4. Bedömning av och stöd för arbetsförmågan inom företagshälsovården

Remiss till företagshälsovården görs av en läkare inom den offentliga hälsovården. Hen:

• planerar behandlingen av sjukdomen
• bedömer sjukdomens inverkan på funktionsförmågan och
• bestämmer om sjukfrånvaro för den överenskomna åtgärden i enlighet med TYÖOTE-verksamhetsmodellen.

Efter åtgärder inom den offentliga hälsovården skickas patientens uppgifter med patientens samtycke till företagshälsovården, där hens arbetsförmåga och behov av stöd för arbetsförmågan bedöms individuellt.

• Den inom företagshälsovården utsedda ”ansvariga för postlådan” kontrollerar remisspostlådan dagligen och förmedlar remisserna till det företagshälsovårdsteam som ansvarar för patientens arbetsplats.
• Bedömningen av och stödet för arbetsförmågan görs av ett multiprofessionellt team inom företagshälsovården som känner till arbetsförhållandena.
• En företagsläkare fattar beslut om sjukfrånvarons längd.

Patienten kan skickas från den offentliga hälsovården till företagshälsovården även när arbetet påverkar patientens symtom eller sjukdom. Remissen överför ansvaret för bedömningen av arbetsförmågan och stödåtgärderna till företagshälsovården och förpliktar juridiskt företagshälsovården att agera. Behandlingen av sjukdomen kan fortsätta inom den offentliga hälsovården även om åtgärderna för bedömning av arbetsförmågan överförs till företagshälsovården. Planering av återgång till arbetet och stödåtgärder hör till företagshälsovårdens uppgifter oberoende av omfattningen av arbetsgivarens företagshälsovårdsavtal.

Se Lauris patientberättelse. Videons längd är cirka sju minuter.

Både vid bedömning av arbetsförmågan och vid främjande av arbetsförmågan avses med arbetsförmågan människans förmåga att prestera i sin egen arbetsuppgift eller att utföra arbete. Arbetsförmågan kan illustreras med hjälp av Arbetsförmågehuset. Modellen Arbetsförmågehuset baserar sig på Arbetshälsoinstitutets forskning om de faktorer som påverkar arbetsförmågan.

Arbetsförmågehuset har fyra våningar:

• På första våningen finns hälsa och funktionsförmåga,
• på andra våningen kompetens,
• på tredje värderingar, attityder och motivation samt
• på fjärde våningen ledarskap, arbetsgemenskap och arbetsförhållanden.

Arbetsförmågehuset står stadigt då alla våningar stöder varandra. När människan, arbetet eller verksamhetsmiljön förändras måste man se till att våningarna passar ihop. 

För att en persons arbetsförmåga ska kunna bedömas måste man känna till belastningen och kraven i arbetet. En del av bedömningen av arbetsförmågan är patientens egen bedömning av sin arbetsförmåga. Vid självskattning kan man till exempel använda metoderna nedan.

• Arbetsförmågeindex (AFI) är en metod för självskattning av arbetsförmågan som används i stor utsträckning både i Finland och internationellt.
• Förmågaren är Arbetshälsoinstitutets självbedömningsenkät med vilken en person i arbetsför ålder kan bedöma sin egen arbets- och funktionsförmåga.
  • Du kan använda Förmågaren på finska, svenska och lättläst språk samt arabiska, engelska, farsi, nederländska, japanska, somaliska och sorani (kurdiska).

Patientens egen bedömning kompletteras av en bedömning av yrkespersoner inom företagshälsovården. Metoder för bedömning av den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan kan användas som hjälp.

Vid bedömning av den psykiska funktionsförmågan kan man förutom intervju använda metoder som lämpar sig för att kartlägga psykiska och kognitiva symtom, till exempel enkäter som finns i databasen TOIMIA.

• Becks depressionsenkät
• Enkät: Beredskap att återgå till arbetet
• Enkät: Upplevd förmåga att återgå till arbete (på finska)
• Enkät: Upplevd stress (på finska)

Den fysiska funktionsförmågan bedöms närmare av en företagsfysioterapeut. Indikatorer för bedömning av fysisk funktionsförmåga finns i databasen TOIMIA, till exempel:

• submaximalt ergometertest
• knäböjstest
• test av handens greppstyrka
• funktionellt balanstest och
• dynamiskt lyfttest för övre extremiteter.

Vid bedömningen av arbetsförmågan kan man också använda uppgifter som simulerar arbetsuppgifter, om det inte är möjligt att göra bedömningen på arbetstagarens arbetsplats.

Tester som mäter den fysiska funktionsförmågan har inget direkt samband med arbetsförmågan. Således kan man inte dra direkta slutsatser om patientens arbetsförmåga enbart utifrån den fysiska funktionsförmågan eller patientens egen bedömning.

Varje yrkesperson inom företagshälsovården antecknar slutsatserna från bedömningen av arbetsförmågan i patientjournalen. Yrkespersonernas slutsatser nyttiggörs vid planeringen av återgången till arbetet och vid utarbetandet av utlåtandet.

