Våra strategiska tyngpunkter är

  • Förnyelse av företagshälsovård
  • Arbetsförmåga och yrkeskarriarer
  • Små företag
  • Digitalisering

Utdrag ur våra forskningsresultat:

DIGITALISERING

Roboten hjälper utväckla kirurgi och lärmiljö

Med ökande automatisering och robotisering minskar behovet av utförande arbete. Men också i framtiden är det människan som får stå för insikt och förståelse, något som är omöjligt till och med för de mest avancerade maskinerna. Inom Arbetshälsoinstitutets och Tekniska forskningscentralen VTT:s gemensamma WOBLE-projekt undersöktes robotkirurgins lärmiljö och hur kirurger går tillväga när de genomför en robotassisterad operation.

– Det tar lång tid att lära sig operera med robotassistens och för att upprätthålla färdigheten krävs det att man opererar ofta. Eftersom kirurgiska robotar är dyra, är operationerna koncentrerade till ett fåtal sjukhus, berättar äldre forskare Laura Seppänen vid Arbetshälsoinstitutet.

Läs mera

Sjukskrivningar

Undersökning visar: Tuura-coachning på arbetsplatsen minskar förekomsten av långa sjukskrivningar

Antalet långa sjukskrivningar kan minskas med hjälp av en gruppbaserad karriärhanteringsmetod som utvecklats av Arbetshälsoinstitutet. Detta framgår av en tvåårig effektstudie som omfattade 718 deltagare vid 17 olika organisationer. Resursorienterad karriärcoachning kan bidra till att förbättra personalens och chefernas välbefinnande, stärka deras karriärengagemang och minska intresset för förtidspensionering.

Läs mera

Ta med personalen i vårdreformarbetet!

Vårdreformen innebär att över 200 000 personer får en ny arbetsgivare. En lyckad organisationsförändring förutsätter att personalen deltar i förändringsarbetet. Personalens medverkan i planeringen och genomförandet av organisationsförändringen stärker deras engagemang för förändringen. I Arbetshälsoinstitutets Sotelainen-kampanj ges vårdpersonalen möjlighet att få sin röst hörd.

– Det är människor som bär upp det nya vårdsystemet. De utgör systemets stöttepelare i minst lika stor utsträckning som alla strukturella, administrativa och finansiella arrangemang. Ett bra arbetsklimat ger utdelning i form av bättre kundbetjäning, understryker direktör Päivi Husman vid Arbetshälsoinstitutet.

Läs mera

Företagshälsovården

Vilken är företagshälsovårdens plats i vårdreformen?

Företagshälsovården omfattar cirka 1,8 miljoner yrkesaktiva. Trots det syns företagshälsovården för tillfället inte i helhetsbilden av vårdreformen. För att systemet ska fungera effektivt och kundens valfrihet ska kunna tryggas, är det viktigt att samarbetet mellan företagshälsovården och övriga social- och hälsovårdstjänster löper friktionsfritt. Nu är det dags att dra upp ramarna för samarbetet, säger direktör Jorma Mäkitalo från Arbetshälsoinstitutet vid Arbetshälsodagarna 12–13.9.2017.

Vårdreformen omfattar den offentligt finansierade social- och hälsovården, dvs. tjänster som anordnas av kommuner och samkommuner. Dit hör inte företagshälsovården. Företagshälsovården är sådan hälsovård som arbetsgivaren ordnar för sina arbetstagare och som finansieras av arbetsgivarna och arbetstagarna.

– Dessa två parallella servicesystem bör kunna sammanlänkas på ett sätt som möjliggör ett effektivt samarbete, föreslår direktör Jorma Mäkitalo vid Arbetshälsoinstitutet.

Läs mera

Arbetsförmåga och yrkeskarriarer

Arbetstagare som omformar sitt arbete mår bättre

Nya forskningsresultat från Arbetshälsoinstitutet och Universitetet i Utrecht visar att omformning av arbetet främjar känslan av arbetsengagemang och skyddar mot arbetsutmattning. Att omforma sitt arbete innebär att anpassa det så att det motsvarar ens egna behov, styrkor och värderingar. Traditionellt har utvecklingen av arbetslivet baserat sig på toppstyrning.

