30.1.2019

Pressmeddelande 05/2019

– Checklistan är den första i sitt slag. Något liknande verktyg har inte funnits tidigare, säger senior expert Tuula Räsänen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Redskap som har utvecklats för övervakning av arbetsmiljön i andra branscher lämpar sig inte som sådana för bedömning av riskerna vid arbete i fuktskadade byggnader. Trots att antalet personer som utför fuktskadeutredningar har ökat under de senaste åren, finns det mycket lite forskningsbaserad kunskap om deras arbetsförhållanden och välbefinnande.

Checklistan tar upp de viktigaste riskerna i utredarnas arbete samt råd om skyddsåtgärder och säkra arbetsmetoder. Listan är i första hand tänkt att användas för planering av arbetet, men den kan också användas för introduktion i arbetet och inom företagshälsovården som hjälpmedel för riktad rådgivning och för planering av innehållet i hälsoundersökningar.

Enligt arbetarskyddslagen är arbetsgivaren skyldig att svara för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet.

– Att identifiera faror och bedöma risker är den bästa formen av förutseende arbetarskydd, påpekar Räsänen.

Skyddsutrustning behövs som skydd mot olika typer av exponeringar


Checklistan utvecklades inom ramen för ett forskningsprojekt, där man med hjälp av fältmätningar och enkäter utredde biologiska, kemiska och fysikaliska faktorer i utredarnas arbete.

Enligt fältmätningarna är sakkunniga som utför fuktskadeutredningar i relativt liten utsträckning exponerade för mikroorganismer. Men när de öppnar byggnadsstrukturer, tar prover av material samt arbetar i krypgrunder och vindsutrymmen kan de bli utsatta för mycket höga koncentrationer av mikroorganismer. De kan också utsättas för höga koncentrationer av damm.

Dessutom kan de bli exponerade för asbest och industriella mineralfibrer. Under de dagar, då borrningar utförs, överstiger bullernivån den övre gränsen för insatsvärdet.

Det rekommenderas att man använder personlig skyddsutrustning, t.ex. andningsskydd, hörselskydd och skyddsskor. Närmare information om hur man väljer personlig skyddsutrustning hittar man i checklistan under punkterna 5 och 6.

En del av dem som medverkade i undersökningen genomgick också en hälsokontroll. Symtom som ofta framkom i enkäten och hälsokontrollerna var övergående irritationssymtom i ögon och luftvägar. Vid hälsokontrollerna framkom också att arbetet var psykiskt påfrestande.

Fuktskadeutredarnas arbete är intressant och inspirerande, men ibland också stressande 


Undersökningen visade att sakkunniga som utreder fuktskador för det mesta upplever sitt arbete som intressant och inspirerande.

Å andra sidan rapporterade de mer upplevd stress än finländska löntagare i genomsnitt.

– Den upplevda påfrestningen i arbetet kan bero på alltför stor arbetsbörda, men också på den stress som är förknippad med själva arbetsuppdraget. Fuktskadeutredningar är till sin karaktär ofta mångdimensionella och svåra problemlösningsprocesser, som förutsätter sociala färdigheter och förmåga att samarbeta med företrädare för yrkesgrupper av olika slag, säger ledande experten Marjaana Lahtinen vid Arbetshälsoinstitutet.

En annan faktor som kan öka den psykiska påfrestningen är att sakkunniga ofta utsätts för motstridiga förväntningar från olika håll och kan hamna i känslomässigt laddade interaktioner med användare som är oroliga för sin hälsa.

– I de organisationer som genomför utredningsarbetet är det viktigt att man reflekterar över hur man skulle kunna minska den psykiska påfrestningen, t.ex. med hjälp av arbetsorganisatoriska medel, flexibla arbetstider och bättre möjligheter att påverka planeringen av sitt eget arbete, säger Lahtinen.

Med hjälp av pararbete, kollegialt stöd och kompetensutveckling kan man påverka den belastning som beror på kontakten med användarna. När det gäller att hantera besvärliga interaktioner är goda kommunikationsfärdigheter i nyckelställning.

Undersökningen omfattade en enkät som genomfördes i mars-april 2017. Svarsprocenten var 64 % (n=75). Av svarspersonerna arbetade 68 personer som inneluftsexperter vid konsultföretag i den privata sektorn och 7 personer som miljö- och hälsoskyddsinspektörer eller inneluftsexperter vid miljö- eller lokalcentraler i stadskommuner. 43 % av svarspersonerna var kvinnor. Fältmätning av arbetsförhållandena utfördes vid 12 av konsultföretagens arbetsobjekt och tre myndighetsobjekt våren och hösten 2017. Bland objekten fanns både offentliga byggnader och bostäder i Södra och Östra Finland. Myndighetsbesiktningar görs av både hälsoskydds- och arbetarskyddsmyndigheter.

 

Checklista för bedömning av risker i arbetet för utredare av problem med inomhusluften i byggnader www.ttl.fi/tarkistuslista  (på finska)

Undersökningsrapport: Työntekijöiden terveys- ja turvallisuusriskit rakennusten kosteusvaurioselvityksissä. Työterveyslaitos 2019. www.julkari.fi

 

Mer information av Arbetshälsoinstitutets experter:  

Marjaana Lahtinen, ledande expert, projektchef, tfn 043 824 0306, marjaana.lahtinen[at]ttl.fi

Tuula Räsänen, senior expert (arbetssäkerhetsrisker, checklistan), tfn 040 505 4546, tuula.rasanen[at]ttl.fi

Pirjo Jokela, överläkare (arbetsvälbefinnande, hälsa), tfn 050 545 9686, pirjo.jokela[at]ttl.fi

Sirpa Rautiala, senior expert, (exponering för föroreningar), tfn 046 851 1813, sirpa.rautiala[at]ttl.fi

 

Palvelut ja koulutukset