27.3.2018

Invandrare har ofta svårt att avancera till ett arbete som motsvarar deras utbildning och förmåga, och därför förblir kompetens outnyttjad på arbetsplatserna. Å andra sidan kan många invandrares kompetens avvika från vad som behövs på arbetsplatserna. Vems kompetens förblir outnyttjad och hur kan man förbättra situationen?

Projektet om kompetens och förenlighet med arbetet på flerkulturella arbetsplatser som Arbetshälsoinstitutet genomförde visade att det bland invandrarna tydligt finns mycket fler överkvalificerade arbetstagare än bland den övriga befolkningen. I Finland arbetar uppskattningsvis 140 000 personer med invandrarbakgrund i åldern 20–64-år. En av fyra (26 %) bedömde sig vara överkvalificerad för den nuvarande arbetsuppgiften (subjektiv överkvalificering).

– Motsvarande andel hos arbetande personer med finländsk bakgrund är 12 %. Av de arbetande med utländsk bakgrund är rentav var tredje statistiskt sett överkvalificerad. Det betyder alltså att de arbetar i yrken för icke-specialiserade. Motsvarande andel bland personer med finländsk bakgrund låg under en femtedel, säger överaktuarie Liisa Larja på Statistikcentralen.

Arbetsplatskompetens är nyckeln till ett smidigt arbete

På mångkulturella arbetsplatser behövs vid sidan om den yrkesinriktade kompetensen dessutom så kallad arbetsplatskompetens, för vilken gemensam förståelse och ett gemensamt språk bildar grunden. Arbetsplatskompetens är delad förståelse om arbetets helhet, växelverkan, rollerna på arbetsplatsen och sätten för delaktighet. I den ingå också spelregler för arbetsplatsen och det finländska arbetslivet, arbetshälsa och säkerhet.

– Det är just de här dimensionerna av arbetsplatskompetensen som det visade sig att man har problem med på arbetsplatserna. Vägen till gemensam förståelse är fortfarande lång, konstaterar äldre sakkunnig Minna Toivanen vid Arbetshälsoinstitutet.

För många invandrare som deltog i undersökningen kändes till exempel den låga hierarkin och de öppna samtalen på finländska arbetsplatser främmande, eftersom situationen såg helt annorlunda ut i landet de kom ifrån: man vågade inte nödvändigtvis ge uttryck för egna åsikter eller begära förtydliganden eller hjälp i oklara situationer eftersom man kanske upplevde att de egna språkkunskaperna inte räckte till eller att situationen annars var främmande. Många invandrare hade sålunda tillägnat sig rollen som passiv åhörare.

– Arbetstagare med invandrarbakgrund kan behöva mer uppmuntran än vanligt för att våga delta. Av undersökningen framgick också att personer som kom från andra platser kunde ha ett annat förhållningssätt när det gällde arbetstiderna, rutinerna vid frånvaro, växelverkan mellan chefen och arbetstagaren eller sättet att tala, sammanfattar Toivanen.

Det kunde också vara svårt att gestalta sina egna rättigheter i en främmade kultur och arbetstagarna vågade till exempel inte alltid bli sjuklediga.

Språkkunskaperna återspeglas brett på arbetsplatsens verksamhet

Språkkunskaperna återspeglas på många olika sätt på verksamheten på arbetsplatsen och utvecklingen av den egna kompetensen. De påverkade till exempel förståelsen av anvisningar, gestaltningen av förväntningar och bildande av en mera omfattande helhetsbild. Utmaningar i fråga om språkkunskaperna kan försvåra inlärningen av nya saker, utvidgningen av arbetet och sålunda övergången till mera krävande arbetsuppgifter. Det blir också svårare att lyfta fram egna utvecklingsidéer, om språkkunskaperna är svaga.

– För invandrarna går det ofta så att deras arbete inom organisationen är mycket snävt begränsat och språk- och kulturmuren blir inte lägre. Då blir kompetensen inte mångsidigare och utvidgas inte, utan man betraktar arbete som förutsätter begränsad yrkesfärdighet som naturlig, säger programchef Ari Väänänen vid Arbetshälsoinstitutet.

Fråga, uppmuntra, våga, delta!

Utgående från undersökningsverksamheten utvecklades den praktiskt inriktade modellen Moniosaa! En utvecklingsmodell för arbetsplatskompetens avsedd för mångkulturella arbetsplatser. Modellen stöder i omfattande utsträckning struktureringen, identifieringen och utvecklingen av kompetensen på arbetsplatsen hos arbetstagare med invandrarbakgrund.

– Av dem som intervjuades inom ramen för projektet berättade många att de hade förutsättningar och även vilja att övergå till mera krävande arbetsuppgifter, säger Väänänen.

På mångkulturella arbetsplatser finns många outnyttjade resurser som det lönar sig att ta i bruk bättre.

– En gemensam diskussion om outnyttjad kompetens och om utvecklingsobjekten i fråga om kompetensen är en bra start på ett bättre förenhetligande av kompetensen och arbetet.

På arbetsplatserna var det utmanande för cheferna och personalförvaltningen att få dem vars kompetens behövde mest stöd att intressera sig för att lära sig nytt. På arbetsplatserna fanns också personer med svaga språkkunskaper vars kompetens var begränsad till vissa enkla arbetsuppgifter, men som trots detta inte var särskilt villiga att utvidga sin kompetens eller utveckla språkkunskaperna. Ur ledningens perspektiv är det viktig att också se till kompetensen och utvecklingen av den hos arbetstagare i svagare ställning.
Uppgifterna baserar sig på forskningsprojektet Osaamisen ja työn yhteensopivuus monikulttuurisilla työpaikoilla (Förenhetligande av kompetens och arbete på flerkulturella arbetsplatser) som Arbetshälsoinstitutet genomförde 2015-2018. De viktigaste material som användes var intervjuer av arbetstagare med invandrarbakgrund (N=33) och av chefer och nyckelpersoner (N=31) på två mångkultrulla arbetsplatser inom livsmedelsbranschen, Mångfaldsbarometern 2016 (N= 255) och Undersökningen om arbete och välfärd hos personer med utländsk härkomst (UTH) (N= ca 3 000). Projekt genomfördes i samarbete med Statistikcentralen och Institutet för hälsa och välfärd. Projektet finansierades av Arbetarskyddsfonden och Arbetshälsoinstitutet.

Mer information

äldre sakkunnig Minna Toivanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 4506, minna.toivanen@ttl.fi

programchef Ari Väänänen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2435, ari.vaananen@ttl.fi

överaktuarie Liisa Larja, Statistikcentralen, tfn 029 551 3461, liisa.larja@tilastokeskus.fi

Moni osaa -sidor och utvecklingsmodell (på finska):
Moniosaa! en utvecklingsmodell för arbetsplatskompetens avsedd för mångkulturella arbetsplatse 
www.ttl.fi/moniosaa

Slutrapport för projektet (på finska):
Moni osaa! Työpaikkaosaaminen monikulttuurisilla työpaikoilla
Minna Toivanen, Ari Väänänen, Anna-Leena Kurki, Barbara Bergbom & Auli Airila (toim.)
Työterveyslaitos 2018