25.10.2018

Pressmeddelande 39/2018

– Vi ville utreda hur förändringar på arbetsmarknaden påverkar sjukfrånvaron inom den offentliga sektorn och privatsektorn. Särskilt den offentliga sektorn och vårdsektorn har under de senaste åren varit utsatta för stora förändringstryck, berättar specialforskare Taina Leinonen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Det är viktigt att vi förstår de underliggande funktionsmekanismerna, så att beslutsfattarna har möjlighet att inrikta de befintliga resurserna på ett förnuftigt sätt som främjar arbetsförmågan och förlänger yrkeskarriärerna.

Undersökningen fokuserade på tre sjukdomsgrupper som ofta orsakar arbetsoförmåga: sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och hjärt-kärlsjukdomar.

Undersökningen visade att sjukfrånvaron i alla tre sjukdomsgrupperna var högre inom den offentliga sektorn än inom privatsektorn.

Att sjukfrånvaro är vanligare inom den offentliga sektorn kan t.ex. bero på arbetets art eller på faktorer i arbetsmiljön. Det kan också bero på att personer med högre sjukfrånvarorisk i högre grad söker sig till den offentliga sektorn.

Endast i vårdbranschen minskade skillnaden mellan den offentliga och privata sektorn

Enligt undersökningen har skillnaden i sjukfrånvaro mellan de båda sektorerna minskat för vårdbranschens del efter år 2009.  Minskningen kan bero på många olika faktorer.

– Förändringstrycket inom den offentliga sektorn kan ha minskat motivationen att bli borta från arbetet. Det är också möjligt att privatiseringsutvecklingen inom vårdbranschen har gjort privatsektorn och den offentliga sektorn mer likartade, antingen i fråga om arbetsmiljön eller i fråga om de personer som söker sig till respektive sektor, säger Leinonen.

Den ekonomiska situationen i samhället påverkar antalet sjukskrivningar

Skillnader i konjunkturläget förefaller inte kunna förklara skillnaderna i sjukfrånvaro mellan den offentliga och den privata sektorn i ett längre perspektiv, men kan delvis förklara variationerna i sjukfrånvaron som helhet.

Under recessionsåret 2009 sågs en tydlig minskning av sjukfrånvaron, framför allt inom den privata sektorn. I denna undersökning sågs minskningen framför allt i sjukfrånvaro orsakad av sjukdomar i rörelseorganen. I tidigare undersökningar har en minskning observerats speciellt inom mansdominerade industribranscher som bevisligen påverkades av recessionen.

–  Under lågkonjunkturer kan hälsoproblem leda till att allt fler arbetstagare hamnar utanför lönearbetet och att de som kvarstår är de som är de friskaste, vilket leder till att antalet sjukskrivningar minskar. En annan faktor som kan minska motivationen att söka vård och vara borta från arbetet är att man känner sig osäker på att få behålla arbetet, säger Leinonen.

–  Under högkonjunkturer kan sjukfrånvaron å andra sidan öka, då allt fler har möjlighet att få arbete, även partiellt arbetsföra personer.

Detta bekräftas även av den senaste statistiken från Folkpensionsanstalten. År 2017 avstannade minskningen av sjukfrånvaron. Förändringen berodde huvudsakligen på ökad sjukskrivning för psykisk ohälsa.

Sjukfrånvaron påverkas inte bara av den ekonomiska situationen, utan också av den allmänna hälsoutvecklingen, åtgärder för att stödja arbetsförmågan och förändringar i arbetslivet.

– Faktorer som kan leda till minskad sjukfrånvaro är bl.a. ökat distansarbete och ökad användning av möjligheten till deltidssjukskrivning, påpekar Leinonen.

Undersökningen genomfördes av Arbetshälsoinstitutet, Folkpensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen. I undersökningen analyserades skillnader mellan den offentliga och privata sektorn i fråga om andelen sjukskrivna 2005–2013 utifrån uppgifter ur Folkpensionsanstaltens, Pensionsskyddscentralens och Statistikcentralens register. Informationen bygger på uppgifter om sjukskrivningsperioder som har ersatts av sjukförsäkringen och som har inletts efter en självriskperiod om 10 vardagar.  Vid undersökningen fokuserade man på tre sjukdomsgrupper som ofta orsakar arbetsoförmåga: sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och hjärt-kärlsjukdomar. Undersökningen presenteras i en artikel i den medicinska tidskriften Duodecim nr 17/2018.

Mer information: Taina Leinonen, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 3271723, taina.leinonen@ttl.fi

Forskningsartikel:

Julkisen ja yksityisen sektorin välinen ero sairauspoissaoloissa on säilynyt väestötasolla, mutta pienentynyt sote-alalla. Taina Leinonen, Svetlana Solovieva, Kirsti Husgafvel-Pursiainen, Lauri J. Virta, Mikko Laaksonen, Ilona Autti-Rämö ja Eira Viikari-Juntura, Duodecim, Lääketieteellinen aikakauskirja 17/2018

Leinonen T, Viikari-Juntura E, Husgafvel-Pursiainen K, Solovieva S. Cause-specific sickness absence trends by occupational class and industrial sector in the context of recent labour market changes: a Finnish panel data study. BMJ Open 2018;8:e019822.

Leinonen T, Viikari-Juntura E, Husgafvel-Pursiainen K, Virta L J, Laaksonen M, Autti-Rämö I, Solovieva S. Labour market segregation and gender differences in sickness absence: trends in 2005–2013 in Finland. Ann Work Expo Health 2018;62:438–49.

Seminarium kring temat Sjukfrånvaro och det nya arbetslivet. 25.10.2018, Tilkkas auditorium, Helsingfors

Bekanta dig också med:
Kommun10-undersökningen följer antalet långvariga sjukskrivningar och kortvariga sjukskrivningar (kortare än tre dagar) inom olika yrkesgrupper (på finska)
Sjukfrånvaron i kommunsektorn efter yrkesgrupp (på finska)
Pressmeddelande 9.5.2018: Färre sjukskrivningar på över tre dagar i kommunerna (på svenska)
Kommun10-undersökningen (på finska)

Folkpensionsanstaltens statistik över långa sjukfrånvaroperioder
Meddelande 19.3.2018: Sairauspoissaolot kääntyneet kasvuun – mielenterveysperusteiset sairauspäivärahakaudet yleistyneet.
Folkpensionsanstaltens forskningsbloggar om sjukfrånvaro