16.5.2019

Pressmeddelande 26/2019, Fritt för publicering 16.5.2019 kl. 10.00

Arbetshälsoinstitutet har uppdaterat sina trafikljusrekommendationer för skiftplanering vid periodarbete. Till exempel vid Helsingfors stad har man genom att tillämpa dessa rekommendationer avsevärt kunnat minska förekomsten av korta skiftintervall och veckoslutsarbete.

Trafikljus visar rött för korta skiftintervall

Vid planeringen av skiftschemat är trafikljusen till hjälp vid bedömningen av hur ansträngande en planerad arbetstid är. På så sätt kan man minska skiftarbetets negativa hälsoeffekter. Trafikljusrekommendationerna används inom flera stora vårdorganisationer. De ingår också i programvaran Titania, som används för skiftplanering på många arbetsplatser.

– I skiftarbete som utförs i form av periodarbete är det ytterst viktigt ur hälsosynpunkt att beakta antalet nattskift, längden på fritiden mellan två arbetsskift och längden på arbetspasset räknat från en ledig dag till följande lediga dag. I vårt trafikljussystem betyder rött ljus att en föreslagen lösning innebär kraftig överbelastning, vilket aldrig bör komma på fråga vid skiftplaneringen, konstaterar forskarprofessor Mikko Härmä vid Arbetshälsoinstitutet.

– Möjlighet till individuella flexlösningar och önskemål gällande arbetsskiften är viktigt för sammanjämkningen av arbetet och det övriga livet. För att önskemålen och flexlösningarna inte ska orsaka kraftig överbelastning bör de genomföras inom ramen för de gränser som anges av trafikljusen, påpekar specialforskare Kati Karhula vid Arbetshälsoinstitutet.

Nattarbete allt vanligare bland kvinnor

Arbetshälsoinstitutet har ett fortlöpande forskningssamarbete med flera stora städer och vårdorganisationer. Genom detta samarbete har Arbetshälsoinstitutet tillgång till arbetstidsuppgifter på dagsnivå för åren 2000–2018 för över 150 000 vårdanställda. Tack vare dessa uppgifter kan man via Arbetslivskunskapstjänsten granska arbetstidsvariationerna i vårdsektorn enligt ålder, kön och typ av skiftarbete.

Uppgifterna för en uppföljningsperiod på tio år visar att det har blivit vanligare bland kvinnor i social- och hälsovården att arbeta nattskift. Av kvinnliga vårdanställda i åldern 35–54 år hade ungefär en fjärdedel haft minst trettio nattskift under år 2016. År 2008 var det bara en femtedel av de kvinnliga vårdanställda som gjorde så många nattskift.

Långa arbetspass på över tio timmar förekommer fortfarande allmänt. Andelen långa arbetsskiftsperioder har däremot minskat. Även om majoriteten av de anställda i vårdsektorn är kvinnor, är påfrestande arbetsskift fortfarande vanligare bland manliga vårdanställda.

 Korta skiftintervall förekommer alltför ofta

Det är också vanligt med korta skiftintervall, där tiden mellan arbetsskiften är mindre än 11 timmar. Korta skiftintervall noteras för över 15 procent av alla skiftintervall för arbetare i periodarbete. Andelen anställda med korta skiftintervall är störst bland kvinnliga anställda under 25 år.

Enligt den nya arbetstidslagen bör dygnsvilan som regel vara minst elva timmar. I periodarbete som utförs i form av skiftarbete godkänns emellertid även skiftintervall på nio timmar.

– I planeringen av arbetsskiften ser det dock ut att finnas stora skillnader mellan organisationerna. Till exempel vid Helsingfors stad har man med hjälp av god arbetsskiftsplanering i stor utsträckning lyckats minska antalet korta skiftintervall och förekomsten av veckoslutsarbete. Enligt våra preliminära forskningsresultat har detta främjat också det psykiska välbefinnandet, säger forskarprofessor Mikko Härmä.

Viktigt att följa effekterna av den nya arbetstidslagen

Den nya arbetstidslagen träder i kraft i början av år 2020. Den förra riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott framhöll i sitt betänkande om den nya arbetstidslagen att det primära målet med arbetstidsregleringen är att säkerställa att arbetstagarna har en hälsosam och säker arbetsmiljö. Riksdagen ansåg det vara viktigt att det följs upp hur arbetstider å ena sidan och hälsa och säkerhet i arbetet å andra sidan påverkas av den nya arbetstidslagen.

– Också Arbetshälsoinstitutet anser det viktigt att följa den nya lagens effekter inom de nya branscher som kommer att omfattas av reglerna om nattarbete. Det är också viktigt att följa lagens effekter i fråga om periodarbete och inom expertorganisationer som tillämpar flexibel arbetstid. Arbetshälsoinstitutet kommer att delta i arbetet med att följa arbetstidslagens effekter, säger Arbetshälsoinstitutets generaldirektör Antti Koivula.

Arbetshälsoinstitutets Arbetslivskunskapstjänst gör det möjligt att följa den nya arbetstidslagen effekter även i fråga om periodarbete.

Mer information

Mikko Härmä, forskarprofessor, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 544 2750, mikko.harma[at]ttl.fi

Annina Ropponen, äldre forskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 1392, annina.ropponen[at]ttl.fi

Kati Karhula, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 2267, kati.karhula[at]ttl.fi

Antti Koivula, generaldirektör, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2340, antti.koivula[at]ttl.fi

Anne Heikkilä, arbetshälsoexpert, Helsingfors social- och hälsovårdssektor, tfn 040 849 3508

Mari Riila, utvecklingsplanerare, Helsingfors social- och hälsovårdssektor, tfn 050 402 5733

(Inom Helsingfors vårdsektor följer man Arbetshälsoinstitutets trafikljusrekommendationer och använder skiftplaneringsprogram som främjar god ergonomi och påverkansmöjligheter i arbetet)

 Arbetstidstrender i social- och hälsovården (Arbetslivskunskapstjänsten, Arbetshälsoinstitutet)

www.työelämätieto.fi (första sidan)
Työajat 10 v trendin analyysi
Työajat 10 v mittaristo ja graafit

Trafikljusrekommendationer för bedömning av arbetstidspåfrestning i periodarbete (Arbetshälsoinstitutet)  www.ttl.fi/liikennevalot
Forskningsrapport: Työaikojen muutosten ja kehittämisinterventioiden vaikutukset työhyvinvointiin, työturvallisuuteen ja työhön osallistumiseen.
www.julkari.fi

Artikel: Working hour characteristics and schedules among nurses in three Nordic countries – a comparative study using payroll data. BMC Nurs. 2019 Mar 28;18:12
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30962763