16.3.2021

Enligt TYÖOTE-modellen tar företagshälsovården koordineringsansvaret för patienten som behandlats inom den specialiserade sjukvården eller på hälsovårdscentralen och tar hand om fortsatta åtgärder för att arbetstagaren ska kunna bli arbetsför och återgå till arbetet så snabbt som möjligt. Fördelen är att den offentliga hälso- och sjukvården kommer att få stöd av företagshälsovårdens kompetens i frågor som gäller arbetsförmågan snabbare och mera systematiskt än i dag.

Under projektet kommer Arbetshälsoinstitutets experter att föra ut verksamhetsmodellen till alla hälsovårdsdistrikt och sporra aktörerna inom hälso- och sjukvården och företagshälsovården till att ta modellen i bruk och utveckla den med hänsyn till de regionala särdragen.

– Arbetshälsoinstitutet har främjat utvecklingen av social- och hälsovården för personer i arbetsför ålder både på ett nationellt och ett regionalt plan under de senaste åren. Att sprida TYÖOTE-verksamhetsmodellen och börja tillämpa den i praktiken är en naturlig fortsättning på detta arbete, konstaterar Hanna Hakulinen, forskningschef på Arbetshälsoinstitutet.

Verksamhetsmodellen bygger på ett effektiviserat och systematiskt samarbete. I och med modellen blir företagshälsovården en del av vård- och rehabiliteringsprocesserna. Ibruktagandet av elektroniska remisser kommer dessutom att göra informationsutbytet mellan företagshälsovården, den specialiserade sjukvården och primärvården effektivare.

Vinnare är både patienterna, hälsovården och arbetsplatserna

Alla vinner på en effektivare stödprocess  för arbetsförmågan. Företagshälsovården ser till att patienten får nödvändiga stödåtgärder i tid för att underlätta återgången till arbetet efter en sjukskrivning. På detta sätt undviks att sjukfrånvaron blir onödigt lång.

När företagshälsovården koordinerar processerna kring rehabiliteringen och återgången till arbetet, kan den specialiserade sjukvårdens resurser läggas på dess basuppgift, dvs. att diagnostisera och behandla sjukdomar. När en arbetstagare återgår till arbetet efter en sjukskrivning, kan arbetstagarens uppgift skräddarsys för att passa arbetstagarens verkliga arbetsförmåga.

Bristen på samarbete inom social- och hälsovårdssystemet ger ett hållbarhetsunderskott

Finland har långa sjukskrivningar jämfört med övriga OECD-länder. Den centrala orsaken till detta är att samarbetet mellan aktörerna i vårt social- och hälsovårdssystem går trögt inom vård- och rehabiliteringsprocessen för förvärvsarbetande. Följden är onödig sjukfrånvaro och för tidiga pensioneringar.

Social- och hälsovårdsministeriets avdelningschef Kari Hakari anser att projektets mål hör naturligt ihop med social- och hälsovårdsreformen.

– Ur kundens perspektiv tvingar en samordning av tjänsterna organisationerna att samarbeta, förnyar sättet att producera tjänster och ökar framför allt tjänsternas kostnadseffektivitet. Allt detta är även målet för den pågående social- och hälsovårdsreformen.

Finansministeriets budgetråd Riitta Aejmelaeus anser att social- och hälsovårdssystemet kommer att ha nytta av den förnyelse som projektet medför.

– Kostnadseffektiva åtgärder tryggar ett hållbart servicesystem. Reformer som förbättrar både kvalitet och produktivitet är särskilt viktiga för en hållbar tillväxt.

TYÖOTE-projektet

  • Finansministeriet koordinerar TYÖOTE-projektet som en del av kostnadseffektivitetsarbetet.
  • Projektet leds av Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt och finansieras av social- och hälsovårdsministeriet.
  • Arbetshälsoinstitutet ansvarar för den nationella spridningen av verksamhetsmodellen och för projektets kommunikation.
  • Verksamhetsmodellernas kvalitet och funktioner säkerställs genom kontroller.
  • Forskningen om kostnadseffektivitet som Östra Finlands universitet ansvarar för hör ihop med projektet.
  • Projektets webbplats (på finska): Vastuullinen työkyvyn tuki – TYÖOTE (2020–2023) – Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)

 

Mer information

Arbetshälsoinstitutet, forskningschef Hanna Hakulinen, tfn  043 824 1072, hanna.hakulinen@ttl.fi

Social- och hälsovårdsministeriet, avdelningschef Kari Hakari, tfn 029 516 3642, kari.hakari@stm.fi

Finansministeriet, budgetråd Riitta Aejmelaeus, tfn 029 553 0471, riitta.aejmelaeus@vm.fi

Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt: ortoped Liisa Pekkanen, tfn 044 377 1345, liisa.pekkanen@ksshp.fi

Östra Finlands universitet: professor Janne Martikainen, tfn 040 355 2600, janne.martikainen@uef.fi

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt: direktör Juha Tuominen, tfn 09 471 71 200, juha.tuominen@hus.fi