20.6.2017

Press meddelande 31/2017    

Arbete är varje människas rättighet. Av de arbetsföra personerna med utvecklingsstörning i Finland har emellertid endast tre procent avlönat arbete. Motsvarande siffra i Storbritannien är 5 – 11 procent och i Förenta Staterna cirka 10 procent. I Finland finns det cirka 40 000 personer med utvecklingsstörning , och av dem är 25 000 i arbetsför ålder.

– Ju tidigare kontakten till arbetslivet uppkommer, desto bättre är möjligheterna till sysselsättning på den fria marknaden. Ett lämpligt skede att bekanta sig med arbetslivet i är åldern 14 -16 -år, säger docent Nina Nevala vid Arbetshälsoinstitutet.

– Yrkesutbildning samt arbetspraktik och inlärning i arbetet i anknytning till dessa är en god grund för sysselsättningen av unga i lönearbete. Åtgärderna är emellertid inte tillräckliga, utan det behövs också andra åtgärder efter skolan.

Stödarbete är en välbeprövad metod när det gäller att sysselsätta personer med funktionsnedsättning

Stödarbete är en av metoderna för att främja sysselsättning. Det innebär att arbetshandledaren hjälper den personen med utvecklingsstörning att söka en arbetsplats, med att utveckla arbetslivsfärdigheterna och med övergången till arbetslivet samt vid behov även under arbetskarriärens gång. Dessutom kan arbetshandledaren vägleda arbetsgivaren i frågor som gäller sysselsättning och eventuella arbetsarrangemang.

Kehitysvammaliitto har många års erfarenhet av att främja stödd sysselsättning och bevis på att metoden fungerar. Som bäst pågår projektet Palkkaa mut (Anställ mig) för spridande av handlingsmodellen för arbetsträning nationellt.

Ett annat exempel på nytänkande är arbetsverkstäderna. IPIs Kulmakuppila i Berghäll i Helsingfors till exempel har modigt gett sig på att prova på en caféverkstad i samband med sysselsättningen av personer med funktionshinder. Lyhty ry:s team Ura-avain är en av finalisterna i Sitras innovationstävling Ratkaisu 100.

– För oss är det viktigt att personer med funktionsnedsättning aktivt medverkar i samhället och får färdigheter inför arbetslivet”, säger teamansvarig Marja Visti-Koskinen.

Arbetscentralerna främjar inte placeringen av personer med utvecklingsstörning i avlönat arbete

Unga och vuxna med funktionsnedsättning erbjuds arbetsverksamhet i arbets- och verksamhetscentraler som upprätthålls av kommunerna, samkommuner, fonder och privata aktörer. Arbetsverksamheten kan till exempel bestå av textil- och träarbete eller förpackningsarbete.

– Internationella undersökningar visar att arbets- och verksamhetscentralerna inte främjar sysselsättningen av personer med utvecklingsstörning på den fria marknaden, berättar docent Antti Teittinen vid Kehitysvammaliitto.

– Trots detta hänvisar officiella instanser som till exempel skola och serviceproducenter fortfarande personer med nedsatt funktion till arbets- och verksamhetcentralerna i stället för till den fria marknaden.

”Riktig arbetsplats” är i allas intresse

 Många handikappade personer önskar sig en ”riktig arbetsplats”. Även arbetsgivarna är nöjda. Tidigare undersökningar som Kehitysvammaliitto och Stiftelsen för rehabilitering har genomfört visar att arbetstagare med nedsatt funktion är engagerade och skapar en positiv atmosfär.

– Sysselsättning på den fria marknaden är en smart lösning även ur samhällets perspektiv. Pensionen och lönen borde emellertid anpassas bättre till varandra än nu, säger Nevala.

– Regeringens spetsprojekt “Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra” förväntas medföra förbättringar i det här hänseendet.

Digitala lösningar är en intressant möjlighet

Forskargruppen betraktade olika digitala lösningar som hade utvecklats och testats som stöd för arbetsprestationer i olika yrken som intressanta. Hit hör till exempel ljudpåminnelser eller upprepningar av arbetsprestationer från smarttelefoner eller handdatorer. Ibruktagande av digitala lösningar som stöd för arbetet skulle även i Finland förutsätta en allmän attitydförändring, inriktning av resurserna på lösningar som stödjer arbetslivet och förbättrad kompetens hos alla aktörer.

I undersökningen som genomfördes av Arbetshälsoinstitutet, Kehittysvammaliitto (Handikappförbundet) och Institutet för hälsa och välfärd utreddes vilka metoder som bäst stöder sysselsättningen av personer med nedsatt funktion och vilka som däremot förhindrar sysselsättning. Resultaten baserar sig på en översikt över 33 internationella undersökningar som sammanlagt 108 452 personer deltog i. I översikten ingår inga finländska undersökningar. Antalet personer med utvecklingsstörning i olika länder uppgår till cirka en procent av befolkningen. Forskningen finansierade av FPA.

Litteraturöversikt (på finska): Nina Nevala, Irmeli Pehkonen, Antti Teittinen, Hannu T. Vesala, Pia Pörtfors, Heidi Anttila: Kuntoutuksen vaikuttavuus kehitysvammaisten henkilöiden toimintakykyyn ja työelämään osallistumiseen sekä työllistymistä estävät ja edistävät tekijät: järjestelmällinen kirjallisuuskatsaus.  http://www.kela.fi/tutkimusraportit

Mera information:
Nina Nevala, docent, äldre forskare Arbetshälsoinstitutet, nina.nevala[at]ttl.fi  tfn 0407344166

Antti Teittinen, docent, forskningschef Kehitysvammaliitto, antti.teittinen[at]kvl.fi, tfn 0504641451
Hannu Vesala, forskare, Kehitysvammaliitto, hannu.vesala[at]kvl.fi, tfn 045 77334489
IPI Kulmakuppila och Lyhty ry: Marja Visti-Koskinen, Kahvila IPI Oy:s styrelseordförande och teamansvarig för Lyhty ry:s caféverkstad, marja.visti-koskinen@lyhty.net, tfn 050-336 2379

Projektet Palkkaa mut, projektchef Tea Kairi, Kehitysvammaliitto, tfn 050 537 0196