Processen för bedömning av arbetsförmåga inom företagshälsovården

Inom den offentliga hälsovården görs en remiss till företagshälsovården, där arbetsförmågan samt stödåtgärder för arbetsförmågan och återgången till arbetet bedöms. Remissen anländer till företagshälsovården och skickas till en case manager som kontaktar patienten och remitterar hen till nödvändiga yrkespersoner för bedömning av arbetsförmågan.

Stöd för arbetsförmågan

Vid behov kan även andra yrkespersoner, såsom en sakkunnig inom det sociala området, delta i teamet.

Efter bedömningen av arbetsförmågan börjar man planera patientens återgång till arbetet i rätt tid genom att till exempel nyttiggöra möjligheterna till anpassning av arbetet eller modellen för ersättande arbete. Anpassning av arbetet innebär att personens arbetsuppgifter anpassas så att de motsvarar hens arbetsförmåga. Anpassning av arbetet kan användas när symtomen begränsar arbetet något. Ersättande arbete utnyttjas när patientens symtom helt förhindrar utförandet av tidigare arbetsuppgifter.

Metoder för att stödja återgången till arbetet

Företagshälsovården kommer överens om vem i teamet som följer upp klientens arbetsförmåga och behovet av stöd för arbetsförmågan före och efter återgången till arbetet. Uppföljningen kan genomföras antingen via distanskontakt eller på mottagningen.

Nätverksmöte

Ett nätverksmöte ordnas när arbetstagaren, chefen och företagshälsovården tillsammans vill diskutera praktiska frågor om arbetsförmågan och återgången till arbetet. Vem som helst av deltagarna kan ta initiativ till nätverksmötet. På nätverksmötet diskuteras alltid arbetstagarens arbets- och funktionsförmåga i förhållande till arbetets krav. På nätverksmötet behandlas inga detaljerade hälsouppgifter.    

I nätverksmötet deltar:

• arbetstagaren
• chefen och
• företagshälsovårdens representant.
• Arbetstagaren kan också om hen så önskar be en stödperson att delta i nätverksmötet.

Arbetsplatsens representant ska ha möjlighet att besluta om hur arrangemangen för återgång till arbetet ska genomföras. Alla personer som deltar i nätverksmötet har tystnadsplikt om känsliga uppgifter behandlas under nätverksmötet.

Förberedelser inför nätverksmötet

Arbetsplatsens representant ska utreda vilka möjligheter arbetsplatsen har att anpassa arbetstagarens arbete och arbetsarrangemang. Dessutom tar hen reda på vilka krav som finns för de olika arbetsuppgifterna och alternativen.

Arbetstagaren ska se till att företagshälsovården har tillgång till alla uppgifter i patientjournalen som gäller hens ärende. Vanligtvis är det enklast att sköta detta genom att ge företagshälsovårdsaktören rättigheter till Kanta-systemet.

Arbetstagaren ska på förhand fundera över vilka anpassningar eller förenklade arbetsuppgifter som skulle stöda den egna arbets- och funktionsförmågan samt underlätta återgången till arbetet. Dessutom förbereder sig arbetstagaren för att diskutera frågor som inverkar på arbetstagarens förmåga att klara sig i arbetet.

Arbetstagaren och företagshälsovårdens representant ska före nätverksmötet diskutera frågor som är bra att ta upp på nätverksmötet. Samtidigt är det bra att fundera över vilka frågor som behandlats med företagshälsovården som arbetstagaren inte vill ta upp med arbetsgivaren på nätverksmötet.   

Företagshälsovården ska komma överens om vem i teamet som ska kalla parterna till nätverksmöte. Samtidigt ska man säkerställa att den företagsläkare som deltar i mötet har tillgång till aktuella journalanteckningar av yrkespersoner inom företagshälsovården och andra nödvändiga uppgifter under mötet. Dessa är till exempel:

• aktuell information om personens arbetsförmåga och återhämtningsprognos
• uppgifter om faktorer och tidtabeller som anknyter till återgång till arbetetsamt
• uppgifter om arbetsplatsens modeller för tidigt stöd som antecknats i företagshälsovårdens verksamhetsplan.

Av nätverksmötets slutsatser upprättas en promemoria där man antecknar överenskomna saker, till exempel hur och vem som följer upp situationen på arbetsplatsen och inom företagshälsovården. Vid behov kan man också komma överens om ett uppföljningsmöte. I allmänhet samlas man till nätverksmötet på arbetsplatsen eller i företagshälsovårdens lokaler, men mötet kan också hållas på distans.

Arbetshälsoinstitutet: Arbetsförmåga

Databasen TOIMIA (på finska): Metoder för bedömning av fysisk, psykisk och social funktionsförmåga  

Arbetshälsoinstitutet: Vad är anpassning av arbete?

FPA:  Verktyg för att stödja arbetstagarens arbetsförmåga och rehabilitering

Arbetshälsoinstitutet: Företagshälsovårdens personal

Arbetshälsoinstitutet: Nätverksmötet 

Tuisku, K., Vuokko, A., Puustinen, N., & Laukkala, T. (2022). Psyykkisen työ-ja toimintakyvyn arviointiin tarvitaan yhtenäisiä käytäntöjä. Suomen lääkärilehti.