13.3.2017

Institutet för hälsa och välfärd och Arbetshälsoinstitutet informerar 13.3.2017

Boendehälsoförordningen och dess tillämpningsanvisningar tillåter användning av nya metoder för utredning av hälsoolägenheter, om metodernas effektivitet och lämplighet för utredning inneklimatproblem är utförligt och väl belagda.

– Toxicitetstestningsmetoderna uppfyller ännu inte detta kriterium, konstaterar Anne Hyvärinen, chef för THL:s enhet för boendemiljö och hälsa.

– För att kunna bedöma metodens effektivitet och lämplighet, bör man ha betydligt mer information om resultaten och undersökningsmaterialet än vad som presenteras i artikeln. Dessutom behövs det en oberoende validering av metoden, och en bedömning av vad de olika metoderna för mätning av toxicitet säger och vad de inte säger.

För att åtgärda problem med inneluften bör man klarlägga föroreningskällan

Vid utredning av inneklimatproblem bör man i första hand använda sådana metoder, för vilka det finns allmänt godkända lämplighets- och tolkningsanvisningar. Med hjälp av dem kan man identifiera föroreningskällan och vidta rätt reparationsåtgärder. Exempel på sådana metoder är byggnads- och hustekniska utredningar.

– Om man mäter enbart luft- och dammtoxiciteten, kan det hända att man förbiser många viktiga inneluftsproblem som t.ex. dålig ventilation, säger direktör Sanna Lappalainen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Mätning av luft- eller dammtoxiciteten räcker inte för att lösa problem med inneklimatet. Resultatet av den här forskningsstudien är intressant, men en enda studie räcker inte som bevis för att det observerade sambandet mellan toxicitet och symtom är verkligt. Det behövs både ytterligare forskning och en genomgång av litteraturen på området.

Innelufts- och dammtoxiciteten påverkas av många faktorer som t.ex. föroreningar i utomhusluften, partiklar från bränsleutsläpp, kemikalier och mikrobtoxiner från mikrobiell påväxt i byggnaden. Genom att mäta innelufts- eller dammtoxiciteten kan man alltså inte ”säga” vilken eller vilka av föroreningskällorna i inneluften som orsakar toxiciteten i ett provmaterial.

Ibruktagande av nya metoder förutsätter att de har utsatts för omfattande och kritisk testning i verksamhetsmiljöer av olika slag. Uppkomsten av byggnadsrelaterade symtom påverkas förutom av föroreningar även av byggnadens ventilation och temperaturförhållanden samt av individuella faktorer.

Mikrobiell påväxt och därtill relaterade mikrobtoxiner betraktas som en bakgrundsfaktor till luftvägssymtom i fuktskadade byggnader, men det är fortfarande osäkert om det finns ett orsakssamband mellan mikrobiell påväxt och hälsoeffekter. Inte heller kan man dra några direkta slutsatser om hur faktorer i innemiljön påverkar människornas hälsa.

Artikeln i vetenskapsjournalen Environmental Research (154, 2017)

Anvisningar för utredning av inneluftsproblem:

Tillämpningsanvisningar för boendehälsoförordningen Del I, Valvira

Anvisning för utredning av inneklimatproblem på arbetsplatsen, Arbetshälsoinstitutet (på finska)

Konditionsundersökning av byggnaders inomhusluft och fuktteknik, Miljöministeriet (på finska)

Information om tillförlitliga och godkända metoder fås även av hälsoskyddsmyndigheterna.

Mer information

Anne Hyvärinen, chef för enheten Boendemiljö och hälsa, Institutet för hälsa och välfärd (THL)tfn 029 5246364, förnamn.efternamn@thl.fi

Sanna Lappalainen, direktör för enheten Arbetslokaler, Arbetshälsoinstitutet, tfn 0407152204, förnamn.efternamn@thl.fi

Jari Latvala, överläkare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 8505083, förnamn.efternamn@ttl.fi