen ledde Arbetshälsoinstitutets forsknings- och utvecklingsprojekt som undersökte handelsbranschens arbetstider och deras samband med välbefinnandet. Materialet bestod av arbetstidsuppgifter från 8 000 arbetstagare i arbetsavtalsförhållande vid tre av S-gruppens regionala handelslag åren 2018–2020. Handelsbranschens arbetstidssystem undersöktes för första gången i denna utsträckning.

– Arbetstidsplaneringen har en betydande inverkan på arbetstagarnas välbefinnande och liv, och den är också central för att affärsverksamheten ska fungera smidigt. S-gruppen gick med i undersökningen på grund av vårt behov av att utveckla arbetsskiftsplaneringen. Till exempel har arbete på natten och sent på kvällen ökat när öppethållningstiderna har utökats efter kundbehovet, säger direktör Sanna-Mari Myllynen vid SOK Personalresurser.

Deltidsanställda arbetar fler kvällsskift än heltidsanställda

Kollektivavtalets bestämmelser om arbetstider förverkligades bra, på årsnivå var det till exempel inte för många långa arbetsveckor eller långa arbetsskift. Arbetstiderna var liknande inom olika åldersgrupper, i olika butiker samt mellan kvinnor och män.

De största skillnaderna syntes mellan deltidsanställda och heltidsanställda. Deltidsanställda, som har färre än 37,5 timmar arbetstid per vecka i arbetsavtalet, arbetade fler kvällsskift än heltidsanställda. De hade också fler en dags ledigheter.

– Den stora mängden kvällsskift kan vara utmanande när det gäller att samordna arbete och övrigt liv. Till exempel är hobbyer viktiga för arbetstagarnas återhämtning, men de sker ofta kvällstid, berättar Annina Ropponen.

Mängden nattjobb ökade avsevärt

Antalet personer som utför nattarbete rentav fördubblades under åren 2018 och 2020. I genomsnitt var mängden nattskift ännu liten, störst inom det största regionala handelslaget. Nattskiftets längd var en av de faktorer som på årsnivå var kopplad till ökad belastning.

– Allt fler utför nattarbete även inom handelsbranschen. Vi vet att nattarbete kan störa sömnen, och därför ska man fästa uppmärksamhet vid vila efter nattarbete redan i arbetsskiftsplaneringen. Därtill är det viktigt att uppmuntra arbetstagarna att ta hand om sin egen vila, konstaterar Annina Ropponen.

Ledigheternas korta varaktighet och lediga vardagar belastar

Förutom nattarbete belastades arbetstagarna även av om det på årsnivå förekom många en dags ledigheter och få ledigheter som inföll under veckoslut.

Minst två på varandra följande lediga dagar gör det lättare att komma från arbetet, och lediga veckoslut gör det enklare att samordna arbete och övrigt liv.

Återhämtning ska beaktas i arbetstidsplaneringen

Arbetshälsoinstitutets experter formulerade förslag för arbetstidsplaneringen i de regionala andelsaffärerna. För välbefinnandet i arbetet är det viktigt att arbetstidsplaneringen är förutseende, så konstant som möjligt och att arbetstagarnas preferenser beaktas i den mån det är möjligt.

Förslag för arbetstidsplaneringen som stöder återhämtning:

  1. Undvik enskilda arbetsdagar och enskilda vilodagar.
  2. Minst 2 dagar ledigt efter varje period av nattarbete.
  3. En period av nattarbete är 2 eller 3 dagar.
  4. Undvik upprepade över 40 timmars, särskilt över 48 timmars arbetsveckor.
  5. Mellan arbetsdagarna ska det vara minst 11 timmar vilotid.

– Vår undersökning gav pålitliga uppgifter om arbetsskiftsplanering som främjar hälsan: vad som ska undvikas och vad det är viktigt att fästa uppmärksamhet på. Inom S-gruppen kommer vi att göra gemensamma rekommendationer till principer för god arbetsskiftsplanering, och vi kommer att utbilda personer i arbetsskiftsplanering. Vi önskar också att vi ständigt kan förbättra möjligheterna att samordna arbete och övrigt liv, säger Sanna-Mari Myllynen vid SOK Personalresurser.

Se också

Forsknings- och utvecklingsprojektet Utveckling av arbetstider inom handelsbranschen

  • Arbetshälsoinstitutet förverkligade åren 2019–2021 ett forskningsprojekt som baserade sig på arbetstidsuppgifterna från tre av S-gruppens regionala handelslag (PeeÄssä, Keskimaa, HOK-Elanto).
  • Syftet var att utreda arbetstiderna inom handelsbranschen och deras koppling till välbefinnandet hos över 8 000 arbetstagare i arbetsavtalsförhållande.
  • Projektet undersökte allmänheten av olika arbetstidsegenskaper, kopplingar till sjukfrånvarouppgifter samt individuella variationer enligt ålder, anställningsuppgifter och kön.
  • Projektet inkluderade en utvecklingsdel, där man ville främja utvecklingen av arbetstiderna inom handelsbranschen.
  • Projektet finansierades av Arbetarskyddsfonden.

Ytterligare information

  • Annina Ropponen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, annina.ropponen@ttl.fi, tfn 043 825 1392.
  • Sanna-Mari Myllynen, direktör, tillväxt och utveckling, SOK Personalresurser, sanna-mari.myllynen@sok.fi, tfn 0504876989
  • Matti Räsänen, arbetshälsochef, SOK Personalresurser, rasanen@sok.fi, tfn 050 4876989