– Arbetsomformning (job crafting) innebär att arbetstagarna på eget initiativ söker utöka de resurser de behöver i sitt arbete: t.ex. utvecklingsmöjligheter, feedback från chefen eller stöd från arbetskamraterna, säger docent Jari Hakanen, forskarprofessor vid Arbetshälsoinstitutet.

Läs mera

Partiell sjukdagpenning i tidigt skede underlättar återgången till arbetet

Vid arbetsoförmåga kan användning av partiell sjukdagpenning i ett tidigt skede öka chanserna för en hållbar återgång till arbetet och arbetsdeltagande under en tvåårig uppföljningstid. Detta visar en undersökning som har genomförts av Arbetshälsoinstitutet, Folkpensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen. Vid uppföljningstidens slut var andelen heltidssjukpensionerade mindre och andelen partiellt sjukpensionerade större bland dem som hade fått partiell sjukdagpenning än i jämförelsegruppen, som hade lyft full sjukdagpenning. Undersökningen avgränsades till att gälla de två sjukdomskategorier som orsakar de flesta fallen av arbetsoförmåga – sjukdomar i rörelseorganen och psykisk ohälsa.

Systemet med partiell sjukdagpenning verkar ge partiellt arbetsföra arbetstagare med stadigvarande heltidsanställning större möjligheter att stanna kvar i förvärvslivet och senarelägga tidpunkten för full sjukpensionering.

– Deras arbetsinsats kan ha stor betydelse för samhället, speciellt i sådana branscher där det inte är lätt att rekrytera arbetskraft, konstaterar ledaren för undersökningen, forskarprofessor Eira Viikari-Juntura vid Arbetshälsoinstitutet.

Läs mera

Riktiga jobb för personer med utvecklingsstörning – det finns sätt

Arbetspraktik och stödd sysselsättning ökar möjligheterna att sysselsätta personer med utvecklingsstörning på den fria arbetsmarknaden. Däremot främjar arbetscentralerna inte placeringen av personer med utvecklingsstörning i avlönat arbete. Stödd sysselsättning innebär att arbetshandledaren hjälper den arbetssökande att hitta en arbetsplats och arbetsgivaren med att anpassa arbetsförhållandena. Det här framgick av en internationell undersökning som genomfördes av Arbetshälsoinstitutet, Kehitysvammaliitto och Institutet för Hälsa och Välfärd.

Arbete är varje människas rättighet. Av de arbetsföra personerna med utvecklingsstörning i Finland har emellertid endast tre procent avlönat arbete. Motsvarande siffra i Storbritannien är 5 – 11 procent och i Förenta Staterna cirka 10 procent. I Finland finns det cirka 40 000 personer med utvecklingsstörning , och av dem är 25 000 i arbetsför ålder.

– Ju tidigare kontakten till arbetslivet uppkommer, desto bättre är möjligheterna till sysselsättning på den fria marknaden. Ett lämpligt skede att bekanta sig med arbetslivet i är åldern 14 -16 -år, säger docent Nina Nevala vid Arbetshälsoinstitutet.

Läs mera

Mångkulturens fördelar borde utnyttjas bättre på arbetsplatserna

Arbetsplatserna borde bli bättre på att utnyttja kompetensen hos anställda från andra kulturer. Det tyckte över hälften av de arbetsgivare och arbetstagare som svarade på enkäten ”Made by Finland”. Överlag ansågs situationen vara bättre i stora företag, medan det i den offentliga sektorn och i små och medelstora företag fanns mer utrymme för förbättringar. Detta framgår av en utredning som gjordes på uppdrag av Förbundet för Finländskt Arbete, Arbetshälsoinstitutet, Arbetslivet 2020-projektet och TEKES. Utredningen är en del av kampanjen ”Made by Finland Suomi 100” och genomfördes av Aula Research Oy.

Bara en tredjedel av arbetsgivarna (32 %) och andra personer i yrkesaktiv ålder (31 %) bedömde att arbetsplatserna förstår att utnyttja kompetensen hos anställda från andra kulturer. Positivast bedömdes situationen av anställda inom den privata servicesektorn, medan industrisektorn fick negativare omdömen.

