25.9.2017

Pressmeddelande 45/2017

Sjukdomar i rörelseorganen och därmed sammanhängande problem med arbetsförmågan är ett betydande folkhälsomässigt och ekonomiskt problem i Finland. För att främja arbetstagarnas möjligheter att fortsätta arbeta krävs det att samarbetet mellan de olika parterna blir smidigare och mer systematiskt. Inom rehabiliteringen är det viktigt att satsa på egenvården och på utvecklingen av arbetsrelaterade rehabiliteringsmål med ökat stöd från chefen och företagshälsovården.

Informationsförmedling eller gemensamma åtgärder?

– Det interna samarbetet och samarbetet med kundföretag och rehabiliteringsproducenter inom företagshälsovården är av central betydelse i processen för stödjande av arbetsförmågan, understryker specialforskare Erja Sormunen vid Arbetshälsoinstitutet.

Utrymmet för förbättringar är stort, speciellt när det gäller samarbetet kring rehabiliteringsprocessen. För närvarande består detta samarbete i praktiken oftast av informationsförmedling och inte så mycket av konkreta gemensamma åtgärder. Den information som inhämtas från övriga aktörer inför och efter en rehabiliteringskurs avser främst att underlätta den egna verksamheten. Rehabiliteringens uppbyggnad främjar inte aktörernas möjligheter att under processens gång stanna upp och analysera kundens problem tillsammans. Det betyder att ansvaret för samordningen av samarbetet sist och slutligen faller på rehabiliteringsklienten själv.

– Stödjande av arbetsförmågan hos anställda med problem från rörelseorganen förutsätter tydliga strukturer och gemensamma verksamhetsmodeller. För att kunna uppfylla de arbetsrelaterade målsättningarna måste man lära sig att tänka i nya banor och utveckla nya verktyg och nya arbetsforum, konstaterar Sormunen.

Företagsfysioterapeuterna bör ha en tydligare roll i samarbetet

Undersökningen visar att god hantering av problem från rörelseorganen förutsätter bättre utnyttjande av företagsfysioterapeuternas sakkunskap.

– Möjligheterna till detta begränsas för närvarande av brister i företagshälsovårdens interna verksamhetspraxis och företagshälsovårdslagens indelning av personalen i yrkesutbildade personer och sådana sakkunniga som de yrkesutbildade personerna anser vara nödvändiga. Företagsfysioterapeuterna skulle ha mycket mer att ge, speciellt i det praktiska genomförandet av åtgärder som förbättrar arbetsmiljön och arbetsarrangemangen, säger Sormunen.

Arbetshälsoinstitutets projekt ”Samarbete för förebyggande av arbetsoförmåga vid problem från rörelseorganen – en multimetodstudie av det interna samarbetet samt arbetshälso- och rehabiliteringssamarbetet inom företagshälsovården” omfattade en enkät till yrkesutbildade personer inom företagshälsovården (n = 589) och en kvalitativ fallstudie. Fallstudien bestod av dokument- och intervjumaterial som samlats in i samband med tre kurser om problem från rörelseorganen. Forskningen finansierades av FPA och Arbetshälsoinstitutet.

Mer information:

Specialforskare Erja Sormunen, Arbetshälsoinstitutet, tfn  030 474 6016, erja.sormunen(at)ttl.fi

Specialforskare Hilkka Ylisassi, Arbetshälsoinstitutet, tfn  030 474 6201, hilkka.ylisassi(at)ttl.fi

Länk till forskningsrapporten (på finska).