31.8.2021

Färska resultat från uppföljningsundersökningen bekräftar uppfattningen om utvecklingen av arbetshälsan under coronapandemin fram till början av sommaren 2021. Som helhet har denna exceptionella tidsperiod varit utmanande för arbetshälsan bland unga vuxna.  

Från slutet av år 2019 till sommaren 2021 har det skett en tydlig ökning av likgiltighet i arbetet. Symtomen som tyder på arbetsutmattning har ökat märkbart bland personer under 36 år, medan likgiltigheten på arbetet och arbetsutmattningssymtomen endast ökat lite bland personer äldre än 36 år. Inom den äldre gruppen har arbetsengagemanget och arbetsförmågan höjts under motsvarande tid.   

Cynism och likgiltighet i arbetet har ökat  

– För vissa kan mängden arbete och stressen ha ökat under coronatiden, medan för andra kan belastningen ha orsakats av en snävare arbetsbild och ökad distans till arbetskollegorna till följd av ett långvarigt distansarbete. Båda faktorerna kan öka negativa erfarenheter från arbetet och negativa attityder till arbetet. Samtidigt upplever man också helt klart flera positiva känslor och iver i arbetet, bedömer specialforskare Janne Kaltiainen från Arbetshälsoinstitutet.  

Den tydligaste och mest skadliga förändringen inom arbetshälsan är en ökad likgiltighet i arbetet. Det lönar sig att reagera på fenomenet och ta det på allvar.  

– Särskilt för dem som utför mycket distansarbete kan arbetet ha erbjudit både överstimulering såsom fortsatta videomöten och understimulering såsom repetitiva arbetsdagar och få människomöten. När man kommer överens om arbetsarrangemangen på arbetsplatsen efter coronans mest akuta fas är det bra att fästa uppmärksamheten vid att en tillräcklig mängd närarbete verkar vara viktigt för upplevd meningsfullhet i arbetet, påminner forskningsprofessor Jari Hakanen från Arbetshälsoinstitutet.   

Aktiv kontakt är viktigt för unga arbetstagare  

Särskilt unga arbetstagare behöver stöd medan arbetet görs delvis på distans, delvis närvarande och delvis enligt hybridmodellen.  

– Särskilt för unga som inleder sin arbetskarriär och de som börjat på en ny arbetsplats är det viktigt att delta i arbetsgemenskapen. Fortsatt och påtvingat distansarbete medför sina egna utmaningar. En aktiv kontakt och att göra arbetets positiva resultat synliga blir i dessa fall centrala för den unga arbetstagaren själv, till exempel genom konstruktiv feedback. Färre unga upplevde att de enkelt kan se de positiva resultaten från sitt arbete än andra respondenter, understryker Kaltiainen 

Hybridarbete ökar arbetsengagemanget och tilliten till chefspersoner  

De skillnader i välbefinnandet som undersökningen visar i juni 2021 mellan hybridarbete och andra arbetsarrangemang är små och inte statistiskt signifikanta. Det mer omfattande materialet för Hur mår du?-arbetshälsotestet stödjer emellertid samma upptäckt: inom hybridarbete upplever man mer arbetsengagemang och mindre likgiltighet i arbetet än inom annat arbete.   

Undersökningen tyder på att man förlitar sig mer på arbetskamrater inom hybridarbete än inom distansarbete. På samma vis har man lyckats med chefspersonsarbetet, vilket hjälper hela personalen.  

– Välbefinnandet hos chefspersoner har hållit sig på en god nivå under coronatiden. Det kan ha bidragit, oberoende om arbetet görs närvarande, på distans eller som hybrid så finns det en stor tillit till chefspersonen och en samhörighet på arbetsplatsen. Möjligheterna med att leda distansarbete visas av att distansarbetare upplevt att de fått stöd av sin chefsperson, till och med oftare än närarbetare, påpekar Hakanen.   

  

Resultaten för undersökningen Hur mår Finland? som presenterades denna gång grundar sig på statistiska analyser av två enkäter. Taloustutkimus har utfört enkäterna på uppdrag av Arbetshälsoinstitutet vars material har samlats in från 18–65-åriga finländare i arbete. Uppföljningsmaterialet som samlats in från samma personer innehåller svar som man fått med cirka sex månaders mellanrum från december 2019 till juni 2021. Sammanlagt finns det 542 respondenter. Från uppföljningen har man fått unik information om hur erfarenheterna utvecklats från situationen före coronan och under den. Dessutom har man två gånger samlat ett slumpmässigt urval av olika respondenter. I slutet av år 2019 fanns det 1 567 respondenter och på sommaren 2021 var respondenterna 1 418 stycken. Med ett större antal har man fått noggrannare uppgifter om situationen hos olika grupper av respondenter, såsom unga, under en viss tidpunkt.  

 

Bekanta dig med undersökningsresultaten på projektets webbplats Miten Suomi voi? – Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)  

Diaserien som presenterar forskningsresultaten erbjuder även tips och verktyg för arbetsplatser, direktörer, chefspersoner och arbetstagare.  

#coronavirus #hurmårFinland #arbetshälsa #arbetsförtFinland  

MER INFORMATION:   

specialforskare Janne Kaltiainen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 476 5980, janne.kaltiainen[at]ttl.fi   

forskningsprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 562 5433, jari.hakanen[at]ttl.  

direktör Salla Toppinen-Tanner, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 2517, salla.toppinen-tanner[at]ttl.fi