– Det här är lätt att förstå, eftersom en stor del av våra anställda med utländsk bakgrund arbetar i service- och försäljningsyrken, säger Barbara Bergbom, senior expert vid Arbetshälsoinstitutet. Också allt fler av kunderna har utländsk bakgrund, vilket betyder att språkkunskaper och kulturkännedom är en fördel inom kundtjänsten och utvecklingen av kundservicen.

Läs mera

Goda möjligheter att påverka arbetet minskar risken för sjukpensionering

Arbetstagare som har möjlighet att påverka sitt eget arbete löper mindre risk att bli sjukpensionerade, visar en systematisk översikt.

Möjligheterna att påverka kan gälla bl.a. arbetsuppgifterna, arbetstiderna eller beslutfattandet. Att kunna påverka är speciellt viktigt för dem som har påfrestande arbetsuppgifter. Översikten har publicerats i den ansedda vetenskapsjournalen BMC Public Health.

Läs mera

Nolltolerans för sexuella trakasserier – råd om hur man sätter stopp

Kampanjen #Metoo i sociala medier har även i Finland fått många att berätta om sexuella trakasserier. Alla former av sexuella trakasserier är oacceptabla. De bör bemötas med nolltolerans, på samma sätt som arbetsplatsmobbning och andra former av osakligt bemötande. Med sexuella trakasserier avses olika former av verbalt, icke-verbalt eller fysiskt beteende av sexuell natur, som upplevs som icke önskvärt av den som utsätts för det.

– Det är bra att det talas om det här problemet, som man på många arbetsplatser har valt att förtiga. Det är viktigt att inte tillåta trakasserier på arbetsplatsen. Det är också viktigt att inte nonchalera människors upplevelser.  Ingen ska behöva vara rädd på arbetsplatsen eller behöva stå ut med kränkande beteende, säger direktör Krista Pahkin vid Arbetshälsoinstitutet.

Läs mera

Arbetsmiljö

De farligaste yrkena i fråga om kemikalieexponering har listats

Arbetshälsoinstitutets experter har utrett vilka arbeten och yrken som medför den största risken för sjukdom på grund av kemikalieexponering. Listan över farliga arbeten toppas av plastarmering, båtlaminering, byggrivning, dammande arbete vid malmbrytning samt golvläggning och billackering. Dessa arbeten är farliga, eftersom de medför exponering för damm, lösningsmedel och luftvägsretande kemikalier. Bedömningen gjordes på basis av registeruppgifter och expertintervjuer. För flera av dessa riskarbeten har Arbetshälsoinstitutet även tagit fram modellösningar och faktablad för kontroll av riskerna vid hantering av kemikalier.

–Det finns en stor mängd information om olika exponeringsfaktorer, men informationen är utspridd på olika ställen, vilket gör det svårt för arbetsplatserna att använda den information som finns. Hälsorisker förbises och många riskarbeten utlokaliseras till små underleverantörer, som saknar beredskap att förebygga kemikalierisker, säger Sanni Uuksulainen, senior expert vid Arbetshälsoinstitutet.

Läs mera

Säkerhetslösningar

Medarbetarorienterat ledarskap är en framgångsfaktor för tillväxtföretag

Ett företags tillväxt kan främjas genom medarbetarorienterat ledarskap, där målet är att göra företaget till branschens bästa arbetsplats för yrkeskunniga medarbetare. Medarbetarorienterat ledarskap stärker arbetsplatsens utvecklings- och förnyelseförmåga och främjar verksamhetens resultat. En bra introduktion i ämnet ger Arbetshälsoinstitutets nya webbtjänst Ledstjärnan – handbok i medarbetarorienterat ledarskap.

─ Webbtjänsten består av en webbsajt och pdf-publikation som erbjuder företagsledare, chefer och medarbetare praktiska tips och idéer om hur man kan främja medarbetarorienterat ledarskap på arbetsplatserna. Webbsajten är spelbaserad och mycket lätt att använda, berättar sajtens skapare Tiina Taipale, som arbetar som forskare vid Arbetshälsoinstitutet.

Läs mera