27.9.2018

Pressmeddelande 33/2018

Med gemensam arbetsplats avses en arbetsplats där flera arbetsgivare verkar tillsammans samtidigt, t.ex. en byggarbetsplats. I Arbetarskyddslagen beskrivs ansvarsområdena på gemensamma arbetsplatser.

Det grundläggande problemet är enligt undersökningen att man inte till fullo har förstått verksamhetslogiken på gemensamma arbetsplatser.

– Man har av tradition vant sig vid en hierarkisk verksamhets- och ledarskapsmodell som fungerar uppifrån ner. Men på gemensamma arbetsplatser gäller inte den gamla modellen. Tillämpningen av en ny verksamhetslogik kan göra det nödvändigt att överskrida de traditionella verksamhetsgränserna och tillämpa nya ledarskapsmetoder, säger äldre forskare Minna Janhonen vid Arbetshälsoinstitutet.

– På gemensamma arbetsplatser måste man lägga större vikt vid kommunikation och arbetsintroduktion och vid att klarlägga olika aktörers ansvarsområden och skyldigheter.

Avtalsförsummelser är vanligast

Arbetshälsoinstitutets och Åbo universitets gemensamma undersökning omfattar en innehållsanalys av 27 fall, där en organisation hade ådömts samfundsbot för arbetarskyddsbrott. Forskarna identifierade tre centrala ledarskapsbrister som hade lett till äventyrande av de anställdas säkerhet.

Den vanligaste bristen var underlåtenhet att följa gällande lagstiftning och avtal och att hålla fast vid gemensamt överenskomna tillvägagångssätt.

– Det innebar att man i det praktiska ledarskapet och den dagliga verksamheten inte följde de överenskommelser och gemensamt fastställda tillvägagångssätt som man kommit överens om med aktörerna på den gemensamma arbetsplatsen, säger forskardoktor Liisa Lähteenmäki vid Åbo universitet.

En annan typ av brist som forskarna konstaterade gällde kommunikationen och arbetsplaneringen.

– Den här typen av ledarskapsbrist innebär att aktörerna på den gemensamma arbetsplatsen utgår från att alla vet hur man bör gå tillväga och att alla är lika välinformerade, kompetenta och yrkeskunniga.

– En tredje typ av ledarskapsbrist har att göra med att man inte lyssnar på de anställda. Det innebär att förbise information och budskap från de anställda, eller att inte ge dem tillräcklig inskolning i säkra arbetsmetoder, så att de alltför mycket måste förlita sig på sin egen förmåga till självledning och improvisering i situationer som kräver snabba reaktioner.

Enligt forskarna förekom dessa brister sällan ensamma – i de flesta fallen rörde det sig om en mångfald av brister i ledningen av säkerheten på arbetsplatsen. I vissa fall förekom alla tre typer av ledarskapsbrister samtidigt.

Viktigt att öka samspelet och kommunikationen

Det tydligaste exemplet på gemensam arbetsplats är byggarbetsplatser. En modern byggarbetsplats är nästan alltid en gemensam arbetsplats, som utgör ett nätverk av flera olika organisationer. Men nätverksbaserad verksamhet blir allt vanligare också i andra branscher.

– Den globala omvandlingen av produktionsstrukturen leder till ökad utlokalisering av verksamheter och mångsidigare användning av arbetskraften. Nätverksbaserade arbetsformer ställer många av organisationernas grundpelare, bl.a. ledarskap och maktrelationer, i en helt ny dager, säger Minna Janhonen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Ledarskapet antas ofta fungera enbart uppifrån ner, trots att ledningen i praktiken måste fungera också horisontellt och korsvist samt över organisationsgränserna, eftersom ansvaret för arbetsprestationskedjorna är utspritt på olika aktörer och ansvarsdelegeringen inom aktörskedjorna baserar sig på avtal och överenskomna spelregler.

Forskarna efterlyser en ny slags förståelse för den mångfasetterade verksamhetslogik som gäller på gemensamma arbetsplatser, samt en ny ledarskapsmodell för delat ledarskap.

Bland annat borde ansvarsfrågorna på arbetsplatsen ses över och uppdateras fortlöpande, både vid projektstarten och under projektets gång. I förändringssituationer bör det satsas mer på information och introduktion av nyanställda.

– Det är viktigt att se till att man uppnår samsyn i viktiga frågor. Det centrala medlet för att uppnå samsyn är att öka interaktionen, se till att informationen går fram och att alla förstår vad som gäller, påpekar Janhonen.

Utbildning i social kompetens

Enligt forskarna visar undersökningen att det finns skäl att ifrågasätta fokuseringen på tekniska detaljer och kvantifierbara storheter i letandet efter lösningar på problem, både när det gäller kvalitetsfrågor och frågor gällande hälsa och säkerhet.

Överskridande av olika typer av gränser hör till vardagen i dagens arbetsliv.

– För att riskerna på arbetsplatser med många aktörer ska kunna förutses bättre, är det viktigt att utbildningarna inom industrin och byggbranschen fäster särskild uppmärksamhet vid verksamhetens nätverksbaserade karaktär. Vid sidan av tekniskt kunnande finns det ett allt större behov av socialt kunnande, framför allt färdigheter i att lyssna och diskutera.

Undersökningen presenteras i artikeln: Minna Janhonen, Liisa Lähteenmäki och Anne Alvesalo-Kuusi: ”Turvallisuuden johtamisen kipupisteet yhteisillä työpaikoilla” (Brister i säkerhetsledningen på gemensamma arbetsplatser). Artikeln har publicerats i tidningen Työelämän tutkimuslehti 3/2018.

Mer information:

Minna Janhonen

pol.dr, docent, äldre forskare

Arbetshälsoinstitutet

minna.janhonen@ttl.fi, tfn 043 824 3391

 

Liisa Lähteenmäki

pol.dr, forskardoktor, Åbo universitet, juridiska fakulteten

limala@utu.fi, tfn 029 450 4407